Bröstcancer är den största orsaken till flest dödsfall bland kvinnor i världen. En cancersjukdom kan tillföra nya utmaningar i en parrelation, vilket gör att båda parterna kan vara i behov av stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tolv artiklar analyserades, vilket ledde till sex slutliga kategorier: Att få en förändrad vardag och en osäker framtid; Att få en påverkad relation; Att vara positiv och vikten av att ta hand om sig själv; Att hålla känslorna inom sig och inte prata om sjukdomen; Att inse vikten av information och stöd genom sjukdomen; Att tro och hopp gav vägledning. Resultatet visade att männen inte vågade berätta om sina känslor för sin partner, för att inte belasta henne ytterligare. Män upplevde även en förändrad relation och vardag, samt en upplevelse av bristande information och stöd från sjukvårdspersonal. Tro och hopp var en annan typ av stöd som männen beskrev var viktigt i samband med partnerns sjukdom. Männen kunde uppleva att deras behov kom sist, samt att det var viktigt att ha en positiv attityd. Slutsatsen visade att män som har en partner som drabbats av bröstcancer är i behov av mer stöd i allmänhet, samt information från sjuksköterskor. Detta för att kunna finnas där för sin partner och orka med genom hela sjukdomen. Som sjuksköterska är det av vikt att uppmärksamma och skapa en bättre förståelse för hur männen påverkas vid bröstcancer.

Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.

No description available.

Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning vilket sannolikt kan medföra risker för barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är det inte säkert att detta har samma betydelse, debatten pågår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva faktorer som kan hindra/främja amning hos kvinnor. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ metod för att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att få fler kvinnor att amma. En litteraturstudie enligt Fribergs (2006) modell för litteraturöversikt valdes för att samla in data och ge oss en översikt över varför mammor väljer att amma eller att inte amma. Det analyserade materialet resulterade i två kategorier; faktorer som främjar respektive förhindrar amning. Faktorer som bland annat främjar amning är positiva känslor kring amning, kunskap och erfarenhet, stöd från personal samt stöd från partner. Resultatet visar att stöd är viktigt samt att närståendes förhållningssätt till amning är av stor betydelse. Slutsatsen är att stöd samt utbildning för ammande kvinnor behöver prioriteras i form av mer och bättre utbildning samt emotionellt stöd både under graviditet, men också under den fösta tiden då barnet är fött.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98. Inställningarna som presenteras inom den tidigare forskningen är av varierande karaktär. Den empiriska undersökningen innefattar fem kvalitativa intervjuer med förskollärare om hur de uppfattar fenomenet föräldrasamverkan. I bearbetningen av intervjuerna har vi utgått ifrån den fenomenografiska ansatsen där fokus ligger på att lyfta fram variationer i uppfattningarna. I den empiriska undersökningen har vi kommit fram till att syftet, rollfördelningen och de olika formerna är komplexa aspekter av fenomenet föräldrasamverkan. Förskollärarnas uppfattningar som presenteras i den empiriska delen är mångfaldiga. Slutligen problematiseras vårt empiriska resultat kopplat till vår litteraturstudie samt våra egna reflektioner kring detta. Då variationerna i inställningarna bland förskollärare är vida kan vi se ett behov av att reflektera över fenomenet föräldrasamverkan både enskilt och i grupp speciellt med tanke på forskningens konstaterande relaterat till pedagogernas uppfattningar och den påverkan de har på föräldrasamverkan.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. <strong>Metod: </strong>den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser. <strong>Resultat: </strong>utifrån personers upplevelser av amputation integrerat med Roys anpassningsmodell blev resultatet att fyra teman kunde skapas som bygger på Roys anpassningsmodell. Slutsats<strong>: </strong>Roys anpassningsmodell kan användas som en modell för sjuksköterskor vid omvårdnad av personer som genomgått en amputation.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>