Syfte Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? Metod Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes &amp; Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen &amp; Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen. Resultat Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK. Slutsats Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Konfusion är ett vanligt förekommande tillstånd bland de äldre som vårdas på sjukhus och det har visat sig att en diagnos i många fall aldrig ställs. Konfusionstillståndet innebär en tillfällig svikt i hjärnans funktioner där äldre löper en högre risk att drabbas av detta. Ofta tycks det uppstå svårigheter från vårdens sida i att möta de drabbade patienterna. Syftet med arbetet var att beskriva den äldre patientens levda erfarenheter av en konfusion och hur vårdandet upplevdes i samband med denna. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga källor. Dessa granskades och ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Genom resultatet går det att förstå att många patienter upplevde konfusionen som att vara i en förändrad värld, vilken präglades av ett drömlikt tillstånd med hallucinationer, rädsla och en förlorad förankring i tid och rum. Patienterna upplevde ofta en ensamhet där de fick kämpa för en förståelse utan att känna sig sedda och hörda. I efterförloppet kände många skuld och skam över sina handlingar och hade ofta ett behov av att bearbeta vad de gått igenom. Många drabbade tittar tillbaka på upplevelsen med obehag. Det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal  om  hur  ett  konfusionstillstånd  såväl  skall  förebyggas  som  hanteras. Vården kan även påverkas av negativa attityder gentemot äldre. Det krävs mer kunskap inom området för att kunna möta denna patientgrupp väl och möjliggöra god vård.

Bakgrund: Var femte person av den vuxna befolkningen i Sverige kommer under sin livstid vårda en sjuk familjemedlem. Demenssjukdom innebär försämring av kognitiva funktioner utöver vad som kan anses vara normalt åldrande. Demenssjukdomar är en av Sveriges folksjukdomar där de anhöriga ofta får dra en tung vårdbörda. Syfte: Syfte var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av demenssjuk familjemedlems flytt i samband med till särskilt boende. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att ge ökad förståelse för anhörigvårdares upplevelser. Resultat: Vägen till flytt innebar förändring i relationen till den demenssjuke familjemedlemmen. Anhörigvårdarna upplevde svårigheter i beslutsfattandet om flytt till särskilt boende men att omgivningens stöd underlättade. Tiden efter flytt innebar anpassning till en ny vardag. Det innebar också möte med vårdpersonalen samt att besöka sin demenssjuke familjemedlem på det särskilda boendet. Slutsatser: Stora förändringar i vardagen tvingade fram beslut om demenssjuk familjemedlems flytt till särskilt boende. Anhörigvårdarnas upplevelser av sorg och oro kunde uttryckas som misstänksamhet mot vården. Genom kommunikation och samspel kan vårdpersonalen skapa en vårdrelation som möjliggör att de kan finnas som stöd för både anhörigvårdare och personer med demenssjukdom.

No description available.

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

Varje år insjuknar 800 barn i den kroniska sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att incidensen stiger för varje år. När ett syskon insjuknar i diabetes typ 1 påverkas hela familjen. Diabetessjukdomen ställer höga krav på både föräldrarna, det sjuka syskonet och de friska barnen i familjen. Vid insjuknande läggs fokus på det sjuka syskonet och föräldrarna, vilket innebär att de friska barnen hamnar i skymundan och deras behov sätts åt sidan. Syftet med denna studie är att beskriva hur barn kan påverkas av att leva tillsammans med ett syskon som fått diagnosen diabetes typ 1. En litteraturstudie valdes som metod, för att sammanställa aktuell forskning inom området. Resultatet baseras på åtta artiklar som analyserades enligt Axelsson (2012, ss. 212-214). Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och nio underteman vilka beskriver hur de friska barnen påverkas ur både ett föräldra- och barnperspektiv. Resultatet visar att de friska barnen upplever att relationen med föräldrarna och det sjuka syskonet har förändrats, de känner även ett ökat ansvar inom familjen, kopplat till diabetessjukdomen. Fokus läggs på det sjuka syskonet och barnen känner att de får stå tillbaka och kommer därmed i andra hand. Diabetesbehandlingen som innefattar blodsockerkontroller, injektioner, kostrestriktioner samt krav på en ökad fysisk aktivitet leder till förändrade rutiner, där de friska barnen tvingas anpassa sig till. Barnens tillvaro präglas även av oro och rädsla över hur diabetessjukdomen påverkar det sjuka syskonet. Barnen har en rädsla över hur deras syskon påverkas av de smärtsamma procedurer som hör till diabetesbehandlingen samt uttrycker en rädsla över att själva insjukna i diabetes. De friska barnens mående påverkas beroende på hur mycket kunskap och information de har fått angående vad diabetessjukdomen innebär. I diskussionen behandlas studiens metodval samt att studiens författare har valt att diskutera de mest framträdande fynden i resultaten. Där ges även förslag på hur sjuksköterskan skall bemöta dessa barn på bästa sätt för att främja en god vård samt förslag på utökad forskning inom området.

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

<p>Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. <strong>Metoden</strong> som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. <strong>Resultatet</strong> visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.</p>

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken. Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade. Vad det gäller didaktiska åtgärder för att komma till rätta med elevers missuppfattningar visar resultatet att olika typer av klassrumsaktiviteter i vilka eleverna själva upptäcker, konfronterar och utvecklar sina icke vetenskapliga föreställningar, är en metod som visat framgång. I diskussionsdelen diskuteras studiernas tillförlitlighet genom att analysera deras syften kopplat till respektive metodval. Därefter sammanställs de mest tillförlitliga resultaten vad gäller de vanligaste missuppfattningarna samt de mest effektiva didaktiska åtgärderna kring bearbetning av dessa. Avslutningsvis ges förslag på områden där det finns behov av vidare forskning.

Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.