No description available.

Eftersom motivation har ett nära samband med lärande kan det upplevas oroväckande när lärare har svårt att motivera sina elever till läsning. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 skriver endast att lärare bör motivera sina elever till läsning, men nämner inga konkreta exempel på hur. Därför väljer vi att genom denna litteraturstudie ringa in de didaktiska strategier som forskning under 2000-talet anser vara användbara för att motivera elever till att vilja läsa. Forskningen som diskuteras i resultatdelen utgår från 15 artiklar med 15 studier som resulterat i att elever motiverats till läsning. De olika studierna mynnar ut i sex kategorier: högläsning av lärare, välja rätt text, interaktion mellan elever, individanpassning, skapa tillgänglighet till böcker och IKT - informations- och kommunikationsteknik. Slutsatsen vi drar i denna studie är att för att motivera elever till läsning handlar det i grund och botten om att lära känna eleven och finna elevens intresse, och därav hitta den bäst lämpade strategin för just den enskilde eleven.

No description available.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 20 000 personer leva med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen är kronisk och medför ett förvärrande motoriskt handikapp. Sjukdomen påverkar personernas livskvalité och i dagsläget finns det ingen behandling som botar sjukdomen. Eftersom sjukdomen skiljer sig från person till person krävs en ökad förståelse och kunskap för att sjuksköterskan ska kunna skapa bättre förutsättningar för en god omvårdnad. Det kan handla om att bistå med information och kunskap kring sjukdomen och göra personerna mer delaktiga i sin vård och på så vis underlätta deras livssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ ansats använts. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserade med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys och mynnade ut i 193 meningsenheter. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var upplevelsen av kroppsliga begränsningar med underkategorierna förlust av kroppsliga förmågor och en oförutsägbar kropp; upplevelsen av sociala begränsningar med underkategorierna förlust av sociala förmågor och social skam; upplevelsen av en förändrad självbild; upplevelsen av en positiv tillvaro trots sjukdom med underkategorierna meningsfullhet, positiv inställning och kontroll över livet. Slutsats: Vid Parkinsons sjukdom upplevde personerna kroppen som begränsad och oförutsägbar vilket påverkade deras vardag. Sjukdomen påverkade även det sociala livet och den upplevda självbilden. Flera upplevde trots sin sjukdom en positiv tillvaro. Resultatet kan leda till att sjuksköterskan får en ökad kunskap kring personers upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom, vilket kan förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en tjänst som förenklar tillgången till vård och ökar i popularitet i flertal länder. Vårdtagare som ringer har förväntningar på tjänsten och sjuksköterskor har till uppgift att på ett tillförlitligt sätt tillgodose god vård, ibland med begränsat underlag för bedömning. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes utfördes och baserades på 11 vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning. Resultat: Tre teman framkom genom analysen; Erfarenheter av att vara i behov av stöd, Erfarenheter av kommunikationens betydelse vid telefonrådgivning samt Erfarenheter av att utföra ett betydelsefullt arbete. Det framkom att sjuksköterskorna ansåg att arbetet med telefonrådgivning var givande, varierande och bidrog till ökad kompetens. De erfor utmaningar i kommunikationen med vårdtagare gällande språket, att få andrahandsinformation och av att inte kunna se vårdtagare. Det framkom även att arbetet var självständigt och ansvarsfullt med begränsade resurser och brist på återkoppling. Slutsats: Det uppstod krav på kunskap och erfarenhet, vilket gör att tillgång till utbildning bör finnas för sjuksköterskor. Osäkerheter i den ensamma rollen som telefonrådgivare gör att sjuksköterskor bör få tillgång till mer återkoppling i sitt arbete. Det framkom även att en förbättring gällande organisatoriska resurser bör tillgå sjuksköterskor.

Åldrandet är en naturlig del av livet och beroende på hur kroppen, psyket och det sociala livet förändras kan åldrandet både vara positivt och negativt. Aspekter som förlust av autonomi, tidigare livserfarenheter och ett minskat socialt nätverk kan leda till ett negativt åldrande, minskad livskraft och i förlängningen depression. Depression hos äldre personer kan ses som ett normalt åldrande varpå diagnos ofta uteblir. Med en ökad kunskap om hur depression kan upplevas hos äldre kan en ökad förståelse för dem fås. Denna kvalitativa litteraturstudie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med depression. I den kvalitativa innehållsanalysen analyserades det manifesta innehållet från de utvalda artiklarnas resultat med en induktiv ansats vilket resulterade i fem slutliga kategorier: att ha en negativ självbild och skämmas över att vara deprimerad, att leva i ett mörker och vara rädd för det okända, att vardagen blir en kamp när motivation och energi saknas, att behöva stöd och vilja mötas med förståelse samt att hitta egna vägar för att försöka må bättre i sin depression. Slutsatsen var att negativa tankar tog över den äldre personens liv och det ledde till en förändrad självbild. För att främja en återhämtning bör sjuksköterskor finnas där som stöd. En god kommunikation mellan den äldre med depression och sjuksköterskan kan patienten stärka sin självbild och öka känslan av empowerment hos denne. Vidare forskning bör fokusera på hur äldre kan få kunskap om vad depression är och behandling och återhämtning är möjlig.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Validerat; 20101217 (root)

Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.