<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.</p>

<p>Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende.</p><p>Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten. Varje barn skall ses som en unik individ och dess förmågor samt behov skall vara det centrala. Det för att kunna gynna barnets utveckling i positiv riktning. Om detta skall vara genomförbart krävs att förskolläraren ständigt strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll samt att utnyttja sin kreativitet och pedagogiska förmåga. Förskollärarens yrke består således av flertalet göromål såväl praktiska som pedagogiska. Arbetslaget skall användas som ett forum för reflektion, diskussion och yrkesutveckling. Ett fungerande arbetslag medför ett gott arbetsklimat som även avspeglas positivt till barnen i verksamheten samt dess vårdnadshavare.</p><p>Genom livsberättelsen framkommer det att den aktuella förskolläraren sedan unga år haft stort intresse av barn. Yrkesrollen är något som ständigt bearbetas och utveckling är något som prioriteras. Att förhålla sig professionell inom yrkets ramar blir mycket konkret i samtal med vårdnadshavare och i kontakten med barnen inom verksamheten. Arbetslaget har stor betydelse som källa till inspiration och som stöd. Det som prioriteras och värdesätts extra mycket är förmågan att hjälpa barnen till att tolka samt uttrycka sina känslor och tankar.</p> / <p>The essay is based upon a life story told by a practising preschool teacher where the teacher tells about her upbringing, education, the views on the current work situation and the chosen job, also there's an explanation of professional preschool teachers behaviour. The preschool teachers govern document is The Education Act and a curriculum for the Swedish preschool where it is settled that all children shall be offered municipal access. The preschool teacher should through pedagogical methods bring up and care for the child and democratic values should be the basis of the preschool activity.</p><p>Each child should be seen as a unique individual whose ability and needs shall be central for enhancing the positive direction for the development. To make this possible the teacher needs to constantly strive to develop her role as a teacher and be able t use the creativeness and pedagogical abilities that comes with it. The job of a teacher is therefore both practical and pedagogical. The work group shall be used a forum for reflection, discussion and development. A well function work group brings a good working climate which then positively reflects through the children and their parents or carers.</p><p>The life story reveals that this preschool teacher has had a growing interest for children since she was young. The occupational is always in progress and development is something which is a priority. To be able to remain professional within the frames of the work becomes concrete through talks with parents or carers and through the contact with the children within the activity. The work group has a major importance for inspiration and support. What is extra prioritised and valued is the ability to help the children to be bale to interpret their own feelings and thoughts.</p>

Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende. Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten. Varje barn skall ses som en unik individ och dess förmågor samt behov skall vara det centrala. Det för att kunna gynna barnets utveckling i positiv riktning. Om detta skall vara genomförbart krävs att förskolläraren ständigt strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll samt att utnyttja sin kreativitet och pedagogiska förmåga. Förskollärarens yrke består således av flertalet göromål såväl praktiska som pedagogiska. Arbetslaget skall användas som ett forum för reflektion, diskussion och yrkesutveckling. Ett fungerande arbetslag medför ett gott arbetsklimat som även avspeglas positivt till barnen i verksamheten samt dess vårdnadshavare. Genom livsberättelsen framkommer det att den aktuella förskolläraren sedan unga år haft stort intresse av barn. Yrkesrollen är något som ständigt bearbetas och utveckling är något som prioriteras. Att förhålla sig professionell inom yrkets ramar blir mycket konkret i samtal med vårdnadshavare och i kontakten med barnen inom verksamheten. Arbetslaget har stor betydelse som källa till inspiration och som stöd. Det som prioriteras och värdesätts extra mycket är förmågan att hjälpa barnen till att tolka samt uttrycka sina känslor och tankar. / The essay is based upon a life story told by a practising preschool teacher where the teacher tells about her upbringing, education, the views on the current work situation and the chosen job, also there's an explanation of professional preschool teachers behaviour. The preschool teachers govern document is The Education Act and a curriculum for the Swedish preschool where it is settled that all children shall be offered municipal access. The preschool teacher should through pedagogical methods bring up and care for the child and democratic values should be the basis of the preschool activity. Each child should be seen as a unique individual whose ability and needs shall be central for enhancing the positive direction for the development. To make this possible the teacher needs to constantly strive to develop her role as a teacher and be able t use the creativeness and pedagogical abilities that comes with it. The job of a teacher is therefore both practical and pedagogical. The work group shall be used a forum for reflection, discussion and development. A well function work group brings a good working climate which then positively reflects through the children and their parents or carers. The life story reveals that this preschool teacher has had a growing interest for children since she was young. The occupational is always in progress and development is something which is a priority. To be able to remain professional within the frames of the work becomes concrete through talks with parents or carers and through the contact with the children within the activity. The work group has a major importance for inspiration and support. What is extra prioritised and valued is the ability to help the children to be bale to interpret their own feelings and thoughts.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data. Vi får möjligheten att följa två personers reflektioner över sina erfarenheter och upplevelser vilket ger en inblick i hur det är att vara fosterbarn. Biografierna analyserades sedan med inspiration av hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visade att de två vuxna fosterbarnen beskrev erfarenheter som att ofta få flytta, att känna maktlöshet, att vara utpekade som annorlunda och att känna skam. I båda beskrivningarna så kom vändningen till det bättre när de kom till ett familjehem där de fick socialt stöd av vuxna som trodde på deras förmåga att prestera, vilket främjade uppbyggnaden av deras självförtroende. Viljan att ta revansch mot alla som inte trodde att de skulle lyckas verkar vara en motiverande faktor för deras rörelse mot förändring i livet till det bättre. De faktorer som kan antas ha haft stödjande inverkande på deras hälsa är socialt stöd, starkt självförtroende och motivation. Ur ett salutogent perspektiv är det rimligt att anta att dessa faktorer stärkte deras förmåga att hantera stressorer i livet. Förslag till preventivt arbete för att stärka fosterbarns hälsa är att jobba med barns motståndsresurser som självförtroendet, socialt stöd och motivation. Men det behövs mer studier om vilka faktorer som kan ha stödjande inverkan på fosterbarns hälsa.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en grupp bosnisk-muslimska kvinnor i en ort i södra Sverige håller kvar vid sin religion i en migrationssituation. Det som var mest intressant var att dessa kvinnor bor i en liten ort där det saknas alla former av allmänna bönelokaler och samlingsplatser för bosnienmuslimer. Vidare var syftet att ta reda på om deras religion har förändrats genom migrationen och vilken roll den har nu. En kvalitativ undersökning gjordes på så sätt att kvinnorna fick berätta sina livshistorier. Själva samtalet var delvis styrt eftersom jag mest var intresserad av vilken roll religionen har i deras liv. I själva undersökningen deltog fyra kvinnor. Studien bygger på religionsociologiskt perspektiv där människan anses vara en varelse som inte kan existera annat än som en del av ett samhälle. Parallellen dras till individens religiositet som något som skapas och upprätthålls genom att individen är en del av ett socialt sammanhang.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på äldreboende ska främja äldre personers livskvalitet och självbestämmande. För att kunna göra det är det nödvändigt att skapa en relation med den äldre personen. Denna relation ger möjlighet att ta del av den äldre personens livshistoria vilket är centralt för personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vårdvetenskaplig forskning om sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende. Metod: Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie i form av en metasyntes. Resultatet bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med hjälp av systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors inre och yttre resurser påverkar möjligheterna till personcentrerad vård på äldreboende. Att sjuksköterskor skapar vårdande relationer med den äldre personen, att sjuksköterskor har professionellt förhållningssätt och arbetar i team mot gemensamt mål är faktorer som är av betydelse. Slutsats: Examensarbetet visar att sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende är beroende av sjuksköterskors inre resurser och yttre resurser. Sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende stärker den äldre personens självbestämmande och delaktighet.

<p>Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren. Våra observationer och intervjuer mynnade ut i en livsberättelse, vilken bland annat visade på att det finns många faktorer en lärare har att förhålla sig till. Ibland uppstår ett glapp mellan de som är ålagda att utföra ett uppdrag och beslutsfattare. Genom att ta del av och dra nytta av lärares erfarenheter skulle detta glapp kunna överbryggas.</p>

<p>The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre.</p><p>One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students.</p><p>Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete. Han berättar att det är lätt att brinna för sitt arbete och lägga ner all sin tid och energi för det man tycker är roligt och intressant. Genom berättelsen får man ta del av hur den positiva stressen vänder, och Ove blir sjukskriven. Genom berättelsen framkommer Oves frustration över hur lärarrollen har förändrats genom åren. Det framkommer att det finns många faktorer som är avgörande hur en lärare ska fördela sin tid. Exempel på sådana faktorer är hur samhället och hur lärarrollen har förändrats genom åren.</p> / <p>The purpose with my work is to get a deeper insight into a teacher's job, and gain insight into how stress and burnout can affect the work as a teacher. To obtain this understanding, I interviewed a male teacher, Ove. He has worked as a teacher for forty years. The method I have used is a personal life story around this person. In his story it becomes clear that stress was initially something that was positive for his work. He says that it is easy to burn for their work and spend all their time and energy for what we think is fun and interesting. Through the story may take some of the positive stress turns, and Ove become sick. Through the story emerges Oves frustration with how the teacher's role has changed over the years. It is found that there are many factors that determine how a teacher should allocate their time. Examples of these factors is how society and how the teacher's role has changed over the years.</p>