I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret. Vi upptäckte under arbetets gång att det är en komplicerad marknad, vilket även kommer att diskuteras under kommande kapitel. Syftet med uppsatsen är att få en djupare inblick hur marknaden ser ut då de olika livsmedelsbutikerna marknadsför sig på olika sätt, samt även kunna konstatera vilka faktorer som är avgörande för kunderna vad gäller deras val av butik. De forskningsfrågor vi satte upp inför denna studie var: ”Hur marknadsför sig livsmedelsbutikerna till kunderna?” ”Vilka är de faktorer som styr konsumenternas val av butik?” För att kunna besvara våra forskningsfrågor, har vi genomfört två typer av studier. En kvalitativ undersökning där vi genomförde två intervjuer med en informant från en mindre Coop-butik samt en informant från en större Ica-butik. Den andra studien var en kvantitativ undersökning, där vi genomförde en enkätundersökning för att få reda på kundernas krav och dylikt. Utifrån resultatet av våra undersökningar ställdes dessa mot de teorier vi har tillämpat för att kunna få fram en teoretiskt stärkt bild av dagens livsmedelsmarknad. Teorierna har hjälpt oss att få en klar och tydlig uppfattning om hur livsmedelsmarknaden fungerar. Vi kan genom vår undersökning se, att det finns klara skillnader utifrån storleken på butik när det kommer till hur marknadsföringen utformas samt hur butiken är geografiskt placerad. Kundernas val av butik bestod till största delen av åsikter som berörde butikens utbud samt geografiska positionering. Dock har vi sett från tidigare forskning, att det finns många fler faktorer som styr valet av butik. Mycket av detta sker undermedvetet hos kunderna. För att kunna få en mer tydligare bild av detta, har vi utvecklat tre olika kundtyper: Den uppmärksamma Den ouppmärksamma Den medkänslosamma / In this paper about grocery stores, we will try to find out how retailers market themselves and what the underlying factors are for the customers when they do their choice of store. To clarify this, we will use some theories such as Porter's five competitive forces and certain types of schools based on the book Marketing Theory by Jagdish N. Sheth, David M. Gardner and Dennis E. Garrett. During the work with this paper we discovered that this is a complicated market, which also will be discussed in later chapters. The purpose of this paper is to gain a deeper insight into how the market looks as the various grocery stores market themselves in different ways, but also be able to identify those factors that are crucial concerning customers choice of store. The research questions for our study were: “How do the grocery stores market themselves towards customers?” “What are the factors that make customers choose a store?” In order to answer our research questions, we have conducted two types of studies. The first one was a qualitative study, where we performed two interviews, one with an informant from a smaller Coop store and one with an informant from a larger Ica store. The second study was a quantitative survey, where we conducted a survey to find out customers requirements etc. Based on the results of our investigations, we set up the result against the theories that we have applied to obtain a theoretically confirmed image of today’s grocery store market. The theories have helped us to gain a clear idea of how the market works. We can see through our investigation that there are some distinct differences based on the size of the store when it comes to how the stores market themselves and where the stores are geographically positioned. Customer’s choice of store consisted largely of opinions involving the stores offering and geographic positioning. However, we have seen from previous research that it is much more than just these factors that made customers choice of stores. To get a clearer image about it, we have developed this to these three different types of customers: The attentive The inattentive The compassionate

<p>Background: In the face of toughening competition, diminishing profitability and increasing shareholder demands, growth is often seen as a necessary means for an organisation if it wishes to survive. In order to do so, the company is often forced to seek out novel ways by which it may achieve the ambition of growing. If put on a practical level, a company has, among other things, to look at its markets and products in order to find out possible strategies of growing. In this thesis, we have investigated these aforementioned concerns on a real case. </p><p>Purpose: Our purpose is to describe and to explore positioning and branding when a company takes into consideration to enter a market with a new product. </p><p>Scope: We will not investigate the legal implications of growing. </p><p>Realisation: In order to achieve a comprehensive picture and understanding of how strategy, perception and branding interact in relation to a company and its consumers, we conducted interviews with 22 consumers and 4 managers. </p><p>Conclusion: From our inquiry we found out that the preferences and perceptions of the consumers are significant for actors in the food ind. These are balanced with a company’s concerns regarding product development and cost efficiency. The balance betw. the consumer’s wishes and the company’s options influence the way growth strategies are formulated.</p>

In the food industry, the concept of CSR has been around for several years and has been developed to play a significant role in food business communication with its consumers, in the context of the environmental impact of the industry has become a debated topic. The purpose of this study is to investigate consumer awareness about the food businesses work with CSR. The authors want to provide an understanding of how consumers receive the message about food company's CSR work and how it affects their buying process. To investigate how consumers' buying process is affected, we have conducted 35 interviews with consumers who have different demographic data. The interviews indicate that there is a shortage of information regarding how food companies convey their CSR work to their consumers, referred to the interviewees lack of perception in this study. Furthermore, during the interviews, there were significant differences regarding the younger and older generation, but also the level of education, personal engagement and gender. The mentioned variables seem to have an effect on how respondents receive the message. Therefore, we argue that there is scope for improvement, where food companies can increase their efforts to communicate information to their consumers. If food companies take the above-mentioned aspects in mind when communicating their sustainability efforts, it can lead to a competitive advantage, which in turn benefits companies' profitability.

Att ha en tydlig marknadsföringsstrategi har blivit allt viktigare i takt med att företag börjatkonkurrera både regionalt och nationellt. Tillsammans med den växande digitala världen hardet blivit allt viktigare att skapa och behålla relationer till sina kunder för att i längden skapakundlojalitet. Denna studie har därför undersökt om och hur företag kan använda sig av enviss typ av marknadsföring på internet, Digital Content Marketing, samt om det kan användassom ett verktyg för att främja relationsmarknadsföring. För att undersöka frågan har enfallstudie gjorts över två företag inom livsmedelsbranschen med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Datan från dessa intervjuer har sedan använts för att kartlägga företagensmarknadsföring och vilka aktiviteter som tillhör Digital Content Marketing ochrelationsmarknadsföring. Resultatet visar hur båda företagen har använt sig av framför alltsociala medier och mejl i ett försök att skapa personliga och kontinuerliga interaktioner medkunderna för att i längden skapa en relation. Två viktiga kännetecken för båda företagen varatt kunna urskilja sina kundgrupper och anpassa sin marknadsföring därefter, samt att alltidkunna leva upp till kundernas förväntningar och skapa en pålitlighet till företaget. Slutligenkommer studien fram till en del slutsatser, däribland att DCM är en marknadsföringsmetodsom kan användas som ett verktyg inom relationsmarknadsföring, att pålitlighet, värde ochunikhet var de viktigaste av Pažėraitė och Repovienė::s (2016) element och att de steg somföretag väljer att implementera från Kotler et al. (2017) skiljer sig beroende på företagetsstorlek.

SammandragRapporten ämnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder värderar när de letar efter sinmarknadsföringsleverantör men även vilka faktorer som gör att kunden väljer att byta byrå. Vidareför rapporten även en diskussion kring hur företagen bör göra när de ska leta efter en ny byrå.Syftet med rapporten är således att göra branschen uppmärksam på hur kunder selekterar i utbudetsamt vilka saker som får samarbetet att hålla längre, men även för företagen att se hur de kan få utmer från branschen genom att utföra en ordentlig byråvalsprocess.Arbetet bygger i huvudsak på gjorda intervjuer samt enkätundersökningar, uteslutande genomfördai Skåne. Anledningen till denna geografiska avgränsning är för att begränsa arbetets storlek medrisk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byrånskreativitet samt god kommunikation som de två viktigaste faktorerna. Vidare visadeundersökningen också på att några av företagen hade valt sina nuvarande byråer genom etableradebekantskaper och rekommendationer, vilket är något som teoretikerna inte råder till.Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare än andra är svårt att diskutera kring,eftersom syftet med arbetet är att kartlägga dessa. Däremot bör företagen i allmänhet blinoggrannare i sin byråvalsprocess, genom att tillämpa den branschrekommenderade modellenbehöver inte företagen byta byrå så ofta. / AbstractFactors in the agency choosing process – a study within the foodindustry of SkaneThis essay intent to find which factors customers value when searching for a new marketingagency, as well as finding the factors that make them change agency. The essay also intent todiscuss how customers should do when searching for a new agency. The aim of this report is tomake the advertising industry aware of how customers choose among the range of agencies, whichthings that makes a collaboration last longer, as well as pointing out for the customers how to gainmore from the advertising industry by improving their choosing process.The study is overall based on interviews and surveys, exclusively made in Skane. Without thisdemarcation, the study would otherwise have been too extensive to implement. The study showedthat the factors creativity and good communication were the two most important ones. It alsoshowed that most of the examined companies have chosen their agencies through personalacquaintances, which is not recommended by the theorists’.Since the aim of this report is to identify these factors, it is quite difficult to discuss how it is thatthe customers find some factors more important than others. The companies, however, shouldbecome more thorough when it comes to their choosing process by using the industryrecommended model, so that they will not need to switch agencies to often.

Författare: Emilia Denckert och Linnéa Pankko Handledare: Universitetsadjunkt Åsa Lindström Examinator: Professor Bertil Hultén Fakultet: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Program: Civilekonomprogrammet med inriktning marknadsföring Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet 30 hp Examensarbetets titel: Vad får dig att stanna? Forskningsfråga: Vilka attribut ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera och fastställa vilka attribut hos en produkt och ett varumärke som bidrar till att konsumenter bygger upp en lojalitet gentemot varumärket ifråga. Studien kommer att förklara vardera attribut, samt kombinationer av dessa, och klargöra huruvida de ligger till grund för konsumenters lojalitet till varumärken på livsmedelsprodukter som säljs i dagligvaruhandeln. Vidare ämnar studien uppfylla ett delsyfte, vilket är att ge implikationer till Smiling Group AB beträffande vilka attribut som genererar en varumärkeslojalitet. Resultatet av denna studie kommer därmed även att bistå med underlag till företags utvecklande av marknadsföringsstrategier som i sin tur kan påverka varumärkeslojaliteten positivt. Metod: Detta examensarbete har en deduktiv ansats. Vidare har kombinationer av kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Insamlingen av studiens primärdata har tagit sig form dels som en enkätundersökning, och dels som djupintervjuer. Resultat och slutsats: Vi har konstaterat att kvalitet och pris är de attribut som till störst del ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln. Vidare har vi fastställt tre olika kombinationer av de fem attribut som ingått i studien samt vilken grupp av konsumenter som föredrar vilken kombination. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studiens teoretiska bidrag består dels av att vi identifierat några av de attribut vilka ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln. Vi har också tillfört konsumenters engagemang som en aspekt, vilken bör tas i beaktning när denna typ av varumärkeslojalitet studeras. Vi har praktiskt bidragit genom implikationer till Smiling Group AB om hur de bör förhålla sig till studiens fem attribut, och kombinationer av dessa, för att generera varumärkeslojala kunder. Detta bidrar även praktiskt till andra företag i branschen, då de kan använda studiens resultat och slutsats som underlag vid utformning av framtida marknadsföringsstrategier.  Nyckelord: Varumärkeslojalitet, varumärke, lojalitet, attribut, konsumenter, dagligvaruhandeln, livsmedelsbranschen / Authors: Emilia Denckert and Linnéa Pankko Supervisor: Lecturer Åsa Lindström Examiner: Professor Bertil Hultén Faculty: School of Business and Economics at Linnaeus University Programme: Business Administration and Economics Programme Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Programme Title: What makes you stay? Research question: What attributes are the basis for brand loyalty among consumers of food products in grocery stores? Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and determine the attributes of a product and a brand that helps consumers build up a loyalty to that brand. The study will explain each attribute, as well as combinations of these, and clarify whether they are the basis of consumers’ loyalty to brands of food products sold in grocery stores. Furthermore, the study intends to fulfill a subsidiary aim, which is to give implications to Smiling Group AB about what attributes that generates brand loyalty. The result of this study will thus also assist with data for corporate development of marketing strategies, which in turn can affect brand loyalty positively. Method: This thesis has a deductive approach. Furthermore, combinations of quantitative and qualitative methods have been used. The collection of the study's primary data has taken shape both as a survey, and as in-depth interviews. Results and conclusions: We have stated that the quality and price are the attributes that to the greatest part is the basis for brand loyalty among consumers of food products in grocery stores. Furthermore, we have established three combinations of the five attributes that are included in the study and what groups of consumers who prefer which combination. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution partly consists of identification of some of the attributes which form the basis of a brand loyalty among consumers of food products in grocery stores. We have also added consumer engagement as an aspect which should be taken into consideration when this type of brand loyalty is studied. We have practically contributed by implications to Smiling Group AB about how they should relate to the study’s five attributes, and combinations thereof, to generate brand loyalty. This also contributes practically to other companies in the industry, since they can use the study's findings and conclusions as a basis for the design of future marketing strategies.  Key words: Brand loyalty, brand, loyalty, attribute, consumers, grocery store, food industry

<p>Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.</p><p>Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.</p><p>Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.</p><p>Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld.</p> / <p>Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company.</p><p>Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry.</p><p>Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels.</p><p>Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.</p>

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden. Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln. Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring. Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld. / Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company. Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry. Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels. Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.

Ökad hållbarhet inom organisationer är ständigt aktuellt. Ett område som har fått allt större fokus i samband med det ökade hållbarhetsarbetet är försörjningskedjan och dess hantering. Då försörjningskedjan innefattar det flöde av varor, material och information som sker mellan en organisations aktörer som involveras från initiering till det att kunden erhållit varan, kan hållbarhetsarbete få stora effekter. Som stöd och optimering av försörjningskedjan kan olika digitala verktyg tillämpas, oftast i form SCM-system. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur SCM-system kan stödja organisationer som är verksamma inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart, samt att skapa förståelse för SCM-systemets roll och betydelse i hållbarhetsarbetet inom livsmedelsbranschen. Detta leder fram till frågeställningen: Hur kan supply chain management-system stödja organisationer i att arbeta hållbart inom livsmedelsbranschen? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ forskningsansats där en tematisk analys användes för att analysera det empiriska resultatet. Till grund för insamlingen av det empiriska materialet identifierades fyra områden genom en litteraturstudie, där SCM fungerar som stöd för organisationer verksamma inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart. Dessa fyra områden var följande: Transport, Planering, Övervakning och Informationsspridning. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med aktörer verksamma inom livsmedelsbranschen vilka har en direkt koppling till supply chain management i deras respektive organisationer. I slutsatsen presenteras tre områden som är av genomgående vikt för att stödja organisationer inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart. / Increased focus on sustainability is constantly on the agenda for organizations. One particular area that is in the spotlight is increased sustainability within the supply chain. This is based on the fact that the supply chain covers the flow of goods, materials and information that goes between an organization’s different actors, all the way from initiation until the customer receives the product. The wide range of the supply chain makes it possible for the sustainability work to have major effects. As support and optimization for SCM, various digital tools and applications can be used, often in the form of SCM systems. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how SCM systems can support organizations in the food industry to work more sustainable and to create an understanding of the role and importance of the SCM system in the sustainability work in the food industry. This leads us to the research question: How can supply chain management systems support organizations in working more sustainable in the food industry? To answer the question, a qualitative research approach was used where a thematic analysis was used to analyze the empirical result. Four areas were identified as a basis for the gathering of the empirical material. These four areas where identified through the literature discussion and SCM served as sustainability support for organization in the food industry in all four. The four areas that were identified were as follows: Transport, Planning, Monitoring and Sharing of information. The empirical material was collected through a number of interviews with respondents in the food industry who had a direct connection to the supply chain in their respective organizations. In the conclusion, three themes are presented that are of fundamental importance to support organizations in the food industry in working more sustainably.

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.