No description available.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma. Den fråga vi ville söka svar på var: - Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat. I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar. Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas. Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av självbiografier så som den beskrivs av Granheim & Lundman (2012). Resultat: Fynden sorterades in under två domäner, hinder för coping och förutsättningar för coping. Det som visade sig hindra coping hos den strokedrabbade var ” Brist på följsamhet och bemötande hos personalen”, ”Att kämpa mot sjukdom som omgivning”, ”Att känna skam över sina oförmågor” samt ”Ofrivillig ensamhet och isolation”. Förutsättningar för coping är ”Förmåga till anpassning”, ” Förmåga att hantera känslor och identitet” samt ”God rehabilitering”. Vid behov har kategorierna förtydligats med hjälp av underkategorier. Slutsats: Resultatet visade på att vården kring den strokedrabbade kan bli mer gynnsam om större fokus läggs på patientens livsvärld och utifrån denna förstå vad som är hinder respektive förutsättningar för dennes coping. / Background: Patients who suffered stroke can experience different obstacles for wellbeeing. The illness itself implicates symptoms such as tiredness, depression and various functional limitations. Surroundings can increase the feeling of discomfort when based on prejudices, insufficient care and problems in relations to significant others. Coping concerns finding ways to control different situations in order to reduce stress and discomfort. Aim: To through selfbiographies describe what prevents and promotes coping seen from a lifeworldperspective from individuals who suffered from stroke. Method: Qualitative content analysis of selfbiographies as described in Granheim and Lundman (2012).Result: The findings were sorted in two domains, labeled what prevents and promotes coping. Categories that prevents coping are “Lac of compliance and caring from personnel”, “To struggle against illness and surrounding”, “To feel shame about ones incapacities” and “Unwanted loneliness and isolation”. Categories that promotes coping are “Capacity to adaption”, “Capacity to handle feelings and identity” and “Proper rehabilitation”. These are further described in subcategories. Conclusion: The result indicates that healthcare concerning the patient can be more favorable if the lifeworld of the patient is given more focus and out of that perspective understand what promotes and prevents coping of this individual.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen har en förståelse för hur personernas livsvärld kan förändras i samband med diabetes mellitus typ II.Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II.Metod: Studien som gjordes var en litteraturstudie med en kvalitativ metod, med åtta artiklar som grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det att personernas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II var blandade känslor där dem upplevde oro, trötthet, förändrad personlighet och en känsla av skam. De upplevde att sjukdomen påverkade deras vardag genom att de var tvungna att lägga om hela sin livsstil, genom bland annat egenvård. Personerna upplevde olika känslor angående egenvården där de flesta uttryckte en svårighet med att få in egenvården i vardagen. De kände även en stark känsla av att vilja leva, för både sig själva och familjen, vilket gjorde att dem var redo att kämpa. Personerna upplevde en oro för att få komplikationer så som amputation, blindhet och njurproblem. Slutsats: Studiens resultat framhävde att många personer med diabetes mellitus typ II upplevde en förändrad livsvärld. Att leva med sjukdomen gjorde att personerna upplevde en rad olika känslor och tankar, som sjukvårdspersonalen bör ha i beaktning. Genom ett livsvärldsperspektiv kan sjukvårdspersonalen få en ökad förståelse över vad personen med diabetes mellitus typ II upplever.

Fibromyalgi är en sjukdom som präglas av långvarig smärta och trötthet. Det finns i nuläget ingen kurativ behandling utan fokus ligger på symtomlindring. Sjukdomen syns inte på utsidan och har än så länge en oklar etiologi vilket gör att personer som lever med sjukdomen ofta upplever sig vara misstrodda och ifrågasatta. Mötet med sjukvården beskrivs av personer med fibromyalgi som bristfälliga då deras behov sällan tillfredställs. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa aktuell forskning för att beskriva de upplevelser personer med fibromyalgi erfar i det dagliga livet. Ett delsyfte är att öka medvetenheten om förutsättningarna för ett vårdande möte. I denna litteraturöversikt har åtta vetenskapliga artiklar analyserats. Utifrån dessa artiklar har tre teman och sju subteman identifierats och beskrivits. Resultatet visar att fibromyalgi har en stor inverkan på det dagliga livet och att det krävs strategier för att hantera symtomen i vardagen. Det sociala livet samt upplevelser av identitet kan förändras till följd av sjukdomen och omgivningens misstro. Personer med fibromyalgi upprättar en fasad av välmående som döljer deras symtom. Slutligen diskuteras behovet av stöd från omgivningen, meningsfulla möten och den upprättade fasadens komplexitet.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuronsjukdom som oftast drabbar människor i medelåldern och då främst män. Det finns olika typer av ALS där symptombilden kan se olika ut, men gemensamt för alla dessa är att de motoriska nervcellerna dör. Efter diagnosen är beräknad överlevnad cirka tre till fyra år men kan variera beroende på vilken typ av sjukdomen personen drabbas av. Sjukdomens utveckling med nedbrytning av motoriska funktioner leder till att personen successivt blir helt beroende av hjälp från andra. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för en person som lever med ALS. Vi har gjort en litteraturstudie där vi använt oss av kvalitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna har analyserats genom användning Axelssons modell för litteraturstudie. I resultatet har det framkommit tre teman vilka är; Upplevelsen av att livet förändras, Att finna livskvalitet trots obotlig sjukdom och Skrämmande väg till döden. Vårdvetenskapliga begrepp som valts att lyftas är kropp, livsvärld och hopp. I resultatdiskussionen vävs även närståendes och vårdpersonalens upplevelser in för att få ett helhetsperspektiv av livssituationen. Närstående beskriver att upplevelsen av att leva med en person med ALS påverkar familjerelationerna, antingen på ett positivt eller negativt sätt. Det är viktigt med en öppenhet och en positiv inställning för att bidra till att familjerelationerna stärks. Närstående upplever en känsla av maktlöshet och uppgivenhet kopplat till pressen från omgivningen att kunna svara på allt som rör den sjukes situation. Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om sjukdomen genom mer utbildning och träning samt ett bättre utbyte av information mellan olika professionella team. Vi hoppas att med denna studie bidra till en ökad förståelse, kunskap och insikt om hur personer med denna sjukdom upplever sin livssituation för att sjuksköterskan sedan ska kunna utföra en bra vård.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos som sjuksköterskan stöter på i många olika vårdkontexter. Symtomen som präglar diagnosen kan innebära ett lidande för patienten och samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp. Okunskap om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att personer med ADHD missuppfattas och att vården inte tillgodoser de här patienternas behov. Det finns idag begränsat med forskning som belyser upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna, unga vuxna och ungdomar. Syftet med studien är att utforska patienters upplevelse av att leva med ADHD ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012) där åtta studier valts ut och analyserats. Författarna valde att inkludera studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: En kaotisk vardag, Att vara annorlunda, Följder av symtomen och Hantering av svårigheter i vardagen. I resultatet framkommer det att ADHD medför olika svårigheter i vardagen till följd av symtomen. Det bidrar till ett lidande för personer med ADHD och personerna utvecklar olika strategier för att hantera vardagen. I diskussionen diskuteras hur vårdpersonal på bästa sätt kan vårda patienter med ADHD och lindra deras lidande. Den positiva upplevelsen av att ha ADHD tas upp och det blir tydligt att ett livsvärldsperspektiv bör prägla vårdandet.