AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Integrerad litteraturstudie Resultat: Tvångsåtgärder skapade olika upplevelser av utsatthet. Kränkning av den personliga autonomin, oförståelse och rädsla var vanliga reaktioner. Tvångsåtgärder tolkades olika, ibland som en nödvändig åtgärd medan andra såg det som en bestraffning. Faktorer som risk för att skada sig själv eller andra, positiva behandlingsresultat och bra bemötande från personal var faktorer som påverkade förståelsen i positiv bemärkelse. Maktfaktorer var av stor betydelse för relationen mellan personal och patient. Andra faktorer som ålder, kön, diagnos, funktionsnivå samt tidigare erfarenhet av tvångsvård hade liten betydelse på hur tvångsåtgärden upplevdes. De mest avgörande faktorerna för erfarenheten av tvångsåtgärder var delaktighet, bemötande och information. Konklusion: Tvångsåtgärder framkallade många starka känslor. Trots kränkning av den personliga autonomin visade många patienter förståelse för varför åtgärden utförts. Faktorer som ansågs påverka upplevelsen av tvångsåtgärder var delaktighet i vårdprocess, bemötande, information, grad av förståelse och personalens missbruk av sin makt.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan. En variation och kombination av olika pedagogiska arbetssätt samt ökat inflytande från föräldrarna är faktorer som kan vara betydande i hälsointerventioner.

No description available.

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar. Innehållet sorterades med hjälp av rubriker och underrubriker. Resultat Det var viktigt med en bra kommunikation som anpassades till individen. Både den nonverbala och den verbala kommunikation var betydande när det gällde att skapa goda relationer. Barn behövde känna trygghet i en miljö som kunde vara skrämmande och sjuksköterskor använde olika strategier för att hjälpa barnet. Det var viktigt att föräldrarna hade förtroende för sjuksköterskan som vårdade deras barn och att de fick information. När kommunikationen fungerade kunde en god relation utvecklas. Diskussion/Slutsats Barnens involvering i vården var av stor betydelse både för barnen och för deras föräldrar. Den goda sjuksköterskan visade engagemang. Sjuksköterskan fick inte glömma att det även kunde vara en jobbig situation för föräldrarna. Varje sjuksköterska borde lägga stor vikt vid hur hon kommunicerar och vara medveten om kommunikationens betydelse i omvårdnaden.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

Bakgrund Cirka 140 000 svenskar har någon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av kommunikationsproblem. Röntgensjuksköterskan måste då hitta andra vägar för att optimera omvårdnaden. Syftet med denna studie var att belysa vilka kunskaper som röntgensjuksköterskan behöver för att planera och genomföra besöket på röntgen. Metoden var en litteraturstudie där 38 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, värderades och analyserades i flera steg. Resultatet visar att omvårdnaden av patienter med demenssjukdom är mångfacetterad och att många aspekter måste vägas in. Attityder, utbildning, smärtlindring, vårdmiljö, etiska dilemman och relationer är de huvudområden som framkom. Diskussion och slutsats: Vårdpersonal kan genom bland annat utbildning och attitydförändringar medverka till en förbättrad kommunikation och relation med patienter med demenssjukdom. Smärtlindring måste förbättras och vårdmiljön kan förändras till fördel för dessa patienter. Personalen stöter på olika etiska dilemman i arbetet, vilka försvåras av konflikter mellan olika yrkeskategorier. Röntgensjuksköterskan kan dra lärdom av dessa kunskaper för att bedriva en integritetsbevarande omvårdnad.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Arton kvantitativa artiklar har använts i studien. Resultat: Visade att kvinnor med tidigare depressions- och ångestsjukdomar löpte störst risk att drabbas av PPD. Mätinstrumenten som prövats för att förutse PPD under graviditet visade sig ha en känslighet för upptäckt på mellan 40-78%. Det visade sig även att förebyggande insatser för kvinnor i riskzonen inte hade någon effekt på utvecklandet av depressionssymtom postnatalt. Slutsats: Även om vi inte kan förhindra uppkomsten av PPD så är det ändå av vikt att vara medveten om de riskfaktorer som finns. Med den kunskapen kan vi tidigt upptäcka dessa kvinnor. Det ger möjlighet till ett ökat stöd och adekvata hjälpinsatser vilket kan begränsa omfattningen av sjukdomen.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar. De oroar sig även över att de närstående ska tycka att de utfört en avskyvärd handling.

No description available.

Inledning: De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. Syftet med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. Metoden Litteraturstudierna baserades på 11 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. Resultatet visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. Diskussion Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd Slutsats Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.