Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden. Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera. Enligt enkätundersökningen var människor nöjda med återvinningsstationernas placering och tillgänglighet men ansåg att belysning och renlighet var dålig. Det behövs fjorton återvinningsstationer i Östersund för att tillfredställa stadens behov. Sex av fjorton anläggningar kan behålla sin nuvarande position medan åtta måste omlokaliseras till nya platser. Om uppsatsens lokaliseringsalternativ implementeras kommer anläggningarnas tillgänglighet att öka eftersom fler människor och förbipasserade fordon omfattas av återvinningsstationerna i jämförelse med dagens situation. För att möjliggöra en central lokalisering bör anläggningarna anpassas efter den miljö där de etableras i syfte att framstå som mer visuellt attraktiva och därmed uppmuntra förbipasserande människor till att källsortera.

Förekomsten av organisationer, dvs. formellt avgränsade grupper av individer, kan tänkas både förstärka och begränsa spridningen av information och innovation inom ett samhälle. En organisation kan på ett helt annat sätt än individen lagra, köpa eller sälja information som vid en viss tidpunkt framstår som nödvändig eller överflödig. Också organisationer kan dock vara beroende av tillgång till mer eller mindre slumpmässig informationsspridning, betingad av att företag är lokaliserade i närheten av varandra eller är anknutna till samma tekniska kommunikationssystem. Tillgång till sådan "sidoinformation" kan ligga bakom det faktum att vissa företag, sektorer och regioner växer snabbare än andra, utöver vad som kan förklaras med hänvisning till insatser av kapital, personal eller andra produktionsfaktorer. Denna avhandling innehåller fyra rapporter från ett långsiktigt forskningsprogram, avsett att klargöra hur och med vilka resultat informationen spids mellan formellt skilda organisationer. Tyngdpunkten har lagts vid betydelsen för lokaliseringsbeslut inom företag, förvaltningar och planeringsorgan. De fyra rapporterna har följande titlar: Regional strukturanalys, Regionala external economies, Regional informationsöverföring, Informationsöverföring mellan organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

I större flerspråkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lång tid är det en utmaning att säkerställa att terminologin hålls komplett och konsekvent på alla språk. Genom att i två avseenden frångå gängse metodik, och dels låta terminologin i användargränssnitt påverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan återanvändas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översättas betydligt. / Ensuring that terminology is kept complete and consistent can be challenging when working with large applications that run in multiple languages, especially if they are developed continuously during their life cycle. This can be simplified by deviating from common practice in two respects; by letting the user interface terminology be affected by back-end logic, and by building phrases from common partial phrases that are reused. The total amount of words and phrases that need to be translated is also significantly reduced with the outlined practice.

The reliance on GPS for Unmanned Aerial Vehicle (UAV) localization limits the areas of application to places with a stable GPS signal. The emergence of deep learning in computer vision has made deep learning methods for visual UAV navigation a promising candidate for autonomous GPS denied localization. These method locate using images taken by a mounted camera on the UAV. Most works in the field evaluate localization ability in urban environments dense with artificial structures. This thesis analyses the localization ability of one such method over agricultural fields and forests in comparison to urban areas to investigate whether such systems rely on artificial structure or if they can function in a general environment. The localization technique is based on the deep feature Lucas-Kanade algorithm and uses convolutional neural network extracted feature representations of images taken by the UAV and satellite images to place the UAV within the satellite image for a position estimate. A network interpretation method is also applied to the problem to investigate whether it can help explain what causes the potential differences in localization accuracy between the areas. The investigation finds that the localization method is applicable in both forests and agricultural fields and pinpoints other factors than the prevalence of artificial structure that are more important for accurate localization. Further, a potential improvement to the algorithm is proposed that is shown to notably improve localization accuracy in certain conditions. It is based on obtaining a second position estimate by reversing the optimization direction and choosing the better of the two based on a loss function. / Obemannade luftburna fordon (UAV) är generellt beroende av GPS för autonom lokalisering vilket begränsar deras användningsområden till platser med en stabil GPS signal. Framväxten av djupinlärning inom datorseende har gjort djupinlärningsbaserade metoder för visuell UAV navigation en lovande kandidat för UAV lokalisering oberoende av GPS. De flesta vetenskapliga artiklar inom området utvärderar lokaliseringsförmågan i urbana miljöer som är fyllda med artificiella strukturer såsom hus och vägar. I den här uppsatsen analyseras lokaliseringsförmågan av en sådan metod över jordbruksområden och skog i förhållande till urbana miljöer för att undersöka om sådana system är beroende av artificiell struktur för att lokalisera korrekt. Lokaliseringsmetoden är baserad på Lukas-Kanade-algoritmen på djupa repesentationer. Konvolverande neurala nätverk tränas för att extrahera representationer av UAV- och satellitbilder som är mer passande för att bestämma förhållandet mellan kamerapositionerna med Lukas-Kanade algoritmen. En nätverkstolkningsmetod appliceras även på problemet för att undersöka huruvida det kan användas för att förklara eventuella skillnader i lokaliseringsförmåga mellan områdena. Undersökningen finner att lokaliseringsmetoden fungerar väl i jordbruksområden och skog och fastställer andra faktorer som är viktigare för välfungerande lokalisering än förekomsten av artificiella strukturer. Ytterligare föreslås en potentiell förbättring till algoritmen som visas kunna förbättra lokaliseringsnoggrannheten markant i vissa förhållanden. Förbättringen är baserad på att utvinna en andra positionsuppskattning genom att omvända optimeringsriktningen och välja den bättre av de två baserat på en förlustfunktion.

E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.

Tillgänglighet till offentliga rum och därigenom tågstationer är en viktig förutsättning för användande av dem. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka tillgänglighet kopplat till en tågstation, Sundsvalls Central. Undersökningen har skett baserat på intervjuer av olika människor samt en fördjupad översiktsplan för utveckling kopplat till järnvägen och stationen från Sundsvalls kommun. För att relatera tillgänglighet för Sundsvalls Central till en mer omfångsrik kontext har Trafikverkets utvärdering av sex olika lokaliseringar av stationer även undersökts. Tillgänglighet för Sundsvalls Central har utvärderats baserat på: avstånd, direkthet, orienterbarhet, integration och lokalisering. Detta eftersom jag identifierat dessa begrepp vid översiktsläsning om tillgänglighet. Dessa aspekter påverkar tillgängligheten till tågstationen i Sundsvall. Hur stark denna påverkan är kan framtida forskning, med fördel, undersöka samt föreslå ytterligare påverkande aspekter för. I detta kandidatarbete framstår avstånd som den mest betydande av de aspekter som undersökts med avseende på tillgänglighet. Detta eftersom de övriga faktorerna förbättrar tillgänglighet medan avståndet är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nå fram som gående. Olika människor hanterar avstånd olika bra och det kan därför betraktas som både överordnat samt underordnat andra aspekter med avseende på tillgänglighet. Förutom avståndets påverkan av tillgängligheten till Sundsvalls Central påverkas den även av: trafikerade vägar, fällda järnvägsbommar, nivåskillnader som blir isiga under vintern samt att stationen är svår att hitta till. Enligt Sundsvalls kommun är främst ambitionen för utveckling av tillgänglighet inriktad på aspekter som inte beror på avstånd. Detta genom förespråkande av utveckling i form av överbryggande av trafikbarriärer samt förbättrad orienterbarhet. Denna utveckling menar jag sannolikt kan gynna dem som avståndet till stationen är hanterbart för, men inte dem för vilka avståndet inte är hanterbart. Jämfört med Trafikverkets utvärdering kan denna problematik karaktäriseras genom att kommunen syftar till att utveckla stationen som en sorts central sådan. Vissa av dess användare behöver emellertid att den tillgängliggörs i enlighet med perifera stationer för att de ska kunna nå den utan bil. Sundsvalls Central, en station som både är central och perifer.

Syftet med den här rapporten var att undersöka om det går fortare att lokalisera igenkänningsbara ljud jämfört med okända ljud. Detta bygger på en teori av Brian (Brian, 2014) där igenkänningsbara ljud behandlas annorlunda jämfört med okända ljud. I undersökningen fanns det en grupp speltestare som bestod utav 20-30 åringar som är vana med FPS-spel. Deltagarna fick spela igenom två varianter av ett ljudbaserat spel utan visuella komponenter där målet är att hitta de olika ljudkällorna. Efter spelsektionen antecknades hur lång tid spelsektionen tog. Några utav deltagarna svarade även på en intervju angående spelet. När samtliga deltagare hade spelat igenom spelet sammanställdes resultatet och analyserades. Resultatet diskuterades sedan utifrån teorier som tagits upp i rapporten samt felkällor. Resultatet är osäkert men det pekar på att de igenkänningsbara ljuden går lite fortare att lokalisera.

Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.

<p>Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.</p>

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.