Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen genomfördes med inspiration av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier; Livsförändringar handlar om förändrad relation samt hinder och möjligheter i vardagen, Bristande stöd handlar om bristande socialt stöd och bristande stöd från hälso- och sjukvården och kategorin Känslomässiga reaktioner tar upp partners upplevelser av oro, rädsla, depressiva upplevelser, stress och undantryck av känslor.Slutsats: När en anhörig drabbats av stroke upplevde partners att livssituationen förändrades och känslor som oro, rädsla och stress präglade partners vardag. Partners upplevde att informationen var bristfällig, det var viktigt att sjukvården gav bra information. Möjligheten att besöka stödorganisationer var viktigt för partners.

Introduktion: Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare. Bakgrund: Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier; upplevelser- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., attityder- synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., relationer- omvårdnadsrelationer, privata relationer., utbildning- behov av utbildning, utbildningens effekt. Diskussion: Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder. Slutsats: För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla. Sättet som de hanterar detta på påverkas av personligheten, upplevelsen av vårdmöten och omgivningen. Slutsats: Denna studie handlar om en växande patientgrupp och sjukvården bör ta till vara deras kunskap om hur det är att leva med ett medfött hjärtfel. Genom att ta del av patienternas upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan utöka sin kunskap och därigenom bättre möta denna patientgrupp och på så sätt bidra till att utveckla vården för vuxna patienter med medfött hjärtfel.

Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom innebär att drabbas av växlande maniska och depressiva skov. Begränsningar uppstår när sjukdomen påverkar det dagliga livet. Bipolär sjukdom är kronisk och kräver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på fem självbiografier och Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys med ett manifest tillvägagångssätt användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Centralt i resultatet var skovens påverkan på livet samt behov av att finna strategier för att främja välbefinnande. Fysisk aktivitet samt struktur av vardagen kändes meningsfullt för att uppnå balans. Insikt om sjukdom och behov av läkemedel var väsentlig för att sjukdomen skulle bli mer lätthanterlig. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebar att periodvis brottas med kolsyra i själen och becksvart mörker. Personerna upplevde ett utanförskap och en osäkerhet i samspel till omgivningen. Hälso- och sjukvården spelade en betydande roll då farmakologisk och icke- farmakologisk behandling var nödvändig för att nå välbefinnande. En känsla av delaktighet i sin egen vård var betydelsefullt då det främjade välbefinnande.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta.

No description available.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.

Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer. Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen. I dessa huvudkategorier beskrivs hur patienten upplever sin kropp, sitt sinne och de möten som de genomgått. Resultatet visar att det är svårt att definiera vad den postoperativa perioden på sjukhus innebär för patienterna, då den skiljer sig och är unik från individ till individ. Detta står i enighet med Husserls livsvärldsteori. Baserat på litteraturstudiens resultat identifierar författarna ett behov av att se hela patienten såväl fysiskt som psykiskt, samt ge en mer individanpassad vård och omvårdnad.

Abstrakt Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. Resultat: Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.