Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter. Syftet är att belysa hur kvinnor som missbrukar alkohol beskriver upplevelser i samband med att utveckla och leva i ett missbruk. En innehållsanalys har utförts av sju vetenskapliga kvalitativa artiklar som beskriver missbrukande kvinnors upplevelser. Resultatet består av fyra teman. I första temat ”Att vara utsatt och osynlig i barndomen” och här beskrivs upplevelser från barndomen som kvinnorna sätter i relation till utvecklingen av deras missbruk. Tema två ”Att sträva efter att leva upp till normer” berör upplevelser och känslor kring att passa in, andras förväntningar på kvinnorna samt hur de bryter mot normer genom missbruket. I temat ”Att plågas av känslor” beskrivs de känslor av skam, skuld, smärta och ensamhet som är relaterade till missbruket. Slutligen berör det sista temat ”Att nå en vändpunkt” hur kvinnorna upplever vändpunkter i missbruket, känslan av att nå botten och hur självrespekten är viktig för att klara av att bryta missbruket. I diskussionen diskuteras metoden som använts samt konsekvenser av artikelurvalet. Vidare diskuteras valda delar av resultatet och slutligen resultatets betydelser för vårdandet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller på grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rätt till akutsjukvård och förlossningsvård men saknar rätt till övrig sjukvård, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka barriärer papperslösa står inför när de behöver uppsöka sjukvård, på vilket sätt detta påverkar deras hälsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriärer. Arbetet är utformat som en litteraturöversikt och det har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet är uppdelat i olika teman och subteman. De teman som har identifieras är känslomässiga barriärer för att söka vård, konkreta barriärer för att söka vård, upplevda hälsoproblem hos papperslösa, samt positiva faktorer till att söka vård och uppnå förbättrad hälsa.De artiklar som har använts har ett patientperspektiv och samtliga artiklar kommer från ett annat land än Sverige. Det senare är en utmaning i arbetet, då en önskan finns om att kunna omsätta resultatet till svenska förhållanden. För att kunna göra denna omsättning har en tolkning gjorts vilket beskrivs i resultatdiskussionen. Att dessa individer har sämre tillgång till vård samt upplever sin hälsa som sämre än resten av landets invånare tolkas som ett uttryck för en kombination av vårdlidande, sjukdomslidande men också ett livslidande. Sjuksköterskan kan spela en viktig roll för att skapa en trygghet och välbefinnande hos dessa individer när de söker vård och på så vis minska deras lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen. Livsförändringar kan innebära fysisk förändring med nedsatt funktion som följd, men även psykisk påverkan med tankar om sin egen existens och dödlighet. Minnet kan försämras och medföra att vardagen påverkas på olika sätt. Detta kan leda till ett lidande då den subjektiva kroppen förändras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för patientens behov, skapa en tillåtande miljö för frågor samt att göra närstående delaktiga i patientens vård. Detta skulle kunna leda till ett ökat välbefinnande både för patienten och dennes närstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas. Livskvalitet beskrivs som lycka, goda sociala relationer, god fysik och möjligheten att klara av dagliga aktiviteter. Funktionsnedsättningar som kommer av stroke tvingar fram anpassning till ett nytt sätt att leva. För att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd och den vård strokepatienten är i behov av krävs det kunskap om hur kroppens förändringar påverkar livskvaliteten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter de drabbats av en stroke. En kvalitativ litteraturstudie gjordes enligt Evans (2002). Kunskapen vi fick när vi gjorde studien var att anpassningen till det nya livet är svårt för patienten. Nya roller som patienten får bidrar till förvirring av identiteten. Att få stroke innebär en emotionell bergochdalbana som går mellan negativa känslor och hopp. Det sociala livet förändras och även de intima relationerna. Livskvalitet kan påverkas av allt och alla som finns i omgivningen. Sjuksköterskan har genom sitt bemötande och stöd en stor roll i hur strokepatienten upplever sin livskvalitet. / Uppsatsnivå: C

Var tredje person i Sverige drabbas av cancer och de flesta har någon i sin omgivning som har drabbats. Ett cancerbesked berör inte bara den som är sjuk utan hela familjen och studier visar att närstående ställs under enorm press och att hela deras liv ställs på ända. Forskning visar vidare att de anhöriga lätt glöms bort då patienten sätts i fokus och de lider ofta i det tysta. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser och försöker förstå vad den närstående upplever för att därmed kunna uppmärksamma och möta deras behov. Syftet med studien är att beskriva hur närstående till cancerpatienter upplever sin livssituation och betydelsen av att sjuksköterskan uppmärksammar deras behov. En sammanställning har gjorts av redan publicerad kvalitativ forskning där sju artiklar som beskriver upplevelsen av att vara närstående till en cancersjuk valts ut och analyserats. Olika känslor uppstår vid cancerbeskedet och de anhöriga upplever en förändrad livsvärld med nya prioriteringar och roller. I resultatet framkommer att de använder sig av olika strategier för att försöka hitta en balans i tillvaron och flera känner sig osynliga för omgivningen eftersom all fokus ligger på patienten. Sjukvårdens bemötande är viktigt då den anhörige behöver få känna sig delaktig och få den information som behövs. Familjen utsätts för starka påfrestningar som antingen för parterna närmare eller längre ifrån varandra och det framgår att kommunikation är viktig under sjukdomstiden eftersom de då kan stötta varandra och lindra lidandet. Det framgår också att anhöriga upplever det viktigt att behålla hoppet för att orka fortsätta. Det är av yttersta vikt att sjukvården inte medverkar till de anhörigas lidande genom ett dåligt bemötande. Ett vårdlidande åstadkoms ofta omedvetet och beror ofta på bristande kunskap. Sjuksköterskan måste vara lyhörd och möta de anhöriga på deras premisser och en öppen kommunikation är viktig. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vårdvetenskapliga artiklar analyserades efter Evans analysmodell (2003). Resultatet presenteras i fem teman Kroppslig och emotionell påverkan, Att ha behov av stöd och information, Förändrad parrelation, Förändrad vardag och Framtidssyn. Två av temana presenteras även utifrån totalt fem subteman. Emotionell storm handlar om olika känslor som närstående upplever efter att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. I temat Behov av stöd och information beskrivs hur närstående upplevde att de fick för lite information på sjukhuset, och saknade vidare stöd efteråt. Förändrad parrelation handlar om att komma varandra närmare, att distansera sig och att ständigt kontrollera sin partner. Temat Förändrad vardag beskriver att vara begränsad och att ändra livsstil. Det femte temat benämns Framtidssyn och beskriver närståendes tankar och förhoppningar om framtiden. Diskussionen tar upp att närstående kan känna ilska över att behöva anpassa sig och ge upp sitt liv för en annans skull. För att hjälpa patienten och dennes närstående att återgå till livet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att undervisningen och informationen individanpassas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier. Analysen grundas på Evans (2003) metod.Resultat: Analysen resulterade i fem teman: Att uppleva frustration och sorg, Stödets betydelse under sjukdomstiden, Att känna rädsla och oro, Självständighetens betydelse för välbefinnandet och En förändrad tillgång till livet. I temat: En förändrad tillgång till livet, har vi funnit fyra subteman: Upplevelser av sjukdomslidande, Att uppleva känslor av skam, Att uppleva en förändrad syn på livet och sig själv och Att vilja leva.Diskussion: Vid diagnostisering upplever patienterna ett livslidande då tillgången till livet ändras. Eftersom upplevelserna av situationen varierar måste sjuksköterskan etablera en vårdrelation med ett öppet sinne. Behovet av stöd är av stor vikt hos patienterna. Stödet hjälper till att lindra deras lidande samt ökar välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vårdar närstående i hemmet. Då anhöriga intar en ny roll, som vårdare, blir deras livsvärld förändrad. Att vara anhörigvårdare, oberoende av vilken sjukdom den närstående har, är ett område där forskningen än så länge är begränsad. Denna studie avser att öka förståelsen inom området hos sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vägledning utifrån anhörigas upplevelser . Syftet med studien är att belysa upplevelserna av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av sjukdom. Det här en är litteraturstudie på kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databasen Samsök med hjälp av en strukturerad sökning. Tretton kvalitativa artiklar baserade på anhörigas upplevelser av att vårda en sjuk närstående valdes ut. Artiklarna lästes och kodades för att hitta gemensamma nämnare. Detta blev ett resultat som presenteras i sex kategorier med fakta som återfanns i de granskade artiklarna. Dessa sex kategorier är: Plikten eller viljan, Ge upp en del av sitt liv, När det inte blev som planerat, Tiden räcker inte till, Leva med en främling och Känslomässiga förändringar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Ett epileptiskt anfall är ett retningstillstånd i hjärnvävnaden som utlöses av en plötslig, okontrollerad elektrisk urladdning i hjärnans nervceller. Vid sjukdomen epilepsi innebär det att individen har tendens att få återkommande, oprovocerad ökad elektrisk aktivitet i hjärnvävnaden som därmed utlöser epileptiska anfall. Vid ett epileptiskt anfall kan medvetandet vara påverkat, och antingen motoriska eller sensoriska symtom kan uppstå. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha förståelse för hur individen själv upplever sin sjukdom och hur dennes livsvärld ser ut, för att kunna skapa en god omvårdnad med individen i centrum. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med epilepsi Metod: Till studiens syfte valdes en kvalitativ litteraturstudie som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram från databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheims manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att personerna med epilepsi upplevde att de tappade kontrollen över livet. Sjukdomen påverkade dem både kognitivt och psykiskt. De upplevde att deras sociala liv och de sociala relationerna blev påverkade av sjukdomen. Slutsats: Sjukdomen påverkade individerna på olika sätt och gav upphov till många känslor kring den nya livssituationen. Upplevelsen såg olika ut från person till person. Som sjuksköterska var det av stor betydelse att ta del av patientens livsvärld för att kunna lindra lidandet. Genom den kunskap som erhölls kunde detta bidra till en helhetsbild av patientens livsvärld och kunde bidra till att sjuksköterskan kunde anpassa omvårdnaden ännu mer efter patienten, samt hjälpa denne att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet.