No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever att sjuksköterskor kan ha compassion fatigue på grund av vårdkulturen de vårdar i. Patienter upplever att sjuksköterskor som ej har compassion fatigue istället visar compassion med egenskaper som närhet, förståelse, engagemang och som gör det ”lilla extra” för dem. Patienter vågar också berätta mera om sin ohälsa för sjuksköterskor som visar compassion för dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att motverka compassion fatigue. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att med olika strategier ta paus från sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Sjuksköterskor upplevde att med olika stragier skapa förståelse för sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Vidare använde sjuksköterskor sig av stöd från sin miljö eller engagemang i sina patienter som strategier att motverka compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av strategier mot compassion fatigue som innefattade sociala nätverk, reflektion, intelligens, engagemang och omlokalisering.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.

Bakgrund: God munhälsa är grundläggande för allmän hälsa och välbefinnande. Mång äldre har svårt att själva sköta sin munhygien och behöver därför stöd och hjälp av vårdpersonal. Utebliven munvård kan orsaka vårdskador, sjukdomar och lidande vilket kan påverka den enskilda individens hälsa och livskvalitet samt kan även ha påverkan på samhällsnivå och leda till ökade kostnader. Men trots detta förekommer det brister vid utförandet av munvård. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå en god munhälsa hos äldre individer. Metod: En deskriptiv design. Litteraturöversikt med analys av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Datasökningen utfördes i databasen PubMed och artiklarna kvalitetsgranskades. De valda artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader och bearbetades i förhållande till varandra för att besvara studiens syfte. Resultat: Analysen av resultatet presenteras utifrån tre olika teman under rubrikerna Mekanisk rengöring av mun, tänder och proteser, Stöd vid utförande av munvård och Bedömning av munstatus.  Omvårdnadsåtgärderna som bidrog till en god munhälsa hos äldre individer var regelbunden tandborstning med tandkräm, användning av munskölj, tandtråd, tungskrapa, återfuktande smörjande medel, klorhexidin och rengöring av tandprotes, regelbunden munbedömning, samt att visa respekt, vara lyhörda, kommunicera tydligt, använda ögonkontakt och kroppslig beröring vid utförande av munvård. Slutsats: Allt fler blir äldre vilket ökar behovet av hjälp och stöd med den dagliga munvården för att uppnå en tillfredsställande munhälsa. En god munvård bör inkluderas i omvårdnadsarbetet för att hålla munhålan frisk, förhindra fortsatt sjukdomsförekomst och lindra de problem som kan finnas i munnen.

Background: In Sweden, many patients seek emergency care and nurses in the emergency department therefore need to consider several aspects during their work to meet the patients' needs. At the same time, nurses feel understaffed with too much work responsibility, which contributes to increased stress among them. There is a risk that the patient's care needs and relationships between the nurse and the patient are therefore neglected in the care. Aim: To describe patients' experiences of care in an emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Result: Two themes with 5 subthemes. First theme: To be seen as a unique person with subthemes; To be confirmed for their needs and That meaningful communication creates well-being. Second theme: Being in the dark due to poor care with subthemes; That long waiting times create discomfort, Feeling dissatisfied with a lack of care and Feeling vulnerable during the care period. Conclusion: The result indicates mixed experiences in the patients who were cared for in an emergency department. To promote patients' well-being, an important interaction was that nurses care was based on a good treatment and took the time to talk to the patients. However, negative experiences from the patients were described where long waiting times and the lack of communication were recurring problems that caused unnecessary suffering.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

En stor andel av alla intensivvårdspatienter blir någon gång under vårdtiden delirösa. Delirium är ett akut förvirringstillstånd som karakteriseras av störningar i medvetandegrad, uppmärksamhet och kognition. Forskning visar att delirium hos barn är vanligt förekommande inom intensivvård och kan ha stora konsekvenser. Idag finns kunskap om delirium hos vuxna och hur det behandlas, dock är vetenskapen kring delirium hos den pediatriska populationen ett relativt outforskat ämne. Kritiskt sjuka barn med delirium utsätts för längre sjukhusvistelser, längre respiratorbehandling och ett stort vårdlidande. Syftet med denna studie var därför att utforska intensivvårdsdelirium hos barn. Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en integrativ litteraturstudie. I studien framkom det att intensivvårdsdelirium är ett förekommande problem hos den pediatriska populationen. Resultatet påvisade flera riskfaktorer som är kopplade till uppkomst av delirium hos barn, där låg ålder, läkemedel, respiratorbehandling och allvarlig sjukdom var utmärkande. Det framkom att avvikelser i medvetenhet, uppmärksamhet och kognition kunde utläsas som tecken på delirium hos barn. Även sömnstörningar och agitation var vanliga symtom. Delirium hos barn uppvisade ett karaktäristiskt förlopp med ett akut insättande av symtom och en fluktuerande utveckling. Utöver detta så belyste resultaten förebyggande åtgärder som vikten av en stödjande omgivning och föräldranärvaro. Validerade skattningsinstrument för delirium hos barn finns att tillgå men används sällan inom barnintensivvård i Sverige. Det finns därför ett behov av en ökad förståelse för hur delirium hos barn yttrar sig så att intensivvårdssjuksköterskan kan upptäcka och förebygga det.

Bakgrund Antalet insjuknande i demenssjukdom ökar stadigt och beräknas dubbleras till år 2030. Till följd av detta ökar antalet anhörigvårdare. Att inta en vårdande roll är ofta något som ter sig naturligt men innebär också en ökad arbetsbörda vilket påverkar livssituationen. Syfte Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att i hemmet vårda en demenssjuk familjemedlem. Metod En litteraturstudie med ett resultat från tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo har använts. Resultat Två kategorier framkom: Påfrestningar och Relationen. Påfrestningar innebar att anhörigvårdare upplever hög börda samt känslor av stress och skuldkänslor. Relationen innebar att relationerna mellan anhörigvårdare och individen som är sjuk i demens förändras, samt att rollen som anhörigvårdare medför uppoffringar. Slutsats Anhörigvårdare ställs inför höga krav av att vårda en demenssjuk familjemedlem, samt av att inta en helt ny roll i livet vilket kan vara svårt både för den som vårdar och den som har demenssjukdom. Det finns ett ökat behov av familjefokuserad omvårdnad för att främja hälsa med ett helhetsperspektiv, men samtidigt att ge ett individanpassat stöd till personen med demenssjukdom för att motverka de negativa konsekvenserna.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 57 000 patienter av vårdrelaterade infektioner(VRI). En tredjedel av fallen skulle kunna förebyggas genom korrekta hygienrutiner.Förebyggande arbete av VRI sker nationellt och internationellt och av alla förebyggandehygienåtgärder har forskning påvisat att den mest betydelsefulla åtgärden är korrektutförd handhygien (HH). Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdares erfarenheter av basalahandhygienrutiner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudien grundar sig på tio kvalitativa studier. Dessa söktes fram genomdatabaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier.Huvudkategorierna var “Vårdares erfarenhet av arbetsmiljöns betydelse för HH”,“Vårdares erfarenheter av ledarskapets betydelse för HH”, och “Vårdares subjektivanormer och attityder påverkar utförandet av HH”. Konklusion: Organisationen inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre på atttillhandahålla de nödvändiga resurser som krävs för att vårdare ska kunna tvätta ochdesinfektera sina händer. Ledningen måste aktivt arbeta med att förändra normer ochattityder bland anställda gällande HH och vara tydliga gällande riktlinjer och derasbetydelse för patientsäkerheten. / Background: In Sweden, approximately 57, 000 patients suffer from healthcare-associated infections every year. A third of these could be prevented with correctly performed HH. The preventive work of healthcare-associated infections takes place nationally and internationally and of all preventive hygiene measures, research has shown that the most important measure is correctly performed HH. Aim: The aim of this study was to describe caregivers’ experiences of hand hygiene routines in healthcare facilities. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. These were searched through the databases Cinahl, Pubmed and Scopus. The analysis was carried out using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. “Caregivers’ experience of the importance of the work environment for HH”, “Caregivers’ experience of the importance of leadership for HH”, “Caregivers' subjective norms and attitudes affect the performance of HH”. Conclusion: The healthcare organization must become better at providing the necessary resources to enable caregivers to wash and disinfect their hands. Management need to actively work to change norms and attitudes among employees regarding HH and be clear regarding guidelines and their significance for patient safety.

Bakgrund: Det finns en vedertagen uppfattning om att en mammografisk undersökning skulle vara obekväm och uppfattas som att vara i en utsatt position för kvinnor som genomgår den. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiundersökning. Metod: Litteraturstudiens resultat består av åtta kvalitativa studier. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av kategorin Maktlöshet med underkategorierna Sakna kontroll, Vikten av bemötande och kategorin Utsatthet med underkategorierna Känna sig utlämnad, Uppleva smärta och Känna oro. Konklusion: Kvinnor upplever mammografiska undersökningar som något obehagligt, men nödvändigt. Det framkommer att kvinnor upplever oro, maktlöshet och utsatthet under en undersökning. Graden av detta beror på flertalet faktorer, så som hur personal hanterar kvinnor och vikten av att ge rätt information till kvinnor Nyckelord: Kvinnor, erfarenheter, mammografi, radiografi, litteraturstudie.