Barn är en utsatt grupp där ålder och mognad påverkar möjligheten att förstå och hantera svåra situationer. Varje dag förlorar cirka 8 barn en förälder i Sverige, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens kunskap om barnets behov av stöd. Syftet med denna integrerade litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till barn vars förälder förväntas dö eller har avlidit i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som handlade om vilka interventioner som kan stödja barn vars förälder är döende eller har avlidit samt vilket behov av ny kunskap om hur stöd ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 22 artiklar, 15 kvalitativa och 7 kvantitativa. Resultatet visar att barnet behöver tid för att bygga upp en relation till vårdpersonal. Barnet har många känslor som kan behöva komma till uttryck i samband med en förälders bortgång. Därmed är det är viktigt att tillgodose barnets välbefinnande på kort och lång sikt, vilket underlättas genom ett bra bemötande och delaktighet i vården. Resultatet visar även att vårdpersonalens kunskaper om att bemöta och samtala med barn i sorg är begränsad. Bristande stöd och obearbetade känslor i samband med förälderns bortgång kan orsaka påföljder i barnets liv framledes. Denna litteraturstudie belyser barnets behov av stöd i samband med vård föräldern samt den bristande kunskap vårdpersonal har vad gäller vilket stöd som kan ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit.

No description available.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning förekommer främst i Afrika.  Kvinnlig könsstympning är ett begrepp som sammanfattar alla typer av de kirurgiska ingreppen på det kvinnliga könet utan medicinska skäl, vilket kan resultera till olika komplikationer. Genomförandet är olagligt i flera länder. I möten bör vårdpersonals transkulturella kompetens uppmärksammas. Syfte: var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En allmän litteratur genomfördes. Databaserna Cinahl Complete, Psycinfo och Pubmed användes i sökning till relevanta artiklar, vilket resulterade till 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar som sedan bearbetades till det presenterade resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdpersonal hade kunskapsbrist om kvinnlig könsstympning och negativa inställningar till ingreppet. Det framkom också att i möten med patientgruppen hade vårdpersonal haft starka känslor, erfarenheter av kommunikationssvårighet samt kulturskillnad. Samtliga faktorer hade en stor påverkan på vårdpersonals möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Slutsats: Möten mellan vårdpersonal och patientgruppen blir mer aktuellt inom hälso- och sjukvården i samband med den ökade immigrationen. Detta ställer krav på vårdpersonalen att ha övergripande kunskap om könsstympning samt utveckla sin kulturella kompetens för att ha förståelse i mötet. Det har visats sig att patientgruppens behov inte uppfylls i den aktuella vården.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

Amyotrofisk lateralskleros är en mycket allvarlig kronisk sjukdom där det inte finns något botemedel och den genomsnittliga överlevnadstiden endast är tre år. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. En litteratursökning genomfördes och en narrativ berättelse valdes till analys. Arbetet utgick ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i de fem kategorierna; att försöka hantera ovisshet, att känna förlust av kroppsliga förmågor, att sträva efter att bevara relationer, att hjälp från andra och hjälpmedel ger en känsla av trygghet och att leva i nuet men tvingas tänka på döden. Resultatet visade att den sjuke inte upplevde sig räcka till och kände skuld och skam inför den börda dennes närstående fick bära. Den sjuke kände i allmänhet mycket oro över sin familjesituation och dess ändrade roller till följd av sjukdomen. Därför är det av stor vikt att hitta sätt att hjälpa familjer där någon är drabbad av sjukdom, och inte bara fokusera på den som är sjuk. Denna studie kan hjälpa sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att utgöra ett viktigt stöd för personer med Amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

No description available.

I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.

Vid gynekologisk cancer påverkas kvinnors sexuella hälsa avsevärt i många avseenden. Sexuell hälsa och sexualitet är en stor del av den allmänna hälsan och är viktigt för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med gynekologisk cancer. För att uppnå syftet analyserades 14 studier med hjälp av induktiv manifest innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier: att ha behov av information och gott bemötande om sexuell hälsa, att ha ett påverkat själv, att ha en påverkad sexualitet, att en förändrad sexualitet påverkar relationer i nuet och i framtiden samt att ha god sexuell hälsa. I resultatet framkom att kvinnor upplevde att stora delar av sexualiteten påverkades. Problem som samlagssmärta, minskad sexuell lust, förändrad självbild, förlust av fertilitet och kvinnlighet samt påfrestande äktenskap till följd av förändrad sexualitet var några av många upplevelser kvinnorna hade. Betydelsefulla aspekter när den sexuella hälsan påverkades upplevde kvinnorna var gott bemötande och kommunikation från sjukvårdspersonal. Således är det essentiellt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kännedom om hur sjukdom och behandling kan påverka den sexuella hälsan och livskvaliteten hos kvinnor. För att sjuksköterskor lättare ska kunna initiera kommunikation, ge ett gott bemötande, identifiera behov och sätta in åtgärder för att främja sexuell hälsa kan de använda sig av PLISSIT-modellen och omvårdnadsprocessen som verktyg.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa.