No description available.

Afasi är en kommunikationsnedsättning som påverkar förmågan att prata, skriva, läsa och förstå tal i varierande grad. Varje år drabbas 12 000 personer i Sverige av afasi. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om afasi och hur det påverkar kommunikationen. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi. Metod: Studiens metod är en litteraturstudie som utgår från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att identifiera studier som svarar mot litteraturstudiens syfte. Sammanlagt ingår 15 artiklar i resultatet. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: En induktiv analys av studiernas resultat har lett fram till fem kategorier; Sjuksköterskans bemötande och attityd, Kommunikationsstrategier, Tid och miljö, Närstående och Utbildning. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar kommunikationen. Sjuksköterskans bemötande och attityd gentemot patienten samt användandet av kommunikationsstrategier har stor påverkan. Kommunikationen behöver individanpassas efter patientens förmågor och behov. Närstående och tid kan både underlätta och försvåra kommunikationen. Det behövs kunskap och utbildning för sjuksköterskor om kommunikation vid afasi.

Denna uppsats undersöker vilka kunskapsinnehållsliga effekter nivågruppering i förhållande till blandad helklassundervisning har på elever i grundskoleålder. Detta görs genom att fyra olika artiklar gällande studier om nivågruppering granskas. I undersökningen svaras på hurdana effekter nivågruppering verkar ha på lärandet av matematiskt kunskapsinnehåll samt hur effektiva de olika undervisningsgrupperna (nivåbaserad eller nivåblandad) ter sig gentemot varandra gällande uppnåendet av matematiska prestationer. Även andra effekter som lyfts i studierna presenteras. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie, där planerade sökningar efter tidigare forskning gjorts för insamlandet av empirin. Det empiriska materialet presenteras i tabeller och analyseras utförligare i löpande text. Resultaten av studien pekar inte tydligt på att endera nivågruppering eller blandad helklassundervisning skulle vara effektivare i förhållande till varandra. Den allmänna effekten av nivågruppering ter sig neutral enligt studien. Resultaten motiverar fortsatt forskning inom ämnet.

Background: The number of emergency services in Sweden has decreased since 2010, whereas the number of visits has remained the same. The staff has received less time for each patient. One of the main duties of the staff involves a caring encountering. The experience of the caring encounter is subjective and is owned by the patient. There are a number of aspects that can affect the experience of the caring encounter. Aim of the study: To study how patients experience the caring encounter from staff of emergency services. Method: A review of qualitative empirical research has been conducted to create an overview of previous research. Results: Five aspects affecting the caring encounter were identified. These were information, communication, psycho-physical needs, relations and behavior. The experience of receiving emergency care varies between individuals and different emergency services, both nationally and internationally. It is important that the healthcare staff are competent, provide adequate information, communicate well, provide a holistic care, establish relationships with the patients and behave professionally. Conclusion: The emergency room is a stressful situation for both staff and patients. Patients find themselves in an exposed environment. A number of expectations regarding the caring encounter were identified. In practice, not all expectations are met. This indicates that there is a need for improvement at both individual and structural levels. / Bakgrund: Antalet akutmottagningar i Sverige har sedan 2010 minskat samtidigt som antalet besök har varit detsamma. Personalen har fått mindre till varje patient. Vårdpersonalens arbete handlar till stor del om att bemöta patienter.  Upplevelsen av bemötandet är subjektiv och ägs av patienten. Det finns ett fler aspekter som kan påverka upplevelsen bemötandet. Syfte: Att studera hur patienter upplever bemötandet från personalen på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ empirisk forskning har genomförts, för att skapa en överblick av tidigare forskning. Resultat: Fem aspekter som påverkar bemötandet identifierades. De är information, kommunikation, psykofysiska behov, relationer och uppförande. Upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen varierar på både individnivå och mellan akutmottagningar, nationellt som internationellt. Det är viktigt att vårdpersonalen är kompetent, ger adekvat information, kommunicerar väl, ger en holistisk vård, etablerar relationer med patienterna samt uppför sig professionellt. Slutsats: Akutmottagningen är en stressfylld plats för både personal och patienter. Patienter befinner sig i en utsatt miljö. Ett flertal förväntningar rörande bemötandet identifierades. I praktiken möts inte alla förväntningar. Det tyder på att behovet av förbättringar föreligger både på en individuell samt strukturell nivå.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.

I denna uppsats tar avstamp ifrån tidigare forskningsstudier om elevers missuppfattningar av komplexa tal samt även idéer om de möjligheter som integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen medför. Med detta som bakgrund redogörs för några historiskt viktiga bidrag och framsteg gällande de komplexa talens utveckling genom tiderna. Resan äger rum över en tidperiod på tre århundraden mellan 1500- och 1800-talet. I början av 1500-talet skapade förekomsten av komplexa tal problematik hos matematikerna, eftersom det saknades kunskaper om hur beräkningar med komplexa tal utförs. Cardan, Bombelli och Leibniz i första hand, och flera andra senare, tog initiativet att forska kring komplexa tal samt ge en tolkning av negativa tal under rottecknet. Den första som lyckades med att ge en tillfredställande förklaring till dessa tal var den norske lantmätare Caspar Wessel. Detta var ett första steg i komplexa talens utveckling. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om hur undervisning av komplexa tal kan göras mer engagerande och intressant genom att integrera matematikhistoriska skeende och historiska matematiker i undervisningen.

Bakgrund: För många människor som arbetar inom hälso- och sjukvård kan arbetsplatsen en stor källa till stress och ohälsa. Det har skett en väldig ökning av långtidssjukskrivningar inom framförallt hälso- och sjukvården sedan 1997 som ett resultat av psykisk ohälsa orsakad av arbetsrelaterad stress. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterade stressorer och hur de hanterar stress i omvårdnadsarbetet inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Beskrivs i två teman - Stressorer på arbetsplatsen och hantering av arbetsrelaterad stress med tillhörande subteman. Sjuksköterskor erfor stress på grund av hög arbetsbelastning, tidsbrist och högt ställda krav från chefer. Det var även stressande att inte ha kontroll över arbetssituationen och de olika relationerna till kollegor och patienter samt de konflikter som kunde uppstå dem emellan. Sjuksköterskor hanterade arbetsrelaterad stress genom att undvika och förekomma situationer som skapade stress, att de på sin fritid var aktiva och/eller att de använde sig av substanser så som alkohol, genom att de var optimistiska. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården erfar stress på grund av tidspress och personalbrist i kombination med de höga krav som deras chefer ställer på dem. Sjuksköterskorna har även en känsla av att inte räcka till på grund av att de behöver prioritera mellan en god omvårdnad till patienterna och administrativa uppgifter. Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress på olika sätt, vissa hanterar stressen genom att göra aktiva och hälsosamma val medan andra förblir mer passiva och gör ohälsosammare val. Det kan vara av vikt att bedriva vidare forskning inom ämnen som rör chefers påverkan på sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och hur förbättringar skulle kunna implementeras inom slutenvården.

Bakgrund: Att drabbas av akut hjärtinfarkt är en omvälvande händelse som väcker stora frågor om liv och död både för den drabbade och dennes anhöriga. Sjuksköterskan spelar en betydande roll under vårdtiden och den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på henne/honom i sitt yrkesutövande. Syfte: Att belysa upplevelsen av att insjukna i hjärtinfarkt och den påföljande sjukhusvistelsen. Metod: Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar valts ut genom sökning i de etablerade databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Till resultatet har 15 stycken artiklar analyserats och tagits med. Resultat: Individens påverkan av infarktdiagnos och vårdtid är individuell och präglad av faktorer som social karaktär och förmåga till coping. För att möta detta krävs att sjuksköterskan besitter sådan kunskap att hon/han kan interagera med patienten och dennes anhöriga och därigenom kunna erbjuda en individuellt anpassad vård som innefattar personlig och välavvägd patientinformation. Diskussion: Utvecklingen inom akut hjärtsjukvård har gått fort fram de senaste åren vilket lett till drastiskt förkortade vårdtider vilket borde generera korrelerbart högre bemanning då ett omfattande ansvar vilar på sjuksköterskan under dessa pressade tidsramar.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke i Sverige och av dessa är ungefär 20 procent under 65 år. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet. Att då drabbas av stroke i ung ålder kan medföra större problematik eftersom att livssituationen oftast ser annorlunda ut än efter pensionsåldern. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att drabbas av stroke före 65 års ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes med femton vetenskapliga artiklar som analyserades, granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat. Resultat: Det framkom att vardagen förändrades efter insjuknandet av stroke. Relationer inom familjen förändrades. Efter stroke upplevde flertalet strokedrabbade ett förändrat "jag" med bland annat försämrat självförtroende och förlorad identitet. Osynliga handikapp upplevdes som ett stort problem som påverkade bemötandet från både vården och omvärlden. De unga strokedrabbade beskrev en brist på information från vården samt vikten av socialt stöd för att hitta vägen tillbaka till livet. Diskussion: Förståelsen för sjukdomen är en viktig del till att finna begriplighet i de unga strokedrabbades nya situation i livet. Att känna en meningsfullhet i vardagen skulle kunna leda till ökad motivation hos de unga strokedrabbade. Slutsats: Upplevelsen av att vården ej är anpassad för yngre är vanligt bland unga strokedrabbade. Ålders- och personcentrerad vård är därav ett bra förhållningssätt för att de unga strokedrabbade ska få den bästa möjligheten att hitta vägen tillbaka till livet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

No description available.