Bakgrund: Mångbesökare är en vanligt förekommande patientgrupp inom främst akutsjukvården och primärvården. Det finns kvantitativ forskning som undersöker karaktäristiska drag hos mångbesökaren i ett försöka att identifiera och förtydliga fenomenet. Dessvärre är forskningen kring det kvalitativa begränsad i utsträckning av både patient- och vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva mångbsökarens upplevelser av vårdrelationen på akutmottagningar eller i primärvården.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen är utförd efter en manifest innehållsanalys på sex kvalitativa artiklar.  Resultat: För majoriteten av mångbesökarna är vårdrelationen negativ. Vårdgivaren upplevs som ifrågasättande och respektlös i sitt sätt att kommunicera och bemöta mångbesökaren i sitt vårdbehov. Mångbesökarens inställning till sin vårdsituation påverkas av vårdgivarens bemötande och av de erfarenheter som mångbesökaren får av vårdmötena.  Slutsats: Mångbesökaren är en patientgrupp som utsätts för mycket vårdlidande på grund av brister i vårdgivarens förmåga att möta, förstå och ge trygghet till mångbesökarens livsvärld. Anledningen till bristen av ett praktiskt utförande av holistisk vård på akutmottagningar eller i primärvården borde undersökas mer för att förstå vart problemet börjar. Det behövs även vidare forskning om vad mångbesökaren behöver för stöd i sitt komplexa vårdbehov

Bakgrund: Cellprovtagning används för att upptäcka cellförändringar hos kvinnor i ett tidigt stadie, obehandlade cellförändringar kan i sin tur leda till livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett 90 % skydd mot livmoderhalscancer men trots det väljer en del kvinnor att inte ta cellprovet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors uppfattning om cellprovtagning. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier som beskrev kvinnors uppfattning om cellprovtagning: Ett nödvändigt ont, Otillräcklig kännedom & Inte tillräckligt prioriterat. Resultatet visade att kvinnor bland annat uppfattade cellprovtagningen som viktig men obekväm att genomföra. Flera kvinnor hade missuppfattat rekommendationerna om cellprovtagning och därav ansåg sig behöva mer information. En del kvinnor prioriterade aktivt bort cellprovtagning vilket kunde bero på bland annat barn, arbete eller tidsbrist. Slutsats(er): Kvinnors uppfattning var att det behövdes mer information och kunskap om cellprovtagning. Ökad kunskap hade kunnat göra kvinnorna mer delaktiga och medvetandegöra deras val. Vårdpersonal har en viktig roll för att kvinnorna ska förstå fördelarna med cellprovtagning.

I denna uppsats har jag kartlagt litteratur om hur lärare, genom sitt sätt att agera, med hjälp av sitt ledarskap och undervisning kan skapa värderingar om ett respektfullt bemötande hos elever som medför att de inte mobbar andra. Syftet konkritiserades i hur kan lärare agera som ett föredöme för goda relationer eleverna emellan? Hur kan lärare som ledare i sin undervisning bidra till en kultur som förebygger mobbning? Studien genomfördes genom en systematisk litteraturgenomgång i vilken olika sätt att förebygga mobbning sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare med deras ledarskap, kan handha och handla på ett sådant sätt att de skapar ett förtroende hos elever genom att vara ett föredöme. Med hjälp av att visa engagemang, vara öppen, genom att vara ständigt förbered och uppdaterad i vad forskning säger om hur man kan förebygga mobbning kan lärare med hjälp av sitt ledarskap minska grogrunden till mobbning. Om ett ständigt arbete pågår med att förbättra den sociala kulturen hos elever, t.ex. genom att arbeta med språkbruket så går det att nå resultat. Lärare kan använda sig av samma lärstrategier som vid de vanliga studierna så att det som lärs ut om hur den sociala kulturen kan fungera, blir djupinlärda värderingar som elever kan ta med sig även vid andra tillfällen i livet. Lärare som är förbereda på hur man agerar då det uppstår konflikter har möjlighet att med hjälp av sitt ledarskap, och sitt agerande i de situationerna förebygga mobbning i framtiden och skapa en modell för elever om hur de själva kan agera vid konflikter och i relationer med andra människor.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid är tydlig. 703 000 personer dör globalt i suicid varje år och suicidförsöken beräknas vara 20 gånger fler. Som grundutbildad sjuksköterska kan suicidala patienter påträffas oavsett arbetsplats och sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdandet av patientgruppen. Därför anses det vara av betydelse att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med suicidrisk så att vården kan utvecklas och anpassas till det bättre.Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med att vara suicidal eller efter ett genomfört suicidförsök.Metod: En litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna hämtades från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL), PubMed och PsycInfo och analyserades sedan enligt en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: positiva upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och negativa upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och till dessa identifierades sex underteman, tre till varje huvudtema.Konklusion: Upplevelserna och erfarenheterna av omvårdnaden var varierande mellan patienterna vilket tyder på ett behov av att individanpassa omvårdnaden. De framträdande delarna som var av betydelse för god omvårdnad beskrevs vara en god relation mellan patient och sjuksköterska samt patientens möjlighet till delaktighet i vården. Bristerna i vården beskrivs bero på både individuella brister hos sjuksköterskan men även på organisatoriska brister i ledningen av sjukvården. / Background: Mental illness is a widespread problem in the society and the link between mental illness and suicide is clear. 703 000 people die globally in suicide every year and the suicide attempts are estimated to be 20 times more. As a registered nurse suicidal patients can be cared for regardless of workplace and the nurse plays a major role in the care of these patients. Therefore, it is considered important to examine these patients’ experiences of nursing care in conjunction with a suicide risk to develop and adapt the care to the better. Aim: The aim of the study was to examine patients’ experiences of nursing care in conjunction with being suicidal or after a suicide attempt.Method: A literature review that was based on 12 scientific articles with a qualitative approach was implemented. The articles were retrieved from the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed and PsycInfo and were analyzed through a content analysis. Result: The analysis resulted in two main themes: positive experiences of nursing care and negative experiences of nursing care and to these, six sub-themes were identified, three to each main theme.Conclusion: The experiences of nursing care varied between the patients which indicates the need for customized nursing care. The prominent parts that were of importance for good nursing care were a good relationship between the nurse and the patient together with the patient’s opportunity to be a part of the care provided. The deficiencies in care are due to both individual deficiencies in the nurse but also organizational deficiencies in the management of healthcare.

Bakgrund: Studier visar att mer än hälften av alla sjuksköterskor har vårdat patienter med substansbrukssyndrom någon gång under sitt yrkesliv. Dessa patienter kan vara i behov av särskild vård och kräva ett särskilt anpassat bemötande relaterat till missbruksproblematiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och integrerad analys. Resultat: Sjuksköterskans attityd och fördomar, svårigheterna som upplevs i att vårda patientgruppen samt en upplevelse av bristande kunskap kan förhindra en fullgod vård. Ett engagerat vårdande är grunden för att nå en god vård, vilket är påfrestande för sjuksköterskor. Slutsats: Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa en tillräcklig kompetensnivå för att bemöta patienten på ett bra sätt samt för att hantera de känslor som kan upplevas i yrket. Komplexiteten i arbetet som sjuksköterska innebär att teoretisk utbildning och kunskap inte är tillräcklig. Praktiska erfarenheter krävs för att komplettera kunskap samt vidareutvecklas som sjuksköterska.

Bakgrund: I sjuksköterskeyrket uppstår det ibland etiskt komplexa situationer och hur sådana situationer upplevs och hanteras är olika. Tidigare forskning visar att även anhöriga upplever etiskt komplexa situationer i vården bland annat när de ska ta beslut om vård för deras nära. Patienterna anser det viktigt att få vara delaktiga i beslut kring deras vård. Det finns även kunskap om olika former av stöd för både anhöriga och sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt komplexa situationer i mötet med patienter. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Från resultatet framkom två teman: Att ta på sig ett ansvar och Motstridigheter mellan professionen och personliga värderingar. Dessa bildade i sin tur fem subteman: osäkerhet kring patientens omvårdnadsbehov, osäkerhet kring prioriteringar, en känsla av ansvar för anhörigas känslor, frustration över egna etiska överväganden samt oenighet och brister i teamet. Slutsats: Etiskt komplexa situationer i mötet med patienter kan upplevas på flera olika sätt och uppstå i olika situationer som påverkar sjuksköterskorna främst negativt. Utökad kunskap behövs rörande etiskt komplexa situationer från ett patientperspektiv men även i frågor som hur förtroende i vårdteamet kan skapas

Bakgrund. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas drabbade patienter att genomföra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskors personcentrerade rådgivning har en nyckelroll i denna sekundärprevention. Trots att interventionen finns, är följsamheten till livsstilsförändringar fortsatt låg. Ytterligare kunskap behövs därför om patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt för att möjliggöra en förbättrad omvårdnad vid sekundärprevention.  Syfte. Att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.  Metod. En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier. Resultat. Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar organiserades i tre olika kategorier: stöd, känslor, och ansvar för egen hälsa.  Slutsats. Upplevelsen av socialt stöd och stöd från vården är viktigt för patienten. I vissa fall har det dock visat sig att socialt stöd kan skapa ett motstånd till förändring hos patienter. Stress, brist på kunskap och dåligt bemötande från vården gjorde att yngre patienter och patienter med låg socioekonomisk status upplevde bristande stöd och att egenförmågan var bristfällig. Många patienter upplevde å andra sidan välbefinnande och de kände att livet hade förbättrats. Patientens erfarenheter av självbestämmande och tron på den egna förmågan spelar en viktig roll i bibehållandet av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienten med uppmuntran och empati. Den kunskap och vägledning som ges ska anpassas till patientens individuella behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förmedlar uppmuntran och empati, och att kunskapen och vägledningen som ges anpassas till patientens individuella behov. Ökad förståelse för patienters erfarenheter kan stödja sjuksköterskan i arbetet med att personcentrera dels rådgivning, dels då motiverande samtal (MI) används i sekundärprevention. Detta kan bidra till att öka följsamheten till livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. / Background. Cardiovascular disease is the most common cause of death worldwide. Following a heart-attack, patients are advised to make lifestyle changes to reduce the risk of recurrence. Nurse-led, person-centered counseling sessions that focus on lifestyle changes are an important component of secondary prevention. However, compliance to lifestyle changes remains low. Improved knowledge of patients´ experiences of lifestyle changes is necessary to make lifestyle counseling more person-centered and thereby more likely to yield lasting results.  Aim. To describe patients´ experiences of lifestyle changes following a heart attack.  Method. A qualitative literature study based on 11 scientific articles.  Results. Patients´ experiences of lifestyle changes were divided into three main categories: support, feelings, and responsibility for one's own health.  Conclusion. Experiences of social support and support from nurses were very important, although social support could at times lead to increased resistance to lifestyle changes. Patients experienced fear, stress, and reduced well-being, the latter of which was especially present when patients attempted to quit smoking. Stress, lack of knowledge and negative interactions with healthcare professionals caused younger patients, including those with lower socioeconomic status, to experience a lack of self-efficacy and support. However, many patients also experienced improved well-being and heightened self-confidence. It is important that nurses are encouraging and empathetic. Knowledge and guidance should be tailored to the individual needs of the patient. Increased understanding of patients' experiences can potentially support nurses´ delivery of person-centered counseling and motivational interviewing (MI) in secondary prevention, which can potentially lead to improved adherence to lifestyle changes following a myocardial infarction.

Celiaki beskrivs som en kronisk autoimmun sjukdom som triggas av konsumtion av gluten, vilket är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gluten leder till att tunntarmen blir inflammerad på grund av att kroppen inte klarar att bryta ner proteinet. Vilket leder till att tunntarmen inte kan ta upp näring. Att leva med en osynlig sjukdom kan leda till att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen, och personer som drabbades av osynlig sjukdom kan lätt skuldbelägga sig själv och ha svårt att acceptera sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelse att leva med celiaki. Författarna använde sig av metoden kvalitativ litteratstudie, där 11 stycken vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades och valdes ut att ingå och som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; Sjukdomen påverkar identiteten och tvingas acceptera det, Psykiska och fysiska symtom försvårar vardagen, Att inte kunna lita på andra som är okunniga, Glutenfri diet är dyr och utbudet är begränsat, Bristande stöd från sjukvård och omgivning. Resultatet visade på att celiaki upplevdes påverka flera aspekter av livet och upplevelsen varierar mellan olika personer. Okunskap och oförståelse av andra var något många upplevde som svårt att hantera. Okunskap, oförståelse, glutenfri diet, sociala situationer och symtom beskrevs vara centralt för hur personer upplevde celiaki.

Sjukdomstillståndet kan ha flera olika grundorsaker och kan drabba både män och kvinnor. Fertilitetsbehandling samt dess påverkan på individens hälsa haft ett primärt fokus på kvinnans upplevelser och erfarenhet i jämförelse med mannens. Syfte: Syftet var att beskriva manliga patienters upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid fertilitetsbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes för att anskaffa kunskap för att svara på syftet. Den insamlad datan analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2012) och kategoriserades utifrån patientupplevelser. Resultat: Män upplever i stor utsträckning sin maskulinitet förminskad, skuld mot sin partner, upplevelse av att vara förbisedd av vården och samhället, depression, sorg och ångest och en överhängande påverkan av livet som helhet till följd av diagnosen. Slutsats: Infertilitet visade sig ha en omfattande påverkan på olika aspekter av mäns liv, inklusive deras psykiska mående, självbild samt relationen med partnern. Ett stort behov finns av vidare forskning på området med mer fokus på män, deras anhöriga samt hur hälso- och sjukvårdens personal förhåller sig i vårdmöten. Vidare behöver interventioner skapas för att förbättra manliga patienters välmående under hela behandlingsförloppet.

Introduktion & Bakgrund: Bedside som rapportmetod är en rapportmetod framtagen föratt främja personcentrerad omvårdnad där kommunikation och bemötande är en stor del. Rapportmetoden ska möjliggöra en mer patientsäker vård där patienten har möjlighet att vara mer delaktig. Metoden sker mellan skiftbyten där vårdpersonal involverar patientenatt bli aktiv deltagare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienters erfarenheter av bedside somrapportmetod. Metod: En litteraturstudie baserat på Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Sökningarnautfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. En kvalitetsgranskning gjordes och därefterinkluderades 11 artiklar till resultatet. Artiklarna var av kvalitativ metod, kvantitativ metodsamt mixad metod. En tematisk dataanalysmetod användes med en induktiv ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av bedsiderapportering kunde sammanställas i: Påverkanpå relationen och förtroendet, påverkan på integriteten samt påverkan på kontrollen och delaktigheten. Slutsats: Sammantaget föredrog patienter bedside som rapportmetod. De nackdelar patienterkunde uppmärksamma vägdes upp av dess fördelar. Dessa erfarenheter fick patienter avbedside rapportmetod då vårdpersonalen förhöll sig till ett personcentrerat förhållningssätt. Detta innebar att rapporteringsmetoden bidrog till en mer personcentrerad omvårdnad.