Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och drabbar cirka 8000 personer varje år i Sverige. För att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart se de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer, detta för att kunna möta dessa personers olika behov. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva medbröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Den systematiska litteratursökningen genomfördes i två olika databaser, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer resulterade i femslutkategorier. Att operera bort brösten och inte känna sig hel, Att ständigt vara sårbar och inte våga planera för framtiden, Att känna behov av stöd och nära relationer men samtidigt vilja dölja sin sjukdom, Att uppleva behov av individanpassad information och att behandlingar påverkade vardagen, Att inte ta livet för givet och ha en positiv livssyn för att blicka framåt. Slutsats: I denna studie framkom det att kvinnors liv förändrades på grund av bröstcancern och att de kämpade med en förändrad kroppsbild och biverkningar på grund av behandlingar av sjukdomen. Kvinnor upplevde ett stort behov av stöd och individanpassad information som inte alltid blev tillgodosett. Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste bli bättre på att stödja kvinnor genom deras bröstcancersjukdom. Att tillgodose en individanpassad vård och information samt att även förstå vikten av uppföljningtrots att sjukdomen är färdigbehandlad. Det kan bidra till att kvinnor med bröstcancer upplever en bättre hälsa. Fortsatt forskning inom området behövs för att förbättra vården för kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Hemsjukvård är en växande vårdform såväl i Sverige som i övriga Europa. Då befolkningen blir allt äldre leder det i många fall till ökade vårdbehov. Hemsjukvårdens utveckling innebär mer avancerade insatser. Detta ställer krav på såväl den grundutbildade sjuksköterskan som på individens närstående, vilka inkluderas och påverkas av hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig sjukdom och med hemsjukvård som insats. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från CINAHL och PubMed och analyserades utifrån Fribergs metod. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Temat “Närståendes ansvar” beskriver närståendes upplevelse av skyldigheten att övervaka vården samt att arbeta för att bibehålla integriteten. Temat “Betydelsefulla förhållningssätt i hemsjukvården” beskriver kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse samt önskan om det familjefokuserade förhållningssättet. Öppen kommunikation beskrivs som en förutsättning för att möjliggöra en god vårdrelation. Det tredje temat “organisatoriska utmaningar” belyser närståendes upplevelse av att förväntas vara våden behjälplig. Brist på kompetens och tid belyses samt närståendes upplevelse av oklar ansvarsfördelning inom hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvården inverkade på de närstående både psykiskt och socialt, varpå belastning och tillfredsställelse var emotioner som påverkade tillvaron. Sjuksköterskans kunskaper om närståendes behov kan vara vägledande för att balansera insatser och stöd för närstående i relation till hemsjukvård. För att möjliggöra en förbättring krävs också att det sker en förändring på organisatorisk nivå.

Bakgrund: Överlevnaden för barncancer har under senaste årtiondena ökat avsevärt. Den vanligaste formen av barncancer är leukemi och de flesta barnen som drabbas är i åldrarna ett till sex år. Behandling av barncancer kan pågå i månader till år och påverka barnets utveckling, aktivitetsnivå samt livskvalitet. Även syskonen och föräldrarna påverkas när ett barn i familjen genomgår cancerbehandling. Föräldrar till cancersjuka barn har uppgett sämre livskvalitet jämfört med föräldrar till friska barn. Sjuksköterskan har en viktig roll att se till både barnet och föräldrarnas behov.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som genomgår cancerbehandling.  Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl och Pubmed. Studierna har kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys av Hällgren-Graneheim, Lindgren och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier och tretton subkategorier. Dessa kategorier var: Föräldrarnas känslomässiga resa genom sjukdomsförloppet, Barnets sjukdom innebär förändringar i vardagen, Att hitta hanteringsstrategier och Behov av stöd.  Konklusion: Föräldrar som har ett barn under cancerbehandling möter många utmaningar som kräver stöttning. Olika känslor, förändringar i vardagen och mycket tid på sjukhus är några av dessa utmaningar. Genom kunskap om föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan stödja hela familjen genom den svåra tiden och bidra till bättre omvårdnad.

Bakgrund: Levertransplantationer är en av de vanligaste organtransplantationerna, samtidigtär organtillgången begränsad och väntetiden kan variera. Att i obestämd tid vänta på ett nyttorgan och samtidigt leva med allvarlig sjukdom som saknar alternativ kurativ behandlingutgör stort lidande för patienten. Det är därmed viktigt att som sjuksköterska ha förståelse ochmöjlighet att stötta patienten i upplevelsens alla dimensioner. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att vänta på en levertransplantation.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. 12vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl with full text, Medline och PsycINFO valdesut och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Patienter som inväntarlevertransplantation upplevde olika känslor och utmaningar. För att fånga alla känslorpresenterades studiens resultat i fem huvudkategorier: upplevelser under väntan sett ur olikadimensioner, copingstrategier, betydelsen av socialt stöd, fenomenet väntan och upplevelserav vården. Huvudkategorierna formades utifrån beslutade underkategorier. Slutsats:Leversjuka patienter genomgår ett existentiellt kaos i väntan på levertransplantation.Patientgruppen upplever under tiden på väntelistan svåra känslor och utmaningar i flerabetydande dimensioner av livet.Nyckelord:

Introduktion: Vårdskador är ett stort globalt problem som orsakar lidande, mortalitet och stora kostnader. Det är angeläget att utforska drabbade patienters upplevelse av en vårdskada för att öka förståelsen för dessa patienter och deras reaktioner för att kunna ge dem adekvat stöd och bemötande. Syfte: Syftet var att utforska hur patienter upplever att drabbas av en vårdskada. Metod: Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design och en kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar identifierades via PubMed och CINAHL, innehållande kvalitativa studier avseende patienters upplevelser av vårdskador. Innehållet analyserades tematiskt. Resultat: Vid dataanalysen framkom i merparten av artiklarna att vissa gemensamma känslor väcktes hos patienterna efter att de drabbats av en vårdskada. I samtliga studier framgick dessutom patienternas upplevelse om vad som inte fungerade från vårdgivarnas sida samt hur de hade velat att vårdgivaren skulle ha agerat. De teman som identifierades avseende patienters upplevelse av att drabbas av en vårdskada var: känslomässiga reaktioner, behovet av information, vikten av kommunikation, viljan att vara delaktig, önskan om upprättelse och framtida förhållande till vården. Slutsats: Upplevelsen av att drabbas av en vårdskada är komplex. En mängd känsloreaktioner kan uppstå samtidigt som behovet av information, kommunikation med vårdgivaren, delaktighet samt upprättelse var uttalat. Även patientens framtida förhållande till vården kunde påverkas. Därmed är det tydligt att vårdpersonal har en viktig uppgift avseende adekvat bemötande och som stöd till dessa patienter. För detta krävs resurser samtidigt som det förutsätts att patientsäkerhetsarbetet har en framträdande och prioriterad position hos vårdgivaren.

Bakgrund: Suicid är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. År 2060 kommer 25 procent av Sveriges befolkning bestå av personer som är 65 år och äldre vilket gör att äldres psykiska hälsa behöver uppmärksammas. Suicid har ett samband mellan den äldre personens känsla av att ingå i ett socialt sammanhang och den psykiska och fysiska smärta som finns vid olika kroniska sjukdomar. Äldre suicidala personer är en grupp som oftast undviker att berätta om sina suicidtankar. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: Litteraturstudien innehållande tio kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: ”Att känna sig utanför gav upphov till tankar om suicid”, “Att känna sig värdelös och sakna meningsfullhet”, “Att kroppens begränsningar berövar ens frihet och värdighet”, “Att leva med fysisk smärta”, “Att genomgå en process innan suicidförsök”, “Att misslyckade suicidförsök leder till skam” och “Att inneha skyddande faktorer mot suicid”. Slutsats: En ensamhetsproblematik kan leda till suicidtankar hos den äldre personen, likaså psykiskt och fysiskt lidande, socialt utanförskap och att känna stigma över sin psykiska ohälsa. Litteraturstudien lyfter fram den äldre personens upplevelser vilket kan öka kunskapen kring att vara suicidal. Vidare forskning behöver göras inom området för att det preventiva arbetet mot suicid hos äldre skall skrida framåt och främja hälsa och lindra lidandet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbarkvinnor i Sverige. De behandlas oftast med bröstbevarande kirurgi följt avstrålbehandling. Flertalet kvinnor behöver genomgå mastektomi, vilket kanha en inverkan på kvinnornas livskvalitet. Efter att ha fått enbröstcancerdiagnos är det vanligt att kvinnor känner rädsla, ångest och oroinför behandlingen. För att lindra oron ska sjuksköterskan ge informationom sjukdomen, behandlingen och vilka komplikationer som kan uppstå. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors livskvalitet efter mastektomi tillföljd av bröstcancer. Metod: Endast originalartiklar inkluderades i dennalitteraturstudie 10 kvantitativa, fyra kvalitativa och en av mixad-metod.Systematiska sökningar utfördes i Cinahl och PuB Med. Artiklarnagranskades och sammanfogades till ett resultat. Resultat: Det framkom iresultatet att livskvalitet främst mättes igenom att skatta socialt-,emotionellt-, sexuellt- eller fysiskt välbefinnande samt kroppsuppfattning.Kvinnorna beskrev att deras förändrade kroppar påverkade deraslivskvalitet negativt ur flera aspekter då många led till följd av att haförlorat ett bröst. Diskussion: Resultatet och dess huvudfynd som blandannat visar att kvinnornas sexuella välbefinnande samt kroppsuppfattningvar det som hade störst påverkan på kvinnornas livskvalitet Resultatetdiskuterades utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: Kvinnornaslivskvalitet efter mastektomi påverkades främst av det sexuellavälbefinnandet och deras kroppsuppfattning vilket påverkade deras närarelationer negativt. Sjuksköterskans kunskap om detta är en förutsättningför att kunna ge dessa kvinnor god omvårdnad. / <p>2023-11-03</p>

<p>Validerat; 20101230 (ysko)</p>

Introduktion: Ett hjärtstopp definieras av att hjärtat slutar slå, vilket leder till syrebrist i kroppens vävnader. Det är ett akut och livshotande tillstånd som ökar i samhället, såväl som antalet som överlever. Efterföljande komplikationer är vanligt. Upp till hälften riskerar att drabbas av kognitiva problem, såsom minnesförlust. Vidare är även trötthet, ångest och depression vanligt. Stöd och information har visat ge ökat välmående hos överlevarna, men ges inte alltid och idag saknas nationella riktlinjer kring återbesök. För att bemöta patientgruppen på rätt sätt är det värdefullt att beskriva personers erfarenheter av livet efter att de haft hjärtstopp.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.   Metod: För att besvara syftet gjordes litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Arbetet studerade elva kvalitativa originalartiklar som besvarade syftet.   Resultat: I resultatet identifierades tre teman; “Drabbas av komplikationer”, “Få ökat behov av trygghet och stöd” och “Se på livet med nya ögon”. Hjärtstoppet och dess behandling gav överlevarna komplikationer som utgjorde nya svårigheter i att klara det vardagliga livet. Överlevarna uttryckte rädsla för ett nytt hjärtstopp, och det fanns en önskan om mer stöd och information från sjukvården. Trots den svåra händelsen fanns en tacksamhet för att ha överlevt, och erfarenheten gav dem ett nytt sätt att se på livet.  Slutsats: Livet efter ett hjärtstopp innebar anpassningar till en ny vardag. Det fanns en tacksamhet över att ha överlevt, men även ett behov av stöd av vården som ofta var bristande.

Bakgrund: Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som orsakas av ett virus. Viruset orsakar en inflammation i levern. Den vanligaste smittvägen är via injektions missbruk vilket har lett till stigmatisering om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att belysa hur personer med hepatit C upplever sin sjukdom och hur den påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa studier har granskats och analyserats. Sökningar har genomförts i Chinal, Medline och Pubmed. Resultat: Analysen visar på fem huvudteman vilka är känslor vid diagnos beskedet, fysiska och psykiska följder av sjukdom och behandling, oro över framtiden, stigmatisering i vården, stigmatisering i samhället och rädslan att smitta andra. Två huvudkategorier har tillhörande subkategorier. Att få diagnosen hepatit C kan vara både skrämmande och chockerande. Sjukdomen kan leda till både psykiska och fysiska symtom som påverkar personens vardag. Att leva med hepatit C innebär att man även lever med en stigmatiserande sjukdom. Slutsats: Stigmatiseringen i vården handlar ofta om okunskap eller en rädsla att bli smittad. Därför behöver vårdpersonal få en ökad kunskap om sjukdomen. En ökad kunskap och förståelse kan leda till ett bättre bemötande och en bättre omvårdnad.