Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ”dålig” litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning turismlitteratur knyter an till ämnet geografi. Urvalet av studerad litteratur är gjort för att få en så bred utgångspunkt som möjligt. Delar av litteraturen är vald beroende på att den är forskningsbaserad, medan andra delar beroende på att den används på Turismprogrammet. Den geografiska utgångspunkten är Holt-Jensens bok Geography – history and concepts. Uppsatsen är baserad på tre delar. Först presenteras ämnet geografi och de geografiska ämnesområden som anses vara av vikt för uppsatsen. Vidare presenteras läst turistisk litteratur för att ge en översiktlig beskrivning av litteraturens innehåll. Slutligen placeras turismlitteraturen in i en geografisk mall där eventuell geografisk anknytning presenteras och analyseras. Frågor som kommer att besvaras är: • Vad är geografi, utifrån Arild Holt-Jensens perspektiv i Geography – history and concepts 2003, och hur knyter turismlitteraturen an till detta perspektiv? Vad kan ämnet geografi erbjuda turismen och dess forskning? Granskningen av turismlitteraturen utifrån ett geografiskt perspektiv visar att endast en av de studerade böckerna domineras av ett geografiskt ämnesområde. Ytterligare en bok har visat sig ha en bred geografisk bas i jämförelse med övriga sex studerade böcker, då denne berör eller behandlar fem av sju böcker. Övriga böcker berör eller behandlar två till tre av de geografiska ämnesområdena. Slutsatserna av litteraturstudien är att turismlitteratur i stor utsträckning inte anknyter till ämnet geografi. Geografi är ett ämne som kan erbjuda den turistiska forskningen mycket, men som endast presenteras bristfälligt i studerad turismlitteratur.

No description available.

Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation. Men när vårdgivaren ljög, var stressad, ställde för svåra frågor, ändrade samtalsämne för hastigt och gav för många olika budskap påverkade det kommunikationen med patienten med demenssjukdom på ett negativt sätt. Faktorer som påverkade kommunikationen var stunder av klarhet, resurser, tid och bakgrundsmusik. Slutsatsen var att det krävs en speciell kunskap, tålamod samt att yttre faktorer spelade in för att kunna bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom på ett professionellt sätt.

Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd. För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet var att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning. Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård. Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.

Bakgrund: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. Syfte: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. Metod: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. Resultat: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. Diskussion: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. Slutsats: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.

Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Resultat Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. Diskussion Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. Slutsats Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier. Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående. Det kanvara en påfrestande och känslosam tid och de närstående är i behov av stöd för att lättarekunna hantera situationen. Här har sjuksköterskan en del av ansvaret att tillse att denärstående får det stöd som de behöver.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Integrerad litteraturstudie Resultat: Tvångsåtgärder skapade olika upplevelser av utsatthet. Kränkning av den personliga autonomin, oförståelse och rädsla var vanliga reaktioner. Tvångsåtgärder tolkades olika, ibland som en nödvändig åtgärd medan andra såg det som en bestraffning. Faktorer som risk för att skada sig själv eller andra, positiva behandlingsresultat och bra bemötande från personal var faktorer som påverkade förståelsen i positiv bemärkelse. Maktfaktorer var av stor betydelse för relationen mellan personal och patient. Andra faktorer som ålder, kön, diagnos, funktionsnivå samt tidigare erfarenhet av tvångsvård hade liten betydelse på hur tvångsåtgärden upplevdes. De mest avgörande faktorerna för erfarenheten av tvångsåtgärder var delaktighet, bemötande och information. Konklusion: Tvångsåtgärder framkallade många starka känslor. Trots kränkning av den personliga autonomin visade många patienter förståelse för varför åtgärden utförts. Faktorer som ansågs påverka upplevelsen av tvångsåtgärder var delaktighet i vårdprocess, bemötande, information, grad av förståelse och personalens missbruk av sin makt.