Bakgrund: I Sverige och många andra länder stiger medellivslängden och andelen äldre av den totala befolkningen ökar. För äldre kan hög ålder medföra tilltagande förekomst av ohälsa vilket ökar deras behov av vård och omsorg. Under ålderdomen mister många sin livspartner, en erfarenhet som anses vara bland det svåraste att gå igenom i livet. Syfte: Att beskriva äldre människors erfarenheter av att ha förlorat sin livspartner. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv syntes utifrån 12 artiklar. Resultat: Partnerns bortgång var en påfrestande känslomässig upplevelse som förde med sig konsekvenser för identitetsuppfattningen, förlorad känsla av mening och ökad ensamhet. Stöd från familj och vänner och att hålla sig sysselsatt hjälpte dem att finna ny mening i livet och komma framåt i sorgearbetet. Erfarenheten av att förlora sin livspartner ledde för många till en personlig utveckling med etablerande av nya livsmönster och en ny identitetsuppfattning. Slutsats: Förlusten av livspartnern var en omvälvande erfarenhet som innebar lidande och betydande förändringar i de efterlevandes livssituation. Genom sociala relationer och aktiviteter fann de ny mening i livet vilket hjälpte dem i processen mot försoning och upprättandet av ett nytt liv utan partnern

Bakgrund: Med det ökade mångkulturella samhället idag finner vi människor från olika länder där alla har sin egen kultur, språk, värdering och beteenden. Alla människor har rätt till god personcentrerad vård på individnivå. När en människa blir patient spelar patientens kulturella bakgrund en stor roll i omvårdnaden då detta ger förutsättningar för att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor har till yrkesroll att vårda alla patienter på lika villkor. Vilket innebär att sjuksköterskor visar respekt för patienters integritet samt ger bekräftelse för deras upplevelser. Syfte: Sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård i relation till patienter med annan kulturell bakgrund inom somatisk vård. Metod: Metoden som används är systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet består av två teman. Det första temat var: Betydelsen av kommunikation, med subteman; Att möta språkbarriärer, Att använda kommunikationsstrategier. Det andra temat var: Organisatoriska förhållanden med subteman; Behov av kunskap, Vårdmiljöns påverkan och Att uppleva tidsbrist. Slutsats: För att ge god personcentrerad vård till patienter krävs det en god kommunikationsförmåga mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare så upplevs det för sjuksköterskor att det fattas resurser för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Mer tid, god vårdmiljö samt ökad kunskap framkom som viktiga delar i vården.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.

Endometrios är en ännu relativt outforskad sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Denna sjukdom påverkar många delar av kvinnors liv och vardag då de lever med konsekvenserna som sjukdomen kan medföra. Ännu finns ingen konstaterad orsak till varför sjukdomen uppkommer, därav behövs detta område belysas mer. Syftet med denna studie var därför att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Systematiska litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. De valda vetenskapliga artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av de elva artiklarna resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig som kvinna, Att sjukdomen är en privat angelägenhet, Att känna sig begränsad och kontrollerad samt Att inte bli tagen på allvar och bemötas med okunskap. I denna studie visar resultatet genomgående att kvinnor hade ett behov av att bli tagna på allvar och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Kvinnor beskrev att den ständiga kampen för att hantera sin sjukdom och komplikationer som den medförde påverkade hela deras livssituation och resulterade i en negativ påfrestning på den mentala hälsan. Att sjukvårdspersonal tar dessa kvinnor på allvar och lyssnar på deras oro kan leda till att kvinnor känner sig mer trygg i att våga söka hjälp för sina symtom och på så vis få adekvat behandling för sin sjukdom. En annan viktigt aspekt är att tillvarata kvinnors egna resurser vilket kan leda till utveckling av strategier som gör det lättare att hantera och leva med endometrios.

Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som genomförs vid behandling av bröstcancer där delar eller hela bröstet opereras bort i syfte av att avlägsna cancerförändringar. Den förändrade kroppen i samband med detta är en stor och ibland traumatiserande händelse i många kvinnors liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur den sexuella hälsan påverkas efter genomgången mastektomi, för att skapa en förståelse för hur deras behov bättre kan tillgodoses. Litteraturstudien är baserad på 12 artiklar vilka har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Genom analysen kunde fem huvudkategorier identifieras. Att inte känna igen sin kropp, att förlora sin kvinnliga identitet, att få en ny förståelse av närhet och intimitet, att känna sig bemött på ett annorlunda sätt och att sakna förståelse och försöka bevara sin integritet i samtal med andra. Resultatet av litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde både kroppsliga och själsliga förändringar i sin sexualitet till följd av mastektomin. Vårdpersonalens agerande och bemötande mot dessa kvinnor hade en avgörande roll för hur kvinnorna kunde hantera förändringarna. Författarna föreslår användandet av PLISSIT eller EX-PLISSIT som är modell där ett frågeformulär utformats vilket kan fungera som ett stöd för vårdpersonal i mötet med patienterna där sexualitet diskuteras.

Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten. Behandlingen är tidskrävande för patienten och innebär ofta flera besök i veckan på en dialysavdelning. Behandlingen tar vanligtvis 4-5 timmar och pågår under tre tillfällen per vecka. Denna litteraturstudie har till syfte att belysa patienters upplevelse av hemodialysbehandling vid kronisk njursjukdom. Nio studier har granskats varav sex kvalitativa och tre kvantitativa. I resultatet framgick hur patienter ständigt påverkades av hemodialys behandlingen. De områden som särskilt framkom var påverkan på tiden, arbetsrelaterade bekymmer, upplevelser av vårdrelationen, att anpassa sitt liv efter en eventuell transplantation, hur själva behandlingen påverkade patienten och upplevt stöd från omgivningen. I diskussionen reflekterades över vikten av ett öppet klimat på vårdavdelningen så att patienten känner sig bekväm att ta upp ämnen som hon eller han behöver samtala om. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes mellitus är ett världsomfattande problem. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen. Forskning visar att utlandsfödda patienter ofta har en annan uppfattning om vad diabetes innebär jämfört med vårdpersonal, vilket kan leda till missförstånd i vårdsituationer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur patienter med diabetes typ 2, och med ursprung från ett annat land, upplever och hanterar livet med sjukdomen i ett nytt land. En litteratursökning genomfördes och 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier; egenvården är krävande, vården är annorlunda och samhället är annorlunda. I resultatet framkom att utlandsfödda patienter med diabetes upplever att ansvaret för egenvård ofta är betungande vilket medför att flera invandrarpatienter med diabetes lägger ansvaret på vårdpersonal istället. Traditionell mat upplevs som speciellt svår att anpassa till diabeteskost, motion är ett okänt begrepp för många utlandsfödda patienter med diabetes och vården är annorlunda jämfört med hemlandet. Missförstånd uppstår i mötet mellan utlandsfödda patienter och vårdpersonal, då personalen fokuserar på symtom och kultur istället för att se individen. Detta kan medföra vårdlidande för utlandsfödda patienter med diabetes. Sjuksköterskan, som tyvärr var anonym i vårt resultat, har en viktig roll i arbetet med att förebygga och bromsa effekter av diabetes, samt att hjälpa utlandsfödda patienter med diabetes att ta kontroll över sin sjukdom och ta ansvar för egenvården. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>