Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.

<p>I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser.</p><p>Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt.</p><p>Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.</p>

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. RESULTAT: Resultatet visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade både positiva och negativa attityder. Positiva attityder visade på empati till patienterna medan negativa attityder ledde till sämre vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna. Resultatet delades in i fem kategorier; attityder, utbildning, rädsla, empati och värderingar. DISKUSSION: Studien visar att det finns stora kunskapsluckor, vilket leder till rädsla och negativa attityder. Utbildning visade sig ha positiva effekter på attityder. SLUTSATS: För att öka vårdkvalitén hos patienterna så bör det satsas på mer utbildning om hiv/aids till sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: Hjärt och kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall i Sverige. Det finns flera riskfaktorer som kan leda till en hjärtinfarkt. Dessa kan till stor del förebyggas genom att få fler att välja en sundare livsstil. Dock är det inte lätt att motivera en individ till detta. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av rehabiliteringen efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar gjordes. Dessa granskades och analyserades. Resultat: Redovisas under tre kategorier. Upplevelser av att behöva förändra livsstil. Denna kategori fann att hoppet om ett bättre liv motiverade patienterna. Kategorin upplevelser av fysisk aktivitet fann att många av patienterna uppskattade träning i grupp. Kategorin upplevelser av behov och stöd fann att patienterna var i stort behov av stöd och hjälp. Diskussion: Patientens förståelse för sambandet mellan livsstil och hälsa var nödvändigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. Kontinuerlig kontakt med vården hade en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsats: Sjukvården ska stärka patienternas ställning. Det innebär att vårdpersonalen är skyldiga att ge patienterna individuell anpassad information, möjlighet att välja olika behandlingsalternativ, möjligheten att få en ny medicinsk prövning.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS). Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld. Trötthet upplevdes som ett stort hinder i vardagen och detta ledde till att personerna var tvungna att planera. De upplevde även att sjukdomen var tvungen att accepteras för att kunna gå vidare i livet. Slutsats: Personerna med MS upplevde förändringar i deras livsvärld till följd av sjukdomen. Det var svårt för personerna att acceptera sjukdomen. Det var vanligt att de ändå lärde sig leva med sina begränsningar. Personerna upplevde att de hade ett hopp om att ett botemedel skulle hittas. Sjuksköterskan kan uppleva svårigheter att vårda personer med MS, på grund av att symtombilden kan varierar mellan olika personer. Ökad forskning inom detta område kan leda till att sjuksköterskor kan få en bättre förståelse vilket i sin tur kan leda till en bättre omvårdnad av personer med MS.

No description available.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Musikterapi, Dans och uppvisning samt Bilder och berättelser. Resultatet visar att dessa metoder främjar kommunikationen med personer med demens och leder till en ökad kommunikationsförmåga, utryck av känslor och tankar, väcker minnen och ger hälso- sjukvårdspersonal möjligheten att tillgodose en personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Bilder, sång, musik, berättelser, uppvisning och dans kan vara metoder som kan underlätta kommunikationen och samtidigt förhöja välmående hos personer med demens. Nyckelord: Demens, hälso- och sjukvårdspersonal, kommunikation, kvalitativ, litteraturstudie, sjuksköterska

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen genomfördes med inspiration av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier; Livsförändringar handlar om förändrad relation samt hinder och möjligheter i vardagen, Bristande stöd handlar om bristande socialt stöd och bristande stöd från hälso- och sjukvården och kategorin Känslomässiga reaktioner tar upp partners upplevelser av oro, rädsla, depressiva upplevelser, stress och undantryck av känslor.Slutsats: När en anhörig drabbats av stroke upplevde partners att livssituationen förändrades och känslor som oro, rädsla och stress präglade partners vardag. Partners upplevde att informationen var bristfällig, det var viktigt att sjukvården gav bra information. Möjligheten att besöka stödorganisationer var viktigt för partners.