Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer. Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen. I dessa huvudkategorier beskrivs hur patienten upplever sin kropp, sitt sinne och de möten som de genomgått. Resultatet visar att det är svårt att definiera vad den postoperativa perioden på sjukhus innebär för patienterna, då den skiljer sig och är unik från individ till individ. Detta står i enighet med Husserls livsvärldsteori. Baserat på litteraturstudiens resultat identifierar författarna ett behov av att se hela patienten såväl fysiskt som psykiskt, samt ge en mer individanpassad vård och omvårdnad.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär att den drabbade svälter sig själv genom att inta en alltför låg mängd kalorier. Personen har en förvrängd självbild och uppfattar ofta sig själv som tjock. Sjukdomen påverkar både kropp och själ och många känner starkt hat mot sig själva och sin kropp. Anorexia nervosa blir allt vanligare i dagens samhälle. Idealet att vara smal kan leda till att personer tar till ohälsosamma metoder för att gå ner i vikt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundas på fem självbiografier. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultatet bygger på meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna. Resultat: Resultatet utgår från tre huvudkategorier och nio underkategorier. Kroppsliga upplevelser; att känna sig tjock och äcklig, reaktioner på svält samt effekter av matintag och träning. Psykiska upplevelser; förnekelse och kontrollbehov, att styras av röster och tankar ångest och skam samt att dämpa den psykiska smärtan. Att förhålla sig till andra; ensamhet och stöd och rädsla för omgivningens uppfattning. Slutsatser: Kvinnorna med anorexia nervosa upplever både lidande och välbefinnande i sin sjukdom. De uppfattar sig som tjocka trots sin låga vikt och missnöjet över sin kropp finns ständigt kvar. Ångest, skam och ensamhet är känslor som ofta beskrivs.

SAMMANFATTNING Postoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld. En vanlig ortopedisk operation är en rekonstruktion av det främre korsbandet i knäet. Hamstringmetoden är en operationsmetod för att utföra detta ingrepp. Detta ingrepp innefattar bland annat borrningar och fixering av implantat och därför är denna operation ofta starkt associerad med postoperativ smärta. Efter en främre korsbandsrekonstruktion ställs det höga förväntningar på tidig mobilisering och snabb rehabilitering och dessa fenomen ställer högre krav på bättre postoperativ smärtlindring. Studier har gjorts för att försöka få konsensus kring den bästa metoden att lindra denna smärta, dock är inte forskarna eniga. Postoperativ smärta är ett komplext fenomen som kan bidra till lidande, det är därför viktigt att anestesisjuksköterskan har kännedom om hur denne kan på bästa sätt lindra patientens lidande och öka patientens välbefinnande. Syftet: var att jämföra smärta enligt Numerisk Rankningsskala, NRS, de två första timmarna postoperativt efter en främre korsbandsrekonstruktion med hamstringmetod; saphenusnervblockad versus en grupp där saphenusnervblockaden inte lades. Syftet var dessutom att jämföra förbrukningen av Fentanyl de två första postoperativa timmarna i vardera grupp. Metod: En kvantitativ ansats antogs och designen som användes var en prospektiv enkätundersökning. Studien hade även en kvasiexprimentell design då en jämförelsegrupp användes. En enkätundersökning med deskriptiv och analytisk statistik valdes då syftet kunde belysas och undersökas. Resultat: Det var 40 stycken patienter som medverkade i studien. Saphenusnervblockaden lades på 20 stycken patienter och det var 20 stycken patienter som ej erhöll nervblockaden. Gruppen med saphenusnervblockad rapporterade signifikant mindre smärta än gruppen utan saphenusnervblockad, NRS på 2,5 vs NRS 3,9, p< 0,003. Gruppen med saphenusnervblockad hade även en mindre postoperativ förbrukning av Fentanyl än gruppen utan saphenusnervblockad, förbrukning av Fentanyl 46,8 μg vs förbrukning av Fentanyl 101,3 μg, p< 0,003. Slutsats: En saphenusnervblockad bör vara en del av den multimodala smärtlindringen efter en främre korsbandsrekonstruktion på det deltagande sjukhuset. Denna smärtlindringsmetod leder till mindre förbrukning av Fentanyl och därmed färre biverkningar ifrån opioider. Mindre förbrukning av Fentanyl tyder även på mindre smärta hos patienterna. Färre biverkningar och mindre smärta kan i sin tur minska vårdlidande hos denna patientgrupp. Vidare forskning behövs för att denna studie ska kunna överföras på andra sjukhus. Nyckelord: främre korbandsrekonstruktion, postoperativ smärta, NRS, livsvärld, saphenusnervblockad

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                 Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman och Graneheims innehållsanalys (2004).  Resultat: Tre kategorier framträdde: Fysisk och social förändring, Inställning till livet med kontroll och hopp i fokus samt Känslor i relation till sjukdom. Kategorin fysisk och social förändring behandlar förändring av den levda kroppen och mellanmänskliga relationer. Kontroll var en central del då avsaknad av kontroll medförde känslan av maktlöshet. Hopp var viktigt för att behålla livslusten. Terminal cancer medförde negativa känslor som ångest, men även betydelsefulla känslor såsom välbefinnande och mening.          Slutsatser: Tillståndet medförde omfattande förändringar i livsvärlden. Känslan av att vara begränsad och maktlös framkom, men även upplevelsen av att uppskatta livet på ett annat sätt än tidigare.

Sammanfattning   Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen har under de sista decennierna förändrats från yrkesmässig till en numer akademisk inriktning. Under studierna utför studenterna verksamhetsförlagd utbildning där teori skall integreras i klinisk verksamhet. För att stödja studenternas utveckling till professionen behöver handledarna en modell som stöd för att handleda studenterna i deras individuella utveckling. Denna studie är en del av ett större forskningsprojekt, där målet var att utvärdera om en modell såsom studentsal, med problembaserat lärande (PBL) och peer learning, kan vara en pedagogisk struktur som gynnar både sjuksköterskestudenter, handledare samt hälso- och sjukvårdens verksamhet där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva lärandeprocessen under VFU tiden såsom den erfars av sjuksköterskestudenter på olika VFU placeringar. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på reflektioner sjuksköterskestudenterna fört i loggböcker under VFU tiden. Materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Bruce Berg. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter inte bara utvecklas yrkesmässigt under sin VFU utan genomgår också en lärandeprocess i egen självmedvetenhet och personliga mognad. Genom att skapa en avgränsad lärandemiljö, såsom studentsal, där pedagogiken grundas på PBL och peer learning kan studenternas lärandeprocess inför professionen gynnas. Diskussion: Att under sin VFU tid få öva ansvarstagande och problemlösning kan göra sjuksköterskestudenterna mer förberedda för sin yrkesprofession. Genom att stödja reflektionen under praktiktiden ökar möjligheten till fortsatt utveckling av detta efter examination.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

No description available.

Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner.  Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.   Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal.  Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet bedömning och dess innebörd i förskolan. Studien utgår från fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare och dess teoretiska utgångspunkt är fenomenologin. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar att bedömning av barn är något som sker i förskolan trots medvetenheten om att det går emot läroplanens intention. Vidare framgår att bedömning kan ge både positiva och negativa konsekvenser för såväl barn som verksamhet men beror på den enskilde förskollärarens förståelse och fokus vid en bedömning. Resultatet visar att bedömning i förskolan är nödvändigt då den kan främja barns lärande och utveckling. Dock framgår det att förskolans läroplan behöver en reglering där det tydliggörs gällande bedömning, om vad som ska bedömas eller inte, eftersom det uppenbart finns olika synsätt och förståelser. I resultatet är en osäkerhet synlig hos förskollärarna där det till stor del handlar om att bedömning har en negativ klang och anses motsägelsefull gentemot läroplanen, vilket skapar osäkerhet och att begreppet därför undviks.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som patienter erhåller vid livshotande sjukdom där bot inte längre är något alternativ och som syftar till att stärka patientens livskvalitet och lindra lidande. Den är indelad i två faser, tidig och sen fas. Den tidiga fasen inriktas på livsförlängande åtgärder och kan pågå i flera år. I den sena fasen ligger fokus på att lindra lidande och främja en fridfull död, den kan pågå mellan några månader till några dagar. För att lättare förstå patientens upplevelse bör dennes livsvärld vara i fokus under hela vårdförloppet. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelser av att vara i ett palliativt skede av sin sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att 11 artiklar inkluderades, varav tio kvalitativa och en kvantitativ. De kvalitativa artiklarna analyserades stegvis från helhet till delar som sedan blev nya helheter. Den kvantitativa artikeln omvandlades till text och analyserades likt de kvalitativa artiklarna. Resultat: Analysen ledde fram till tre huvudkategorier: betydelsen av att livet ska fortsätta som vanligt, att känna sig begränsad och betydelsen av att bli väl bemött av vårdpersonal. Vanligt förekommande var att patienterna ville fortsätta leva sina vanliga liv och få tillbringa så mycket tid som möjlig i hemmiljö. Slutsats: Varje patient är unik och genom ett livsvärldsperspektiv möjliggörs att den palliativa vården blir god. Det krävs att vårdpersonalen ser till de enskilda patientens önskemål och strävar efter att tillmötesgå dennes behov.