<p>Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.</p>

<p><p>Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation. Men när vårdgivaren ljög, var stressad, ställde för svåra frågor, ändrade samtalsämne för hastigt och gav för många olika budskap påverkade det kommunikationen med patienten med demenssjukdom på ett negativt sätt. Faktorer som påverkade kommunikationen var stunder av klarhet, resurser, tid och bakgrundsmusik. Slutsatsen var att det krävs en speciell kunskap, tålamod samt att yttre faktorer spelade in för att kunna bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom på ett professionellt sätt. </p><p>                                                   </p></p><p> </p><p>                                                   </p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser som</p><p>tinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära konsekvenser där psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundära konsekvenser där sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,</p><p>sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus. De psykosociala konsekvenserna som fanns dokumenterade var få. En artikel avvek från de övriga och visade liten påverkan på alla områden. Detta togs upp i diskussionen då artikelns författare ansåg att demografiska och kulturella faktorer kunde ha en positiv inverkan. Detta befanns vara intressanta faktorer som liksom hela det psykosociala området kräver ytterligare forskning. I</p><p>diskussionen påpekades även att man inte kan fastställa om de psykologiska problemen har kommit som en biverkan av tinnitus eller var närvarande innan.</p>

<p>Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ”dålig” litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning turismlitteratur knyter an till ämnet geografi.</p><p>Urvalet av studerad litteratur är gjort för att få en så bred utgångspunkt som möjligt. Delar av litteraturen är vald beroende på att den är forskningsbaserad, medan andra delar beroende på att den används på Turismprogrammet. Den geografiska utgångspunkten är Holt-Jensens bok Geography – history and concepts. Uppsatsen är baserad på tre delar. Först presenteras ämnet geografi och de geografiska ämnesområden som anses vara av vikt för uppsatsen. Vidare presenteras läst turistisk litteratur för att ge en översiktlig beskrivning av litteraturens innehåll. Slutligen placeras turismlitteraturen in i en geografisk mall där eventuell geografisk anknytning presenteras och analyseras.</p><p>Frågor som kommer att besvaras är:</p><p>• Vad är geografi, utifrån Arild Holt-Jensens perspektiv i Geography – history and concepts 2003, och hur knyter turismlitteraturen an till detta perspektiv? Vad kan ämnet geografi erbjuda turismen och dess forskning?</p><p>Granskningen av turismlitteraturen utifrån ett geografiskt perspektiv visar att endast en av de studerade böckerna domineras av ett geografiskt ämnesområde. Ytterligare en bok har visat sig ha en bred geografisk bas i jämförelse med övriga sex studerade böcker, då denne berör eller behandlar fem av sju böcker. Övriga böcker berör eller behandlar två till tre av de geografiska ämnesområdena.</p><p>Slutsatserna av litteraturstudien är att turismlitteratur i stor utsträckning inte anknyter till ämnet geografi. Geografi är ett ämne som kan erbjuda den turistiska forskningen mycket, men som endast presenteras bristfälligt i studerad turismlitteratur.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. <strong>Metod: </strong>En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. <strong>Slutsats:</strong> De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.</p>

Introduktion: En dryg femtedel av alla som får hjärt-lungräddning överlever men neurologiska komplikationer förekommer. Ett EJ HLR-beslut innebär att på förhand besluta om att avstå från hjärt-lungräddning. Hos medicinskt sjuka fattas ofta detta beslut utan den berördes vetskap. Syfte: Att belysa medicinskt sjuka personers tankar kring och delaktighet i ett beslut om att avstå från eventuell hjärt-lungräddning. Metod: Litteraturstudie med resultat från 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flertalet tillfrågade (deltagare) ville vara delaktiga i beslutsprocessen om sitt EJ HLR-beslut. Samtalet om återupplivning upplevdes inte jobbigt, men tidpunkten måste väljas med omsorg. Det fanns en tvetydighet i vem som skulle ta beslutet, läkaren, deltagaren eller de tillsammans med viss fördel åt deltagaren. Faktorer som påverkade var aktuell hälsa, livskvalitet och sociala relationer. Diskussion: Att få vara delaktig i sitt EJ HLR-beslut är att respektera den personliga autonomin. Läkaren rekommenderas informera och därefter låta patienten ta ett eget beslut. Sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienten och har en viktig stödjande roll. Slutsats: Ämnet är etiskt laddat, men medicinskt sjuka vill vara delaktiga i ett beslut om EJ HLR. Sjuksköterskan kan introducera ämnet och vara ett stöd. Rutiner för EJ HLR-beslut är idag otydliga och kan förbättras. Vidare forskning om tidpunkten för samtalet behövs.

Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. Slutsats: De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.