Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer. Slutsats: Vårdpersonalen bör uppmärksamma och tillgodose patienternas individuella behov vid dialysbehandlingen. Eftersom patienterna anser att dialysbehandlingen stjäl tid från deras liv, är uttröttande och samtidigt livsnödvändig. Trötthet och känslor av tidsbrist framkom som mest centralt. Ny forskning kring hur tröttheten kan lindras för patienter med dialys skulle vara av nytta för att minska lidandet som dialysbehandlingen medför.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld

The study describes six upper secondary school students’ thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils’ life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.  Furthermore the aim with this study is to identify, describe and to look at possible patterns that may be found within the stories of the students' stories, and to let any common descriptive concepts culminate from the found. In addition, the study aims to investigate students' views on an according to them ideal mentoring. Inspired by the grounded theory the study has been conducted using a hermeneutic narrative approach with qualitative in-depth interviews. The choice of students was done by purposeful strategic sampling from four secondary schools. The results show that the mentorship is relevant to the students' choice of adaptation strategies in the study situation and that the students have different experiences and perceptions of mentors significance, function and utility, partly due to the of the students perceived offered mentoring. The results also show that there are some similar perceptions of the participating students about what are important and desirable characteristics of mentors and an ideal mentoring. One possible conclusion to draw from the study's findings is that it may be very important for secondary school students to have access to a mentor during the study period and that students need to have a regular time set aside for access to mentoring function. Another possible conclusion to draw is that a personal commitment from the mentor is an important factor influencing the student's perception of mentorship. As a summary, the results also show patterns that express the common needs and desires of the students to get more information about the possibilities of mentoring and to get a genuine demonstrated interest and commitment from mentors, together with a sensitivity to detect which support the student needs. / Denna studie beskriver sex gymnasieelevers tankar och berättelser om mentorskap och mentorer i gymnasieskolan. Mentorskapet har här blivit studerat med ett hermeneutiskt synsätt utifrån ett elevperspektiv, influerat av den fenomenologiska människosynen. Syftet med studien är att beskriva några elevers livsvärldar och försöka tolka och förstå hur de beskriver och förklarar sina beteenden i relation till mentorskapet och deras nyttjande av sina mentorer.  Vidare är syfte att identifiera, beskriva och se på eventuella mönster som går att finna utifrån elevernas berättelser och låta eventuella beskrivande respektive eventuellt förklarande begrepp mynna ur det funna. Därtill är målet med studien slutligen att undersöka och beskriva hur ett eventuellt idealiskt mentorskap ser ut eller skulle kunna se ut enligt eleverna själva. Inspirerad av grundad teori genomfördes en fåfallstudie genom narrativa djupintervjuer av sex gymnasieelever från fyra gymnasieskolor inom ett och samma län. Resultatet av studien visar att mentorskapet har betydelse för elevers val av anpassningsstrategier i studiesituationen och att det hos eleverna finns olika erfarenheter av och uppfattningar om mentorers betydelse, funktion och nytta, vilket bland annat visar sig bero på det av eleverna uppfattade erbjudna mentorskapet. Resultatet visar också att det finns vissa gemensamma uppfattningar hos de deltagande eleverna kring vad som är viktigt respektive önskvärt avseende egenskaper hos mentorer samt ett idealiskt mentorskap. En slutsats möjlig att dra av studiens resultat är att det kan vara mycket betydelsefullt för gymnasieelever att ha tillgång till en mentor under studietiden samt att eleven behöver ha regelbunden avsatt tid för tillgång till mentorskapsfunktionen. En annan slutsats möjlig att dra är ett personligt engagemang från mentorn är en viktig påverkande faktor för elevens uppfattning om mentorskapet. Summerat visar resultatet också mönster som uttrycker ett gemensamt behov och önskemål hos eleverna att få mer information om möjligheterna med mentorskapet samt ett genuint visat intresse och engagemang från mentorer tillika lärare, ihop med en lyhördhet från dessa att känna av vilket stöd eleven behöver.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tre underkategorier framkom i resultatet. Känslor av tvivel och osäkerhet, motivationens betydelse, stigmatisering och skuldbeläggning, upplevelser av gemenskap och trygghet samt behov av autonomi. Det fanns en tveksamhet kring sambandet mellan rökning och KOL vilket bidrog till minskad motivation att sluta röka. Stigmatiserande attityder från vårdpersonal och omgivning gav upphov till skuld och skamkänslor. Rökningen upplevdes som en trygghet som skapade gemenskap och välmående. Beslutet att sluta röka var deras och ingen annans. Att bli tillsagd att sluta röka hade motsatt effekt. Slutsats: Litteraturstudien visar att patienter med KOL har ett ökat behov av mer information om sjukdomen. Sluta röka är för många en process som innebär livsstilsförändringar. Det innebär att ett öppet förhållningssätt från närstående och vårdpersonal kan vara till hjälp för patienterna att få motivation till att vilja bli rökfria. Avgörande är att se till patientens hela livsvärld för att kunna möta dessa patienter och lindra lidande och öka välbefinnande.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt. Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

No description available.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle. Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats. Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman med tillhörande subkategorier identifierades: Fysisk och psykisk påverkan, Frihetsförlust samt Relationer inom vården. Det visade sig att patienter som genomgår hemodialysbehandling upplever en mängd olika begränsningar i sitt liv. Fysiska komplikationer från själva behandlingen upplevde patienterna som en identitetsförlust, då de blev begränsade i sitt sociala liv. En mångfald av patienterna genomgick psykologiska förändringar i och med hemodialysbehandlingen. Tidsaspekten av hemodialysbehandlingen var en återkommande erfarenhet som patienterna upplevde som ytterligare en begränsning i det vardagliga livet. Patienternas delaktighet i sin egen behandling är beroende av vårdpersonalens bemötande. Kommunikation och kunskap identifierades som två behov hos patienterna för ökad delaktighet. Slutsats: Patienternas erfarenheter av att genomgå hemodialysbehandling visar på en känsla av begränsningar. Depression, sorg och förlust av funktionsförmåga utgjorde begränsningar i patienternas vardagliga liv. En viktig aspekt är vårdpersonalens roll i denna komplexa situation, då det visade sig att majoriteten av patienterna upplevde en brist på kommunikation i sjukvården. Detta ställer krav på dagens sjukvård, då det framkommer att hanterbarheten och följsamheten till behandlingen påverkas utefter grad av kunskap som vi ger patienten.

Bakgrund: Fetma är ett tillstånd som berör människor över hela världen. Många personer med fetma upplever en dålig livskvalitet vilket vidare bidrar till att försämra deras hälsa. Livskvalitet som begrepp innefattar bland annat individens subjektiva upplevelse utifrån fysiska, psykiska och samhälleliga dimensioner. Obesitaskirurgi blir aktuellt när alla andra möjliga försök till viktminskning gett magra resultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa livskvaliteten för personer med fetma under en period upp till sju år efter genomgången obesitaskirurgi. Metod: En litteraturstudie, baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes, där en manifest innehållsanalys med latenta drag låg till grund för att analysera artiklarnas resultatdelar. Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys användes som underlag. Resultat: Resultatet visade att under det första året efter operationen upplevde deltagarna att deras livskvalitet var försämrad, på grund av bland annat oönskade konsekvenser i form av långvariga följdsjukdomar, smärta, kräkningar och diarréer. Vidare uttryckte flera deltagare att det tog tid att anpassa sig till den nya kroppen och det nya jaget. Motstridiga känslor och funderingar nådde ytan, vilket ledde till att många av deltagarna utvecklade strategier i ett försök att anpassa sig till den aktuella situationen. Det sociala livet hade påverkats både positivt, som negativt. En del upplevde socialt utanförskap på grund av skamkänslor över den egna kroppen, vilket vidare härledde till att de kände sig utsatta och som mål för observationer och fördomar. För andra gav operationen mer energi och ork till att delta i sociala aktiviteter; något som resulterade i en starkare social samhörighet. Slutsats: Livskvaliteten kan bli påverkad utifrån psykiska, fysiska och sociala aspekter, beroende av den individ som berörs. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en djupare insikt om hur livskvaliteten kan påverkas hos den individ som genomgått obesitaskirurgi. Personcentrerad omvårdnad med hämtad inspiration från livsvärldsperspektivet är en bra metod när det kommer till att möta personen i dennes livsvärld.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

Bakgrund: Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige når ut till alla ungdomar och önskvärt är att den skulle påverka ungas sexuella hälsa positivt. Att ha goda kunskaper i sex- och samlevnadsfrågor stärker ungdomars självkänsla och främjar den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien bygger på individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-19 år, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre innebördsteman som beskriver ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: Att uppleva en bekväm eller obekväm undervisning, upplevelsen av att få behov och förväntningar tillfredsställda, att uppleva ämnet utifrån sin egen mognadsnivå. Slutsats: Ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan varierade beroende på vem som höll i undervisningen och dess förhållningssätt till ämnet. Undervisarens egna känslor inför ämnet speglade av sig på eleverna och kunde leda till känsla av pinsamhet och osäkerhet eller öka intresset och känna sig bekväm inför ämnet. Ungdomarna saknade diskussionerna om känslor, en mer detaljerad information/diskussion om olika sexuella aktiviteter och mer ingående om det motsatta könet. De sökte sig hellre till yrkeskategorier med tystnadsplikt än att diskutera privata frågor och problem med klasskompisar. / Background: Sexuality education in school reaches out to all adolescents. Good knowledge about sex and relationship issues will strengthen their self-esteem and promote sexual health.   Aim: The aim was to describe adolescents experiences of sexuality education in school.   Method: The study was conducted with a qualitative approach. It is based on interviews with adolescents between 16-19 years old and the material was analyzed by using a qualitative meaning analysis.   Results: The analysis revealed three categories: To experience a comfortable or uncomfortable teaching, the experience of getting needs and expectations satisfied, to experience the topic based on their own level of maturity.   Conclusion:  Adolescents experiences of sexuality education varied depending on the person who was teaching and its approach to the subject. The educator's own feelings about the topic could lead to a sense of embarrassment, insecurity, or inspire greater interest and enjoyment of the subject. The expectations and needs were not satisfied, adolescents missed discussions about feelings, more detailed information about different sexual activities and more detailed information about the opposite sex. Adolescents would prefer to ask questions and show concerns about the subject towards professionals with secrecy, rather than talk openly in front of their classmates.