Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. / Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.

The Covid-19 pandemic, as a health and economic crisis, has significantly affected consumers, businesses and industries in all parts of the world. In this study, the aim was to investigate how situational factors, the covid-19 pandemic, affected consumer behavior regarding food purchases via e-commerce instead of physical stores. This has been done through a qualitative method in the form of 15 semi-structured interviews that have taken place via the Zoom program. The study sample consisted of a combination of both a goal-directed and convenience sample, where the authors chose the interviewees based on their circle of acquaintances and based on three different criterias, (1) the interviewees live in either the Salem or Södertälje municipality, (2) the interviewees need to be at least 18 years old to participate in the study and (3) the interviewees must have purchased food via e-commerce after the emergence of the covid-19 pandemic. The study's question is: How has the covid-19 pandemic affected consumers over the age of 18 in Södertälje and Salem municipalities when buying food, from shopping in physical stores to shopping via e-commerce? The authors analyzed the empirical data with regard to the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the situational factor, the covid-19 pandemic, has been a contributing force in a change in consumer behavior when purchasing food starting from physical stores to e-commerce. This has been demonstrated by the fact that the interviewees' subjective norm, attitude and evaluation of alternatives have been influenced by the situational factor. Some trends have also been found in the empirical study, where one of the trends concerns the perceived behavioral control, which has been shown to have the opposite effect. Post-purchase evaluation in The Consumer Purchase Decision-Making Process has been shown to be for the most part positive in the interviewees answers and finally, WOM-communication has had an impact on consumer behavior inconnection with the impact of the covid-19 pandemic. / Covid-19-pandemin, som både en hälso- och ekonomisk kris, har väsentligt påverkat konsumenter, företag och industrier i alla delar av världen. I denna studie var syftet att undersöka hur situationella faktorer, covid-19-pandemin, påverkat konsumentbeteendet gällande inköp av livsmedel via e-handeln istället för fysiska butiker. Detta har genomförts via en kvalitativ metod i form av 15 semistrukturerade intervjuer som skett via Zoom-programmet. Studiens urval bestod av en kombination av ett målstyrt och bekvämlighetsurval, där författarna valde intervjupersonerna utifrån deras bekantskapskrets och utifrån tre olika kriterier, att (1) intervjupersonerna bor i antingen Salem eller Södertälje kommun, (2) intervjupersonerna behöver vara minst 18 år gamla för att delta i studien och (3) intervjupersonerna måste ha handlat livsmedel via e-handeln efter covid-19-pandemins uppkomst. Studiens frågeställning lyder: Hur har covid-19-pandemin påverkat konsumenterna över 18 år i Södertälje och Salem kommun vid inköp av livsmedel, från att handla i fysiska butiker till att handla via e-handel? Författarna analyserade empirin med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat visade att den situationella faktorn, covid-19-pandemin har varit en medverkande kraft i ett ändrat konsumentbeteende vid inköp av livsmedel från fysiska butiker till e-handeln. Detta har påvisats genom att intervjupersonernas subjektiva norm, attityd och utvärdering av alternativ har påverkats av den situationella faktorn. Även en del trender har upptäckts i empirin, där en av trenderna berör den upplevda beteendekontrollen, vilket har visats ha en omvänd effekt. Utvärdering efter köpet i  The Consumer Purchase Decision-Making Process har visats vara för den övervägande delen positiv och slutligen har WOM-kommunikationen haft en påverkan på konsumentbeteendet i samband med covid-19-pandemins inverkan.

Studien syftar till att undersöka och kartlägga vilka attityder de demografiska grupperna (Kvinnor 20-30, Män 20-30, Kvinnor 35-55 och Män 35-55) har gentemot rörliga virala kampanjer inom svenska livsmedelsbranschen. Vidare syftar studien till att se vilka slags rörliga virala kampanjer som sprids och varför inom de valda demografiska grupperna. Avslutningsvis undersöker studien vilken påverkan passiva och aktiva rörliga virala kampanjer har på attityden och spridningen hos de demografiska grupperna.För att besvara studiens frågeställningar har tre metoder valts ut för att utvinna relevant material. Först utfördes en litteraturgranskning för att kartlägga tidigare forskning, vidare utfördes huvudmetoden bestående av fyra fokusgrupper som var indelade utifrån deras demografi (6 stycken kvinnor 20-30 år, 6 stycken män 20-30 år, 6 stycken kvinnor 35-55 år och 6 stycken män 35-55 år). Avslutningsvis utfördes en analys av den insamlade datan som baseras på att skapa övergripande och meningsbärande kategorier utifrån antaganden som nämnts i datainsamlingen. De slutgiltiga meningsbärande kategorierna blev Attityder, Spridning samt Passiva/Aktiva budskap.Med utgångspunkt i studiens resultat- och diskussionsdel framgår det att relaterbar humor är den starkaste faktorn till att något sprid för alla studiens demografiska grupper. Väldigt lite spridning sker över Facebook när det gäller svenska livsmedelsbranschens kampanjer och för att öka denna måste den tidigare nämnda faktorn tas i beaktning mer än vad den gör idag anser alla demografiska grupper. Studiens demografiska grupper föredrar både passiva och aktiva kampanjer så länge de presenteras på ett humoristiskt sätt. Yngre män gillar dock även kontroversiell reklam, denna åsikt delade dock ingen annan demografisk grupp. / The study aims to investigate and identify the attitudes of the demographic groups (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55) towards viral campaigns in the Swedish food industry. Furthermore, the study aims to see what kinds of viral campaigns are being spread and why within the selected demographic groups. Finally, the study examines the influence of passive and active viral campaigns on attitudes and spread within the demographic groups.To answer the study's questions, three methods have been selected to extract relevant material. Firstly, a literature review was conducted to survey past research. Secondly, the main method consisted of four focus groups that were divided based on their demographics (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55). Finally, an analysis of the collected data was performed, which is based on creating overall and meaningful categories based on assumptions mentioned in the data collection. The final categories were Attitudes, Spread and Passive / Active messages.Based on the results and the discussion part of the study, it appears that relatable humor is the strongest factor when it comes to spreading a campaign in any of the study's demographic groups. Very little is being spread across Facebook regarding the Swedish food industry's campaigns and to increase this, the factor that is earlier mentioned must be taken into account more than it does today, according to all demographic groups in the study. The study's demographic groups prefer both passive and active campaigns as long as they are presented in a humorous way. Younger men however, also prefer controversial advertising, this opinion was however not shared with the rest of the demographic groups.

Bakgrund: Livsmedelsindustrin i Sverige omfattar flera olika delbranscher ochhar en stor geografisk spridning samt stor variation på företagens storlek. Totaltsysselsätts idag ca 56.000 personer. Generellt sett är olycksfallsfrekvensen höginom branschen jämfört med andra branscher. Godkända arbetsolycksfall harenligt AFA Försäkring en ökande frekvens för livsmedelsindustrin medan allabranscher totalt sett har en minskande frekvens. Syfte:  Studiens syfte är att få en förståelse för begreppen säkerhetsklimat ochsäkerhetskultur, granska hur anställdas delaktighet påverkar säkerhetskultur ocharbetsmiljöarbete, beskriva metoder för att förbättra säkerhetskulturen i enorganisation samt studera om det finns skillnader i hur säkerhetskulturen i enliten fabrik är jämfört med en större fabrik i ett företag. Metod/Genomförande: Litteraturstudie har genomförts samt granskning avföretagets statistik, andra kartläggningar och organisation avseendearbetsmiljö/säkerhet. En kartlä ggning av statusen på säkerhetskulturen på två avföretagets fabriker gjordes med hjälp av Arbetsmiljöverkets webb-enkät ipappersformat. Resultat:   Svaren på enkäten visar på skillnader mellan hur den lilla fabriken ochden stora fabriken ser på säkerhetskultur. Den lilla fabriken har över lag färresvaga områden. Totalt sätt visade resultatet på att det behövs förbättringar inomområdena ”Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetsförmåga”,”Ledningens involvering av medarbetarna i säkerhetsfrågor”, ”Ledningensrättvisa i säkerhetsfrågor”, ”Medarbetarnas prioritering av säkerhet och grad avriskacceptans” och ”Medarbetarnas upplärning och kommunikation”.Granskning av företagets tillbuds- och olycksfallsrapportering samt årliguppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar på brister isäkerhetskulturen. Slutsats: Litteraturstudier visar på att begreppen säkerhetskultur och säkerhetsklimat saknar entydig definition och är komplexa att förstå. Delaktighethar ett tydligt samband med säkerhetskultur, olycksfallsfrekvens ocharbetsmiljöarbete generellt. Ledningens engagemang och prioritering avarbetsmiljö-/säkerhetsfrågor är av stor vikt för att förbättra säkerhetskulturenliksom att kulturen i företaget är rättvis och lärande. Min bedömning är attArbetsmiljöverkets webb-enkät för att ta tempen på säkerhetskulturen har sinabegränsningar men kan anses som ett bra verktyg på grund av enkelheten och attdet ger förslag på metodik för att arbeta med svaga områden. Nyckelord: Säkerhetsklimat, Arbetsskador, Arbetsolycksfall,Livsmedelsbranschen, Delaktighet, Enkät. / Background: The food industry in Sweden encompasses several different sectors, wide geographical spread and large variations in the company size. Today, approximately 56,000 people are employed. In general, the accident rate is high in the industry compared to other industries. Approved occupational accidents, according to AFA Insurance, have an increasing frequency for the food industry, while all industries have a total decreasing frequency. Objective: the purpose of the study is to gain an understanding of the concepts of safety culture, to examine how worker participation affects safety culture and occupational health & safety, to describe methods for improving the safety culture of an organization, and to study whether there is a difference in the safety culture of a small factory compared with a larger factory in a company. Method/Implementation: Literature study has been conducted as well as a review of company statistics and other surveys and the company’s Health & Safety organization. A survey of the safety culture status at two of the company's factories was made using the Swedish Work Environment Authority's web survey in paper format. Result: The answers to the survey show differences between how the small factory and the large factory are looking at safety culture. The small factory generally has fewer weak areas. Overall, the result showed that improvements were needed in the areas of "Management's safety arrangements and safety ability", "Management's involvement of employees in safety issues", "Management's justice in safety issues," "Employee priority of safety and degree of risk acceptance" and "Employee learning and communication". Review of occupational reports of near misses and accidents as well as annual audit of the systematic work with Health & Safety reveals shortcomings related to safety culture. Conclusion: The concepts safety culture and safety climate lack a clear definition and are complex to understand according to literature studies. Worker participation has a clear connection with safety culture, accident rate and Occupational Health & Safety in general. Management's commitment and prioritization of Occupational Health & Safety issues are crucial for improving safety culture, as well as the culture of the company being fair and promoting organizational learning. The Work Environment Authority's web survey for measuring safety culture has its limitations, yet I consider it as a good tool because of its simplicity and that it proposes methodologies for working with weak areas. Keywords: Safety climate, Occupational accidents, Food industry, Participation, Survey.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

Today, companies' sustainability work is considered business-critical, and more demands are arising within the area. The requirements are based on environmental factors, where the declining biodiversity and scarce resources make it crucial for companies to find new solutions for both resource efficiency and products. Currently, customers and consumers are putting most pressure on companies, but policies, laws and instruments are also starting to tighten. One industry that is facing major changes and challenges is the food industry, where vegan alternatives are emerging that outcompete the traditional companies. The report examines how food companies in meat and dairy production meet society's sustainability challenges. It studies the companies' sustainability work, what strengths and weaknesses they have, and what their opportunities are considering a long-term survival. In the report, three different categories have been identified, with different attributes and driving forces, to provide guidelines for firms in their future sustainability work. The study shows that many of the traditional companies are not always aware about the vitality of working with a long-term perspective when it comes to sustainability; Thus, missing opportunities to strengthen their competitiveness as well as possible revenue streams and hence miss their chances for long-term survival. Due to the lack of a system perspective and open innovation, companies are working reactively towards the market instead of actively trying to influence it. By working proactively in line with research and daring to work more with open innovation and collaborations, companies instead have an opportunity to steer the market in a favourable direction for both society and for themselves. This way they can also increase the probability of capturing the opportunities that arise and taking advantage of the revenue-generating cascades that are made possible through various collaborations throughout the value chain and outside of it. However, this is based on the companies understanding their role also in systems outside their own value chain, how the environment is affecting them but also how the firms affect the environment themselves. Those firms who have begun to understand the importance of working long-term with sustainability, and thus created more incentives than just financial ones, do not risk prioritize short-term financial gain over their sustainability work. This is believed to benefit the company’s likelihood of dealing with sustainability challenges, since it makes them more self-sufficient, thus increasing their chance to survival long term on the upcoming market. / Idag är företagens hållbarhetsarbete affärskritiskt, och det växer fram allt fler krav och utmaningar från omvärlden som företagen behöver förhålla sig till. Kraven grundar sig ofta i miljömässiga faktorer, där bland annat den minskande biologiska mångfalden och sinande resurser gör det avgörande för företagen att hitta nya lösningar på såväl resurseffektivisering som nya anpassade produkter. I dagsläget är det kunder och konsumenter som hörs mest, men sakta börjar även policys, lagar och styrmedel stramas åt. En bransch som står inför stora förändringar och utmaningar är livsmedelsbranschen, där allt fler veganska alternativ växer fram och börjar utkonkurrerar de traditionella företagen. Genom denna rapport undersöks hur livsmedelsföretag inom kött- och mejeriproduktion egentligen står sig mot samhällets hållbarhetsutmaningar. Här undersöks företagens hållbarhetsarbete, vilka styrkor och svagheter som finns, och vilka möjligheter de har för sin långsiktiga överlevnad.  I rapporten har tre olika kategorier identifierats, med olika attribut och drivkrafter, för att kunna ge riktlinjer för företagen i deras framtida hållbarhetsarbete. Undersökningen visar att många av de traditionella företagen är omedvetna om hur vitalt det är för dem att arbeta långsiktigt med hållbarhet och få det att genomsyra företaget. Därmed missar företagen även sina möjligheter till stärkt konkurrenskraft och nya intäktsströmmar, vilket i slutändan innebär att de också missar sina chanser till långsiktig överlevnad. På grund av ett bristande systemperspektiv och öppen innovation, arbetar företagen även reaktivt mot marknaden istället för att själva aktivt försöka påverka den. Genom att arbeta proaktivt i linje med forskning, samt våga arbeta mer med öppen innovation och samarbeten, har företagen istället en möjlighet att på god grund styra marknaden i en gynnsam riktning för såväl samhället som för sig själva. Därigenom kan de också öka sannolikheten att lyckas fånga de möjligheter som uppstår och ta vara på de intäktsskapande kaskader som möjliggörs genom olika samarbeten över hela värdekedjan och utanför. Detta bygger dock på att företagen förstår sin roll även i system utanför sin egen värdekedja, hur omvärlden påverkar dem som företag samt hur de själva påverkar omvärlden. De företag som börjat förstå vikten av att arbeta långsiktigt med sitt hållbarhetsarbete, och därmed skapat fler incitament än endast ekonomiska, riskerar inte att bortprioritera hållbarhetsarbetet för kortsiktig ekonomisk vinning. Fler incitament gör även företagen mer självgående, vilket tros öka deras sannolikhet att hantera hållbarhetsutmaningarna och därmed överleva långsiktigt på den kommande marknaden.

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.

ABSTRACT In this case study, various strategic methods that influence procurement, purchase and choice of suppliers are discussed. The aim of the study is to provide a clear picture and depiction of different strategies and tools that SMEs can use to increase competitiveness. In this study, a qualitative research method has been used where no measurements or tests have been conducted. The analysis in this case study concludes that the choice of suppliers and procurement strategies for a small and medium enterprises (SME) is not always an easy task, a lot of components should be considered when making a strategy. Although many theories and methods often claim that the economic factors are important, this study shows that it may be good idea for companies and organizations to see the full picture and consider certain other factors into account. The conclusion also shows that small food business companies often is affected by certain criteria like delivery security and lead time. Many of the factor that are value adding to SMEs has been shown in this study to be determined by the customer. This study is suitable for readers who work with purchase strategies and supplier choices. The reader gets through reading this study insight into different strategy related contexts that are adapted to small and medium enterprises (SME). Further research on the subject can be applied with the help of this study using both the methodological and theoretical frameworks. The results and conclusions may also be of importance in further research.