Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.

Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen. Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien. I resultatet framkom att personer oavsett ålder och kön upplevde depression i samma utsträckning. Det övergripande temat beskrev att personer upplevde en vilsenhet i samband med depressionen. Vilsenheten delades in i subteman där personer upplevde sig inte förstå vad som hade hänt, upplevde social isolering, upplevde en förändrad identitet och att befinna sig i ett djup. Slutsats: Resultatets variation av upplevelser tyder på att sjuksköterskan behöver ha ett patientperspektiv i fokus där den unika personens upplevelser av livsvärlden sätts i centrum för att främja hälsoprocessen.

Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar. Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation. Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap. Resultaten visar att förstaspråket spelar, oavsett om vi understödjer det eller inte, en avgörande roll för andraspråksinlärning. Det är centralt att undervisningen sker i ett sådant sammanhang att förstaspråket blir ett redskap som språkinläraren kan använda sig av i mötet med ett andraspråk, och inte en flykt från undervisningens innehåll. Här finns olika parametrar, undervisningens innehåll och vissa kontextuella faktorer som lärarens person eller sociala koder, som kan användas för att optimera förstaspråksanvändningen. Men samtidigt visar studien på vissa kunskapsluckor som kommande forskning med fördel kan återkomma till.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: De närstående hade både positiva och negativa upplevelser i samband med vården. De kände ett ansvar för den döende personens vård och upplevde även att rutiner i livet förändrades. De flesta närstående upplevde ett behov av att vara delaktiga i vården, de behövde dock stöd och information från hälso- och sjukvården. De ville göra allt för den döende personen för att öka personens välbefinnande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att de närstående upplever ett behov av information och stöd för att kunna påverka vården av den döende personen. För att förbättra omvårdnaden av de närstående krävs ett engagemang och en lyhördhet från de professionella vårdarna, utbildning samt ytterligare forskning inom området.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter. Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende). Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov.

<p>Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.</p>

Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen. Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på.

Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna. Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en livshotande och chockerande händelse vilket drabbar ungefär 32 000 svenska invånare varje år. Stigande ålder och sämre hälsa leder till att risken att drabbas av en hjärtinfarkt blir högre och behovet av vård blir större. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter efter en akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Det fanns ett stort behov av individuellt stöd och hjälp att hantera konsekvenser efter hjärtinfarkten. Patienter uttryckte att det fanns behov av mer information från sjukvårdspersonalen om sina symptom, hjärtstatus, behandlingar och hjärtrehabilitering. Första året efter hjärtinfarkten var svårast och bidrog till en ny medvetenhet om livet och en realistisk syn på sitt tillstånd. Familj, vänner och andra med samma erfarenhet fick ökad betydelse i patienternas liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en förståelse för patientens erfarenheter av sin hjärtinfarkt för att utveckla omvårdnaden genom att individualisera patientens behov i efterförloppet genom att främja patientens hälsa.