<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån yrkesverksammas uppfattningar förstå och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvärld på ön Phuket i Thailand. Då området den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det även intressant att titta på hur händelsen påverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till området gjordes, där intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrån informanternas uppfattning kring det givna ämnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvärld generellt ser ut. Utifrån fakta ur litteratur och informanternas berättelser beskrevs barnens sociala livsvärld präglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misär. Turismen och marknads-krafterna har en betydande roll i samhällstrukturer på Phuket. Tsunamikatastrofen har bidragit till en omfördelning av resurser, dock ingen större förändring för de redan fattiga slumbarnen. Trots omvärldens generösa bidrag, kvalificeras slumbarnen inte in för de insatser som görs för tsunamibarn. Samtliga källor pekar på att utbildning är det effektivaste sättet att förbättra slumbarnens sociala livsvärld.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa.</p><p><strong>Metod</strong>: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat</strong>: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv. Lidande kunde yttra sig på olika sätt och i samband med olika upplevelser. Framförallt upplevdes lidandet ihop med maktlöshet över sin situation och tvångsåtgärder som de utsattes för. Och ett kontrollbehov som skapade en negativ trygghet och ett lidande då individen upplevde sig fängslad i rutiner och regler. Det fanns även ljus i mörkret där människan kunde uppleva en trygghet i sin livsvärld med hjälp utav familj och vänner.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Människor med anorexi går ständigt igenom ett lidande i kampen emot sjukdomen och en inre röst som begränsar dem i deras livsvärld. Individer med anorexisjukdom har ett stort kontrollbehov och lever i en maktlöshet som genomsyrar deras livsvärld. Relationen till familj och vänner var mycket betydelsefullt för kvinnornas livsvilja. Det var familjens och vännernas kärlek som fick kvinnorna börja känna tro och hoppas att någon dag bli frisk.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas.</p><p>Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära.</p><p>I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar.</p><p>Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från.</p><p>Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån yrkesverksammas uppfattningar förstå och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvärld på ön Phuket i Thailand. Då området den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det även intressant att titta på hur händelsen påverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till området gjordes, där intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrån informanternas uppfattning kring det givna ämnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvärld generellt ser ut. Utifrån fakta ur litteratur och informanternas berättelser beskrevs barnens sociala livsvärld präglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misär. Turismen och marknads-krafterna har en betydande roll i samhällstrukturer på Phuket. Tsunamikatastrofen har bidragit till en omfördelning av resurser, dock ingen större förändring för de redan fattiga slumbarnen. Trots omvärldens generösa bidrag, kvalificeras slumbarnen inte in för de insatser som görs för tsunamibarn. Samtliga källor pekar på att utbildning är det effektivaste sättet att förbättra slumbarnens sociala livsvärld.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas. Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära. I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar. Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från. Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den. Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom. Fem självbiografier analyserades utifrån Dahlbergs (1997) kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom att livet med bipolär sjukdom upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen inverkade negativt på många aspekter i livet såsom socialt, ekonomiskt och emotionellt. Framförallt var det viktigt att lära sig leva med sjukdomen och inte emot den. Förutsättningen för att uppnå kontroll över tillvaron var god och säker vård. När de drabbade fick sin diagnos fastställd gjorde detta att de kunde känna hopp och framtidstro genom att bearbeta och acceptera sjukdomen. Livet blev hanterbart då de anpassade sig efter sjukdomen, stressande mindre och sov mera. Genom att förstå patientens upplevelse av sin livsvärld kan sjuksköterskan i sin funktion bidra till minskat lidande och ett främjande av välbefinnande.

Sammanfattning/abstract Bakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig. Transsexuella personer utsätts inte sällan för diskriminering, intolerans och utanförskap. Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa transsexuella personers upplevelser av identitet och förkroppsligande. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar utfördes. Innehållsanalysen av datan gjordes enligt Granheim och Lundman. Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysprocessen, dessa är: Den kroppsliga transitionen, som behandlar de transsexuella personernas upplevelser av kroppens förändring i relation till en könsbytesprocess. Inre och yttre identitet, som handlar om upplevelser av överensstämmelse mellan den kropp man fötts i och den inre identiteten. Familjerelationer som behandlar olika positiva och negativa aspekter av familj och vänners reaktioner på den transexuella familjemedlemmen. Den sista kategorin Att vara transsexuell i samhället och det offentliga rummet handlar om hur transsexuella personer upplever det bemötande de får och hur samhället ser på dem. Diskussion: Det som diskuteras i resultatdiskussionen är betydelsen av att se på kroppen som ”levd” för att förstå den kroppsliga transitionen, inkongruensen som uppstår mellan den inre känslan av könsidentitet och det yttre biologiska könet och att vara transsexuell i ett heteronormativt vårdsammanhang och samhälle. Detta diskuteras utifrån livsvärldsteorin och teorin om den levda kroppen och lyfts ytterligare genom begreppet Othering. Även etiska förhållningssätt diskuteras i samband med frågan om vården och samhällets heteronormativitet. Nyckelord: Transsexualitet, identitet, förkroppsligande, livsvärld, narrativ Keywords: Transsexual, identity, embodiment, lifeworld, narrative analysis