<p>Syftet med denna studie är att mäta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrån fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat område i Gävle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utsträckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utsträckning i jämförelse med konkurrens mellan marknadsplatser.</p> / <p>The purpose of this study is to measure and analyse city retailers´ perceived threat of competition in four different hypothetical choice situations, a Choice Experiment. The selected group of retailers was located within a geographically defined area in the City of Gävle, Sweden. The results indicate that there is a variation in the retailers´ perceived threat of competition between market places. However, the results also indicates that threat of competition foremost is perceived in the local competing area.</p>

<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

Syftet med denna studie är att mäta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrån fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat område i Gävle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utsträckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utsträckning i jämförelse med konkurrens mellan marknadsplatser. / The purpose of this study is to measure and analyse city retailers´ perceived threat of competition in four different hypothetical choice situations, a Choice Experiment. The selected group of retailers was located within a geographically defined area in the City of Gävle, Sweden. The results indicate that there is a variation in the retailers´ perceived threat of competition between market places. However, the results also indicates that threat of competition foremost is perceived in the local competing area.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

Göteborgs hamn besöks dagligen av hundratals lastbilschaufförer som har uppdrag i hamnen. Däremot finns det ingen upprättad uppställningsplats för dem, varken under kortare eller längre tidsperioder. Detta leder till att lastbilar parkerar på olämpliga ställen i hamnen då inget alternativ till parkering finns. Göteborgs hamn AB har därför velat ha en utredning för var en uppställningsplats bör finnas och hur stor den behöver vara, vilket undersöks och besvaras av denna utredning Lokalisering och utformning av uppställningsplatser för lastbilar vid eller i närheten av Göteborgs hamn. Frågeställningarna för utredningen innefattar hur stort behovet av en uppställningsplats är, vilka ytor som finns tillgängliga som potentiella uppställningsplatser samt vilka kostnader det kommer bära med sig att anlägga de uppställningsplatser som rekommenderas. Dels studeras hur en uppställningsplats på kort sikt ska vara utformad, vilket är definierat fram till år 2020, men även hur en uppställningsplats i ett längre tidsperspektiv som sträcker sig från år 2020 och framåt ska vara utformad. På kort sikt efterfrågas en uppställningsplats som kan användas för parkering upp till 5 timmar, och i ett längre tidsperspektiv skall en uppställningsplats för långtidsparkering och övernattning erbjudas. För att ta reda på hur stort behovet är genomfördes en intervjuundersökning med 149 lastbilschaufförer, som fick svara på frågor rörande sitt behov av uppställningsplats i eller i närheten av Göteborgs hamn. På kort sikt har tre alternativ tagits fram som potentiella uppställningsplatser och på lång sikt finns två framtagna alternativ. Var uppställningsplatsen skall lokaliseras studeras utifrån faktorerna trafikflöde, miljö, säkerhet och tillgänglighet och resonemang kring hur de olika faktorerna påverkas i respektive alternativ. Behovet på kort sikt beräknas vara 40-45 platser och för en långtidsparkering krävs 80-90 platser. På kort sikt rekommenderas att en uppställningsplats inrättas på den plats där ID-kontrollen för Ro/Ro-terminalen i nuläget är belägen. Den främsta fördelen är närheten till hamnområdet, att det skulle vara enkelt för lastbilschaufförerna att komma till och från uppställningsplatsen och att säkerheten är god för sitt ändamål. För en uppställningsplats för långtidsparkering rekommenderas att östra delen av logistikområdet Halvorsäng används för detta. Fördelar med platsen är att det finns goda möjligheter att inrätta en uppställningsplats med hög säkerhet på den platsen, vilket är viktigt för att uppställningsplatsen överhuvudtaget ska användas. Dessutom är närheten till hamnen en stor fördel. En uppställningsplats på den nuvarande ID-kontrollen kan utformas på två olika vis, där det ena alternativet bär med sig mer kostnader men resulterar i en högre kapacitet. Den enklare varianten beräknas kosta ungefär 5 miljoner SEK och den något mer omfattande varianten beräknas kosta ungefär 16 miljoner SEK. Vilket alternativ som inrättas är upp till Göteborgs hamn AB eftersom det beror på vad ytan ska användas till efter år 2020. För att göra en uppställningsplats för långtidsparkering uppkommer högre krav på säkerhet och de uppskattade kostnaderna för att anlägga en uppställningsplats på Halvorsäng är ungefär 25 miljoner SEK. Slutsatserna är att det finns möjlighet att med relativt enkla medel kunna lösa problemen med felparkerade lastbilar på hamnområdet på kort sikt. På längre sikt beräknas ytan vid Halvorsäng inte vara tillräckligt stor för att klara av hela behovet, varför ytterligare åtgärder behöver utredas. Oavsett utgång krävs att lastbilschaufförernas situation förbättras för att Göteborgs hamn ska kunna vara det hållbara godsnav som de eftersträvar.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur som är publicerad mellan år 1900–2021 och om det eventuellt har skett några förändringar. En konventionell innehållsanalys har använts som metod för att kunna besvara syftet. Totalt har 18 barnböcker analyserats, jämnt fördelade i tre årsperioder: 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021.  Resultatet visar framför allt flera områden där det framträder skillnader mellan årsperioderna.  En av skillnaderna är att skogsmiljön har gått från att vara helt central till att bli mer avlägsen från människan. En annan tydlig förändring är hur arter har gått från att beskrivas på ett normativt sätt, till att beskrivas på ett mer kunskapsinriktat sätt. Antropomorfismen har präglat en stor del av barnlitteraturen, men har sakta börjat försvinna i de nyaste böckerna. Resultaten visar också att ett antropocentriskt förhållningssätt, där människan sätts i centrum, dominerar i dessa barnböcker.  Studien bidrar med kunskap om vad läsaren möter i barnböcker och antyder att det kan vara viktigt att reflektera över innehållet i den barnlitteratur som används i förskolans utbildning. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how forest environments are depicted in children’s literature that is published between the years of 1900-2021 and if there is anything that has changed. A conventional content analysis has been used to answer the aim of the study. In total, 18 children’s books have been analyzed, equally distributed between the timeframes: 1900-1949, 1950-1999 and 2000-2021. The result indicates that above all, there are several areas that hold differences between the timeframes. The forest environment was once very central in the books and now appears more distant from humans. Another clear difference is how different species used to be described with words embedded with value that is now described more factually. Anthropomorphism has been very evident in children’s literature but is slowly starting to disappear in newer books. The result also shows that an anthropocentric perspective, where the human is central, dominates in these children’s books. The study provides knowledge on what the reader will meet in children’s literature and suggests that it can be of importance to reflect over the content within the children’s literature that is being used in a childcare setting and preschool education

Autonomous vehicles are currently under study and one of the critical parts is the localization of the vehicle in the environment. Different localization methods have been studied over the years, such as the GPS sensor, commonly fused with other sensors such as the IMU. However, situations where the vehicle crosses a tunnel, a bridge, or there is simply traffic congestion, can cause the vehicle to get lost. Therefore, other methods such as point cloud registration have been used, where two point clouds are aligned, thus finding the pose of the vehicle on a precomputed map. Point cloud alignment, although a useful and functional method, is not free from errors that can lead to vehicle mislocalization. The intention of this work is to develop and compare different metrics capable of measuring in real time the performance of the point cloud alignment algorithm used, in this case Normal Distribution Transform (NDT). Therefore, it is important first of all to know if the position obtained meets the minimum requirements defined, just by knowing the input and output parameters of the algorithm. In addition to classifying the positioning as good or bad, the objective is to have a quality parameter that allows estimating the error committed in a complex environment where the uncertainty is very high. In addition, the influence of vehicle speed on the error made by the point cloud alignment algorithm will also be studied to determine whether there is any significant correlation between them. For this purpose, four different metrics have been studied, two of them being new contributions to this algorithm, called Error Propagation and CorAl, while the ones called Hessian and Score are obtained from the alignment algorithm itself. Data used was previously recorded and corrected, therefore obtaining ground truth data. Once the metrics were implemented, all of them were subjected to the same experiments, thus obtaining for each instant a quality measure that allowed a fair comparison to be made. These experiments were carried out on two different routes, being simulated 5 times each. In addition, from these simulations the speed was recorded, allowing the influence study to be carried out. The results show that the best performing metrics in terms of classification and estimation were the Error Propagation and the Hessian, while being impossible to determine a threshold value for the case of CorAl. Furthermore, they show that despite being functional, the error estimation is still far from perfect. It has also been shown that the error estimation of the lateral axis of the vehicle is more complex than in the case of the longitudinal axis. Finally, a strong and positive relationship between the vehicle speed and the error made by the alignment algorithm has been found. / Autonoma fordon studeras för närvarande och en av de kritiska delarna är lokaliseringen av fordonet i omgivningen. Olika lokaliseringsmetoder har studerats genom åren, t.ex. GPS-sensorn som ofta kombineras med andra sensorer, t.ex. IMU. Situationer där fordonet korsar en tunnel, en bro eller där det helt enkelt är trafikstockningar kan leda till att fordonet tappar uppfattningen om sin position. Därför har andra metoder utvecklats, t.ex. registrering av punktmoln, där två punktmoln justeras för att hitta fordonets position på en förinställd karta. Även om punktmolnsjustering är en användbar och funktionell metod, är den inte fri från fel som kan leda till felaktig lokalisering av fordonet. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra olika mätmetoder som i realtid kan mätaprestandan hos den algoritm för punktmolnsjustering som används, i detta fall Normal DistributionTransform (NDT). Därför är det viktigt att först och främst veta om den erhållna tjänsten uppfyllerde fastställda minimikraven, bara genom att känna till algoritmens in- och utgångsparametrar.Förutom att klassificera positioneringen som bra eller dålig är målet att ha en kvalitetsparametersom gör det möjligt att uppskatta det fel som begåtts i en komplex miljö där osäkerheten är myckethög. Dessutom kommer fordonshastighetens inverkan på felet som görs av algoritmen för justeringav punktmoln också att studeras för att avgöra om det finns någon signifikant korrelation mellandem. För detta ändamål har fyra olika mått studerats, varav två är nya bidrag till denna algoritm, kallade Error Propagation och CorAl, medan de som kallas Hessian och Score erhålls från själva anpassningsalgoritmen. Data har tidigare registrerats och korrigerats, vilket ger sanningsdata. När mätvärdena hade implementerats utsattes de alla för samma experiment, så att man för varje ögonblick fick ett kvalitetsmått som gjorde det möjligt att göra en rättvis jämförelse. Dessa experiment utfördes på två olika rutter, som simulerades 5 gånger vardera. Dessutom registrerades hastigheten från dessa simuleringar, vilket gjorde det möjligt att genomföra en påverkansstudie. Resultaten visar att de bäst presterande mätvärdena när det gäller klassificering och uppskattning var Error Propagation och Hessian. Dessutom visar de att feluppskattningen fortfarande är långt ifrån perfekt. Det har också visats att feluppskattningen av fordonets sidoaxel är mer komplex än i fallet med den längsgående axeln. Slutligen har ett starkt och positivt samband mellan fordonshastigheten och felet som görs av inriktningsalgoritmen hittats.

As the use of unmanned aerial vehicles (UAVs) increases in popularity across the globe, their fields of application are constantly growing. This thesis researches the possibility of using a UAV to detect, track, and geolocate a target in a dynamic nonstationary environment as the seas. In this case, different projection and apparent size of the target in the captured images can lead to ambiguous assignments of coordinated. In this thesis, a framework based on a UAV, a monocular camera, a GPS receiver, and the UAV’s inertial measurement unit (IMU) is developed to perform the task of detecting, tracking and geolocating targets. An object detection model called Yolov3 was retrained to be able to detect boats in UAV footage. This model was selected due to its capabilities of detecting targets of small apparent sizes and its performance in terms of speed. A model called the kernelized correlation filter (KCF) is adopted as the visual tracking algorithm. This tracker is selected because of its performance in terms of speed and accuracy. A reinitialization of the tracker in combination with a periodic update of the tracked bounding box are implemented which resulted in improved performance of the tracker. A geolocation method is developed to continuously estimate the GPS coordinates of the target. These estimates will be used by the flight control method already developed by the stakeholder Airpelago to control the UAV. The experimental results show promising results for all models. Due to inaccurate data, the true accuracy of the geolocation method can not be determined. The average error calculated with the inaccurate data is 19.5 meters. However, an in- depth analysis of the results indicates that the true accuracy of the method is more accurate. Hence, it is assumed that the model can estimate the GPS coordinates of a target with an error significantly lower than 19.5 meters. Thus, it is concluded that it is possible to detect, track and geolocate a target in a dynamic nonstationary environment as the seas. / Användandet av drönare ökar i popularitet över hela världen vilket bidrar till att dess tillämpningsområden växer. I denna avhandling undersöks möjligheten att använda en drönare för att detektera, spåra och lokalisera ett mål i en dynamisk icke- stationär miljö som havet. Målets varierande position och storlek i bilderna leda till tvetydiga uppgifter. I denna avhandlingen utvecklas ett ramverk baserat på en drönare, en monokulär kamera, en GPS- mottagare och drönares IMU sensor för att utföra detektering, spårning samt lokalisering av målet. En objektdetekteringsmodell vid namn Yolov3 tränades för att kunna detektera båtar i bilder tagna från en drönare. Denna modell valdes på grund av dess förmåga att upptäcka små mål och dess prestanda vad gäller hastighet. En modell vars förkortning är KCF används som den visuella spårningsalgoritmen. Denna algoritm valdes på grund av dess prestanda när det gäller hastighet och precision. En återinitialisering av spårningsalgoritmen i kombination med en periodisk uppdatering av den spårade avgränsningsrutan implementeras vilket förbättrar trackerens prestanda. En lokaliseringsmetod utvecklas för att kontinuerligt uppskatta GPS- koordinaterna av målet. Dessa uppskattningar kommer att användas av en flygkontrollmetod som redan utvecklats av Airpelago för att styra drönaren. De experimentella resultaten visar lovande resultat för alla modeller. På grund av opålitlig data kan inte lokaliseringsmetodens precision fastställas med säkerhet. En djupgående analys av resultaten indikerar emellertid att metodens noggrannhet är mer exakt än det genomsnittliga felet beräknat med opålitliga data, som är 19.5 meter. Därför antas det att modellen kan uppskatta GPS- koordinaterna för ett mål med ett fel som är lägre än 19.5 meter. Således dras slutsatsen att det är möjligt att upptäcka, spåra och geolocera ett mål i en dynamisk icke- stationär miljö som havet.

Breast cancer is the most common form of cancer among women, with around 9000 new diagnoses in Sweden yearly. Detecting and localizing risk of breast cancer could give the opportunity for individualized examination programs and preventative measures if necessary, and potentially be lifesaving. In this study, two deep learning methods have been designed, trained and evaluated on mammograms from healthy patients whom were later diagnosed with breast cancer, to examine how well deep learning models can localize suspicious areas in mammograms. The first proposed model is a ResNet-18 regression model which predicts the pixel coordinates of the annotated target pixel in the prior mammograms. The regression model produces predictions with an average of 44.25mm between the predictions and targets on the test set, which for average sized breasts correspond to a general area of the breast, and not a specific location. The regression network is hence not able to accurately localize suspicious areas in mammograms. The second model is a U-net segmentation model that segments out a risk area in the mammograms. The segmentation model had a 25% IoU, meaning that there is on average a 25% overlap between the target area and the prediction area. 57% of the predictions of the segmentation network had some overlap with the target mask, and predictions that did not overlap with the target often marked high density areas that are traditionally associated with high risk. Overall, the segmentation model did better than the regression model, but needs further improvement before it can be considered adequate to merge with a risk value model and used in practice. However, it is evident that there is sufficient information present in many of the mammogram images to localize the risk, and the research area holds potential for future improvements. / Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, med cirka 9000 nya diagnoser i Sverige årligen. Att upptäcka och lokalisera risken för bröstcancer kan möjliggöra individualiserade undersökningsprogram och förebyggande åtgärder vid behov och kan vara livräddande. I denna studie har två djupinlärningsmodeller designats, tränats och utvärderats på mammogram från friska patienter som senare diagnostiserades med bröstcancer, för att undersöka hur väl djupinlärningsmodeller kan lokalisera misstänkta områden i mammogram. Den första föreslagna modellen är en ResNet-baserad regressionsmodell som förutsäger pixelkoordinaterna för den utmarkerade målpixeln i de friska mammogrammen. Regressionsmodellen producerar förutsägelser med ett genomsnitt på 44,25 mm mellan förutsägelserna och målpunkterna för testbilderna, vilket för medelstora bröst motsvarar ett allmänt bröstområde och inte en specifik plats i bröstet. Regressionsnätverket kan därför inte med precision lokalisera misstänkta områden i mammogram. Den andra modellen är en U-net segmenteringsmodell som segmenterar ut ett riskområde ur mammogrammen. Segmenteringsmodellen hade ett IoU på 25%, vilket innebär att det i genomsnitt fanns en 25-procentig överlappning mellan målområdet och förutsägelsen. 57% av förutsägelserna från segmenteringsnätverket hade viss överlappning med målområdet, och förutsägelser som inte överlappade med målet markerade ofta områden med hög täthet som traditionellt är förknippade med hög risk. Sammantaget presterade segmenteringsmodellen bättre än regressionsmodellen, men behöver ytterligare förbättring innan den kan anses vara adekvat nog att sammanfogas med en riskvärdesmodell och användas i praktiken. Det är dock uppenbart att det finns tillräcklig information i många av mammogrambilderna för att lokalisera risken, och att forskningsområdet har potential för framtida förbättringar.