<p>Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.</p>

<p>AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.</p>

<p><em>Bakgrund</em>: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. <em>Syfte</em>: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. <em>Metod</em>: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. <em>Resultat</em>: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. <em>Diskussion</em>: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. <em>Slutsats</em>: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.</p>

<p>Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd.<strong> </strong>För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet<strong> </strong>var<strong> </strong>att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning.<strong> </strong>Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård.<strong> </strong>Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap<strong> </strong>kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.</p>

<p>Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. <strong>Metoden </strong>som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. <strong>Resultatet </strong>visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I <strong>diskussionen </strong>framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. <strong>Konklusionen</strong> var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong> Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. <strong>Syfte</strong> Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. <strong>Metod </strong>En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. <strong>Resultat </strong>Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. <strong>Diskussion </strong>Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. <strong>Slutsats </strong>Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.</p><p> </p>

<p><strong>Inledning:</strong> Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. <strong>Huvudresultat: </strong>Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. <strong>Diskussion:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.</p>

<p>Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade. </p>

<p> </p><p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Reumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. En innehållsanalys av artiklarna gjordes och sex kategorier identifierades. Resultatet visade att patienterna önskade stöd och uppmuntran för att hantera sin livssituation och att de hade ett behov av att träffa andra personer med RA. I mötet med sjuksköterskan ville de bli bemötta med ett empatiskt förhållningssätt, vilket innebar ömsesidig respekt. Patienterna ville känna trygghet och kontinuitet genom att möta välutbildad personal. Behandlingsmiljön skulle vara lugn och stödjande. De önskade information om sjukdomstillstånd och behandling utifrån sina specifika behov. Patienterna såg sig själva som expert på sin kropp och sjukdom, de ville ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vår slutsats blev att det är en omvälvande upplevelse att drabbas av kronisk sjukdom och att det är då viktigt att som sjuksköterska kunna ge de omvårdnadsåtgärder som patienterna värdesätter som betydelsefulla.</p><p> </p><p> </p>

<p>Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.</p>