Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män och år 2016 insjuknade drygt 10 000 män i sjukdomen. Sjukdomsutvecklingen sker långsamt och med diffusa symtom till en början vilket kan medföra svårigheter för männen att upptäcka prostatacancern. Dagens behandlingsalternativ ger stora chanser för männen som insjuknar i prostatacancer till att överleva och att bli botade. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer från sjukdomsbesked till avslutad behandling. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som är anpassad för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tre underkategorier som utgör resultatet. Huvudkategorin En förändrad tillvaro med underkategorierna En förändrad syn på vad som är betydelsefullt i livet, Psykisk påverkan och Fysiologisk påverkan. Vidare framkom huvudkategorierna Strategier för att hantera sjukdomen, Betydelsen av information, Relationers betydelse och Tankar om framtiden. Slutsats: Prostatacancern förändrade männens tillvaro och även deras upplevelse av välbefinnande och lidande. Männen kunde uppleva oro, rädsla, ovisshet och fysisk påverkan som kunde leda till lidande. Trots upplevt lidande kunde männen även uppleva olika former av välbefinnande. Relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed sjuksköterskan ansågs viktiga för männen gällande information och stöd under tiden de behandlades för sin prostatacancer. Det kan även anses vara att relevans att belysa sjuksköterskors upplevelser då sjuksköterskan har en viktig roll under männens behandlingstid. För framtida forskning kan det också vara av intresse att utföra studier som berör tiden efter avslutad behandling av prostatacancern.

År 2018 drabbades cirka 570 000 kvinnor i världen av cervixcancer. Cervixcancer är den fjärde vanligaste cancertypen i världen och orsakas av det sexuellt överförda viruset HPV. Med hjälp av screening och vaccination har antalet fall minskat. Sjukdoms incidenten och mortalitet är högre i låginkomstländer. Kirurgi, radioterapi och kemoterapi är de aktuella behandlingsmetoderna för att behandla cervixcancer. Målet med studien är att belysa den upplevda livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Litteraturöversikt är den använda metoden för denna studie. Cinahl och PubMed är de databaser som användes för att söka vårdvetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tillvägagångssättet för sökningarna presenteras i bilaga 1. Sökningen resulterade i nio artiklar, 2 av kvalitativ metod och 6 av kvantitativ metod. Bearbetning av artiklarna resulterade i fyra teman. Teman är kvinnornas känslomässiga uttryck och påverkan, kvinnornas fysiska mående och påverkan av sjukdomen, sjukdomen och behandlingsformernas påverkan på samlivet och sexualiteten samt socioekonomisk påverkan. En okunskap och stigma har kunnat påvisas som resulterat i besvär för kvinnorna. Utifrån studien har vi upptäckt att möta kvinnan utifrån ett personcentrerat perspektiv är av betydelse vid vårdandet för dessa kvinnor. Kunskap både för patienten och deras närstående är av vikt för att de ska kunna hantera sjukdomen men även vara till för att minska stigman kring sjukdomen.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. I Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor av bröstcancer årligen. Bröstcancer är en elakartad tumör som växer i bröstkörtel. Total mastektomi blir ett aktuellt behandlingsalternativ då andra bröstcancerbehandlingar ej ses vara gynnsamma. Vid total mastektomi avlägsnas hela cancerdrabbade bröstet. Att genomgå mastektomi kan medföra både fysiska och psykiska besvär som leder till begränsningar i vardagslivet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer ur ett livsvärldsperspektiv. Metoden: En litteraturöversikt, baserat på Fribergs (2017) modell. Totalt användes nio artiklar i resultatet som består av tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet belyser kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer. Två huvudteman och fem underteman identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte. Det första huvudtemat identifieras som “En förändrad kroppsbild” och underteman som följer är “Förlust av kvinnosymbolen”, “Förlust av den kvinnliga identiteten” och “Påverkan på sexualitet och partnerskap”. Det andra huvudtemat identifieras som “Begränsningar i vardagslivet” och underteman som följer är “Påverkan på det sociala livet” och “Påverkan på den psykiska hälsan”. Slutsats: De fysiska och psykiska besvären som har uppstått efter genomgången mastektomi har en negativ inverkan på kvinnornas upplevelser. Dessa kvinnor är i behov av ett stöd från vården där deras livsvärld synliggörs och respekteras. Sjuksköterska bör därför arbeta för att få denna patientgrupp delaktig i sin egen vård.

Bakgrund: Personer med psykossjukdom löper risk att drabbas av somatiska sjukdomar och risktillstånd och har rätt till stöd för att utöva fysisk aktivitet på ett sätt som bidrar till hälsa. Trots att forskning visar på fördelarna med fysisk aktivitet, vad som bidrar till motivation och hur fysisk aktivitet vidmakthålls, har sjuksköterskor klinisk erfarenhet av att det är svårt att stötta personer med psykossjukdom till fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet kan metaforiskt beskrivas som att välja att röra sig mot framtiden genom att ge livet ny mening, att rota sig för att kunna växa och att hitta sig själv. Slutsatser: Fysisk aktivitet kan bidra till att stärka de förmågor som gått förlorade under sjukdomens förlopp samt har potential att förverkliga bandet till personens historia och skapa rörelse mot framtiden, vilket är viktigt för känslan av identitet och utövandet av en fri vilja.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med såväl fysisk, psykisk och existentiell påverkan på individen. Sjukdomen kan ge fysiska symtom såsom spasticitet, blås- och tarmdysfunktion, kronisk smärta och nedsatt gångförmåga. Även osynliga symtom kan upplevas som exempelvis trötthet. Nuvarande behandlingsriktlinjer fokuserar främst på de fysiska symtomen och den farmakologiska behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelser av MS. Litteraturstudien är en sammanställning av kvalitativ forskning som grundas i nio empiriska studier. Dessa nio artiklar har analyserats och resulterar i ett resultat med fyra huvudteman; förändrad identitet, relationer, oro för framtiden och ljuset i mörkret. Resultatet visar att sjukdomen inte enbart ger fysiska symtom utan även medför djupare existentiella frågeställningar. Litteraturstudien kan bidra till bredare förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelser och underlätta vårdandet utifrån livsvärlden.

Depression är ett omfattande lidande och räknas som en folksjukdom. Det är ett tillstånd som får svåra konsekvenser för den enskilde individen. Individen upplever ofta nedstämdhet, ångest och oföretagsamhet. Livet färgas dessutom av den dystra sinnesstämningen och tycks ha liten eller ingen mening alls. Det valda forskningsområdet är ett växande problem i samhället och många gånger upplever den drabbade skuld och skam, som en följd av den tabu som råder. Med en ökad förståelse för individens upplevelser ökar möjligheten för att denna patientgrupp får både ett bättre bemötande och en bättre vård. Syftet med studien är därför att belysa människors upplevelser av att leva med depression. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I självbiografierna framkommer det hos samtliga författare hur depressionen skapar ett omfattande lidande som påverkar förmågan att leva ett fullgott liv. Depressionen skapar känslor av skuld och skam, destruktiva tankar, social isolering och en plågsam oförmåga att hantera vardagslivet. När livet upplevdes som allra mörkast, var det vanligt att ta till diverse metoder för att hantera situationen. Det kunde handla om självmedicinering, överkonsumtion av alkohol eller att skada sig själv. Samtliga författare upplevde dessutom att det fanns en bristande förståelse för deras situation från omgivningen. Det blir tydligt att det finns en stark stigmatisering kring depression som försvårar livet för den drabbade. Den bristande förståelsen kunde skapa en känsla av utanförskap och individen drog sig många gånger undan från omgivningen.

Hjärtinfarkt innebär en akut syrebrist i hjärtmuskeln och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i modern tid. Symtomen på hjärtinfarkt är idag vedertagna och likaså riskfaktorerna. Trots detta är prevalensen för insjuknande idag högre än förr. Genom ett patientperspektiv där patientens egna upplevelser är i fokus kan varje individ mötas utifrån sin egen livsvärld. Det är därför som vårdare av stor vikt att känna till patientens upplevda behov för att kunna erbjuda adekvat individanpassad vård vid rätt tillfälle i förloppet. Syftet är att beskriva patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie har genomförts baserad på 11 artiklar framsökta i Cinahl och PubMed. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade i tre huvudteman: ”Behov av information”, ”Behov av förståelse” och ”Behov av trygghet”. Fynden som framkommit är att patienterna upplever kroppen som förändrad samt en oro relaterad till kunskapsbrist. Vanligt förekommande är utmattningskänslor och känslan av att vara begränsad i sitt vardagsliv. Patienterna är i stort behov av stöd från närstående samt professionella vårdare. Sjuksköterskan har möjlighet att minska patientens lidande genom att ge adekvat och anpassad information och genom att ha kompetens kring relevanta insatser. För att åstadkomma detta krävs god kunskap och öppenhet hos sjuksköterskan kring patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrunden beskriver att leva med cancer innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Tidigare forskning visar att lidandet innebär psykisk, fysisk och emotionell kamp samt en kaotisk tillvaro. Problemformuleringen beskriver hur sjuksköterskans medvetenhet av patienters upplevelser att leva med cancer är betydande för att kunna vårda utifrån livsvärldsperspektivet och därmed lindra lidande. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med cancer. Studien är kvalitativ med narrativ metod och resultatet baseras på fyra självbiografier som är skrivna under pågående cancerbehandling och skildrar patienters upplevelser av att leva med cancer. Resultatet visar att leva med cancer innebär en brist på kontroll och att vara i ovisshet. Att hitta ett förhållningssätt till att leva med cancer och stöd av omgivningen ger en känsla av kontroll. Att leva med cancer innebär en känsla av att inte räcka till och orsakar lidande. Den drabbade pendlar mellan att leva i hopp och förtvivlan. Att leva med cancer beskrivs som att se livet utifrån ett nytt perspektiv och livet tas inte längre för givet. Diskussionen belyser att leva med cancer innebär ett behov av stöd från vårdpersonal och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara ser till sjukdomen utan hela individen för att kunna stötta patienten att uppleva välbefinnande. Ett reflekterande förhållningssätt och djupare förståelse om patienters upplevelser av att leva med cancer kan leda till att sjuksköterskan vårdar utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: Patienter som behandlas med kompressionsbandage på grund av venösa bensår finns i samtliga delar av sjukvårdssystemet. Mötet med dessa patienter ställer krav på relevant kunskap om fysiologi, val av material och det krävs teknik i utförandet av lindningen. I mötet är det också essentiellt att vara lyhörd inför patientens upplevelse av sjukdom och behandling. Förståelse för den enskilda individen skapas då vårdgivaren söker insikt i patientens livsvärld.  Syftet var därför att ur ett livsvärldsperspektiv belysa upplevelser av kompressionsbandage hos patienter med diagnosen venösa bensår. Metod: Uppsatsen utfördes som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet utgjordes av bestämda steg som koncentrerades på att söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur.  Alla steg utfördes med en strävan om tydlighet och att samla all relevant litteratur.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier 1) Begränsningar, 2) Vårdlidande och 3) Lindrat lidande. Slutsats Uppsatsens presenterar ett resultat som kan bidra till ökad kunskap, förståelse och lyhördhet för denna patientgrupp. Uppsatsen ger insikt i patientens upplevelse av kompressionsbandagering, vilket kan främja vårdgivarens yrkesutövande i förhållande till att inta ett följsamt förhållningssätt och därmed även bidrar till hens förmåga att tillgodose patientens behov. Lindra lidande och således leda till minskat vårdlidande för patienten och den vårdande relationen får vara vårdande.