<p>Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden.</p>

<p>I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.</p>

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 750 personer varje år i sjukdomen leukemi som är en cancerform som uppkommer i benmärgen. Blodkropparna angrips i benmärgen vilket leder till en okontrollerad cellväxt. Leukemi kan bidra med att personer upplever både fysiska och psykiska påfrestningar. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för personens upplevelser så att en god omvårdnad kan ges till personer med sjukdomen leukemi. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen leukemi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier. Patografierna har analyserats med hjälp av Graneheims och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Personerna upplevde en känsla av välmående trots sjukdomen leukemi. Välmående kunde infinna sig när familj och vänner fanns till hands eller när sjukvårdspersonalen tog sig tid för personerna. Personer med sjukdomen leukemi upplevde även en känsla av att inte ha kontroll när personerna var nedstämda, trötta samt vid isolering. En känsla av rädsla och ångest var något som personerna upplevde då hotet om döden var närvarande samt att behöva skiljas från nära och kära. Slutsats: Resultatet visade att leukemi påverkar personernas livsvärld på flera olika plan. Studien ger sjuksköterskan en möjlighet till att få en ökad förståelse för personer upplevelser av att leva med sjukdomen leukemi. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en god omvårdnad utifrån personens individuella behov krävs det att sjuksköterskan har en förståelse för personens upplevelse i dess livsvärld samt ser personen som unik.

Bakgrund: Urininkontinens är ett av de största folkhälsoproblem i Sverige. Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem hos både män och kvinnor men mer förekommande bland kvinnor. Urininkontinens är inte en sjukdom utan ett symtom. Förmågan att hålla kvar urinen är nedsatt. Detta kallas för urinläckage och delas in i olika grupper som stressinkontinens, träningsinkontinens, blandinkontinens och överflödesinkontinens. Upplevelsen av att leva med urininkontinens är individuell och förekommer i olika grader och former. Inkontinensen kan ha negativa effekter på kvinnors välmående. Syfte: Belysa upplevelserna av att leva med urininkontinens som kvinna. Metod: En Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på åtta vetenskapliga artiklar som söktes via två databaser såsom Pubmed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerhetsställa kvalitén. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes vid analysen av de åtta artiklarna. Resultat: Efter genomförd analys av artiklarna framkom det sex kategorier, Att leva med en okontrollerad kropp, känsla av skam, planera vardagen, tabubelagt, undviker sociala sammanhang och rädsla för läckage. Resultatet beskriver hur kvinnor som lever med urininkontinens upplever samt hur de begränsas i deras vardag på grund av sin inkontinens. Slutsats: Att leva med urininkontinens innebär en konstant planering, känna sig rädd för att läcka, en begränsning i livet så som att inte kunna delta i olika aktiviteter. Majoriteten av kvinnorna som lever med urininkontinens avstår från att söka vård och på grund av detta har hälso – och sjukvården en betydelsefull roll. Genom bättre kunskap och förståelse hos kvinnorna och även för hälso- och sjukvården skulle det kunna leda till mer trygghet och fler kvinnor söker vård för urininkontinensen.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och en av våra största folksjukdomar. Cirka 30 000 personer drabbas årligen av stroke i Sverige. Stroke kan ge upphov till allvarliga konsekvenser som personerna måste leva med. Att kroppsförmågan försämras på grund av stroke är vanligt och leder till att personerna inte klarar av att utföra sina dagliga aktiviteter. Att inte klara av att utföra dessa aktiviteter leder till försämrad livskvalitet för personerna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en insikt i personernas livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter stroke.  Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju stycken artiklar med kvalitativ design. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analys av artiklar genomfördes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt tre underkategorier. Kategorierna innefattade Konsekvenser av stroke, Relationella och sociala svårigheter och möjligheter och Motivation till ett bättre liv. Underkategorier som utformades var Att förlora sin identitet, Att vara beroende och förlora självständighet samt Att inte orka och vara oviss. Resultatet visade att stroke hade en negativ inverkan på personernas liv och gav dem en försämrad livskvalitet. Personerna kände att de hade förlorat sin identitet till följd av den förlorade förmågan att utföra de aktiviteter som de klarat av att utföra innan de drabbades av en stroke. På grund av handikappen var personerna tvungna att förlita sig på andra, vilket resulterade i en förlorad självständighet. I resultatet framkom även att de personerna som satte upp mål och hade framsteg i sin rehabilitering använde det som motivation till att bli bättre. Slutsats: Denna studie visar att personerna som drabbats av en stroke får en förändrad livsvärld och upplever en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskan får en inblick i personernas livsvärld för att kunna utveckla vården och förbättra situationen för de strokedrabbade personerna.

Vi lyfter fram barns perspketiv på utemiljön och på så sätt ger vi barnen möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Syftet med vår studie är att ta reda på hur barnen upplever utemiljön, för att kunna bidra till ett fortsatt arbete med att ge barnen inflytande över sin egen vistelse på förskolan.

Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Varje år diagnostiseras 9000 kvinnor i Sverige. Kvinnor i åldrarna 40-74 år erbjuds gratis mammografi och det är även där bröstcancern främst upptäcks. I samband med diagnosen och behandlingen sker flera förändringar både fysiskt och psykiskt hos kvinnorna såsom trötthet, smärta och ärr från det bortopererade bröstet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där data hämtats utifrån fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Vid analys av datan användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Diagnostiseringen av bröstcancer innebär ett stort lidande och flera känslomässiga reaktioner. Kvinnorna genomgick flera behandling vilket gav både fysiska och psykiska förändringar som upplevdes påfrestande. Genom behandlingens gång påverkades kvinnornas livsvärld. I innehållsanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var: Sjukdomens påverkan, Förlorad identitet och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Kvinnorna genomgick starka känslor efter bland annat att ha förlorat ett bröst och håret. Biverkningarna var även något som påverkade kvinnorna negativt. För att uppfylla behovet av stöd hos kvinnorna behövs en ökad förståelse av deras upplevelser från sjukvårdspersonalen. En viktig del är att personalen har ett följsamt vårdande för att förstå kvinnornas livsvärld, vilket genererar till ett gott vårdande

No description available.

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat. Metoden utgår från en kvalitativ ansats där 5 självbiografier granskas och analyseras. Resultatet innehåller tre teman: närståendes kamp, ensamhetens former samt tillfälliga ljuspunkter. Under dessa teman presenteras författarnas tolkning av de närståendes upplevelser och detta styrks med citat från de närståendes berättelser. I resultatet framkommer att de närstående bland annat upplever rädsla, ensamhet, nedstämdhet, sorg och i vissa situationer glädje i sitt liv med en demenssjuk livskamrat. I metoddiskussionen diskuteras val av metod och varför självbiografier valts som grund. I resultatdiskussionen kopplas resultatet till kvalitativ forskning inom området och författarna reflekterar kring hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och fungera som ett stöd för den närstående. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>