Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

In recent years Sweden has witnessed an increasing number of newcomers into its schools from an array of sociocultural and ethnic backgrounds. Rather than see this as a ‘burden’, this case study looks at ways teachers can embrace diversity, build upon students' prior knowledge and experiences and challenge traditional notions of how knowledge is produced in the classroom. Drawing on multicultural and critical pedagogies, 11 class teachers across four subject disciplines and working at 2 different schools, in a provincial town in the south of Sweden, were asked about their pedagogical practices teaching in mainstream classrooms with students of different ethnic backgrounds. The analysis focuses on whether the teachers are able to create spaces for inclusive learning. Findings suggest that while aspiring to a participatory model of teaching which welcomes students’ views and experiences newcomers are largely excluded from such practice further cementing their marginalised status. Furthermore, in navigating dominant discourse around race, ethnicity and cultural diversity teachers, for the most part, end up reproducing stereotypes or rely on common sense understandings of otherness which do not change the status quo. However, some of the teachers’ pedagogical practices demonstrate ways of moving beyond normative practice towards a more critical approach by providing students with alternative ways of knowing that aim to challenge stereotypes, avoid generalisations and disrupt the Western/Eurocentric ideal of the universality of truth.

Previous research shows that English teachers in Sweden struggle with the assessment of oral proficiency. The reasons for this are several but most of them have occurred in the gap between the intended and perceived curriculum. English teachers interpret the knowledge requirements within oral proficiency differently because of their pedagogical background and experience. This study investigates teachers’ interpretations of the intended presentation of interaction and fluency in the oral proficiency knowledge requirements. The study also investigates what methods and procedures the teachers use when assessing the two abilities and what views the teachers have on the syllabus and assessment support. Semi-structured interviews were organized with four different English teachers with extensive experience in teaching and assessing English in Sweden. The data from the interviews were analyzed through the use of qualitative content analysis in order to find potential links between results and earlier conducted research. The results suggest that the English teachers interpreted, valued, and assessed interaction and fluency differently in relation to the knowledge requirements. The teachers also promoted the knowledge requirements from the Oral National Test since these simplified the interpretation of aspects such as interaction and fluency. The teachers did not present the syllabus as poor or complex, but their exclusive use of Oral National Test knowledge requirements and assessment material suggested something else. Along with this result, all teachers criticized the assessment support that comes with the knowledge requirements in the syllabus. The assessment support was thus something several of the teachers mentioned as key along with the implementation of co-assessment for future reliability within oral proficiency assessment.

Scientific thinking is an essential skill for full application in society associated with responsible human decision-making. The development of research skills and knowledge also contributes to its complexity. For the possibility of their systematic development, it is necessary to map the current situation of students in primary schools. The aim of the work was to find out what are the research skills of these students in the field of correctly formulating a research question based on specific problem and after finding a solution to formulate an answer to a given research question. Four research-oriented tasks were used, which were solved by 58 students from the seventh grade of primary school. It was found that more than half of the students are not able to formulate the research question correctly and more than one third of the students are unable to formulate the answer to the given research question correctly.

Language teachers’ accounts regarding grammatical assessment have changed over the years. Researchers have presented conflicting approaches, methods and different materials language teachers can use when assessing pupils’ L2 grammar. In addition, different researchers, within the applied linguistic field, have presented and discussed what possibly can affect teachers’ accounts of underlying reasonings for certain practices. This study aims to investigate English teachers’ accounts concerning grammatical assessment and reveal what methods English teachers use, further, what underlying reasonings the teachers have for their choices. To accomplish this investigation, three semi-structured interviews with English teachers from lower secondary schools in Sweden were conducted. The interviews were audio-recorded, transcribed and analysed through thematic analysis and table-coding. The results showed that the English teachers relied on four different methods when assessing their pupils L2 grammar. Grammatical assessment methods that emphasized both a traditional- and alternative assessment approach. Furthermore, all of the English teachers had several underlying reasonings for their grammatical assessment methods. The teachers considered learners’ need, personal experiences, school system guidelines and time constraints. This study provides further insight to the grammatical assessment discussion within teaching English as a second language, and contributes with a perspective of how Swedish lower secondary English teachers work with grammatical assessment.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar. / Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers.

Tekniken är ett skolämne i förvandling med en ökade komplexitet i allmänhet och ökat fokus på mångfacetterad hållbar utveckling i synnerhet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare framhåller att hållbar utveckling integreras i grundskolans teknikämne. Frågor som undersökts är vad lärare uttrycker om vilka arbetsområden som väljs, vilka dimensioner av hållbar utveckling som tenderar belysas och huruvida man använder färdigställda underlag, såsom globala målen eller 200 timmar teknik, i undervisningen. Dessutom framkommer en rad faktorer som lärarna anser verka möjliggörande eller hindrande för integrering av hållbar utveckling inom grundskolans teknikämne. En enkät och intervjuer av semistrukturerade/ostrukturerad typen har genomförts och analyserats med hjälp av innehållsanalys (enkät) respektive tematisk induktiv analys (intervjuer).Undersökningen visar att samtliga lärare som kommit till tals i detta arbete hävdar att de till någon del införlivat hållbar utveckling i sin teknikundervisning. Flera lärare anser dock detta behäftat med svårigheter som har sitt ursprung i exempelvis tidsbrist, brist på kompetens eller ämnets komplexitet. Vanligast är att man införlivar den ekologiska aspekten av hållbarhet, medan ekonomisk respektive social hållbarhet behandlas i mindre omfattning. De ämnesområden som verkar lämpa sig mycket väl för att ta upp hållbar utveckling i teknikämnet är samhällsbyggnadsprojekt, teknikutvecklingsprocesser, livscykelsprojekt samt teknikhistoriska projekt (inklusive hur framtiden ter sig).Nyexaminerade lärare har ofta större fokus på fler aspekter av hållbar utveckling då detta ingått i deras utbildning, medan fortbildningar med fokus på hållbarhet eftersöks för de lärare som inte har denna tradition.Elevernas attityd till undervisning om hållbar utveckling är generellt god och förbättras av att ta upp verkliga projekt med vardagsanknytning samt att arbeta lösningsfokuserat.De lärare som säger sig integrera hållbar utveckling i sin teknikundervisning utgår inte normalt från globala målen utan refererar snarare tillbaka till desamma. Materialet 200 timmar teknik används av några lärare, i vissa fall med ett specifikt fokus på hållbar utveckling. / This study investigates how sustainability is integrated in the school subject technology (teknik) in the Swedish primary and lower secondary school. The research questions examined include what topics teachers convey that they tend to choose, what aspects of sustainable development are of focus and whether specific support materials (such as the sustainable development goals) are used while teaching. In addition, several factors emerge that the teachers consider enable or hinder the ability to integrate sustainable development within the technology subject in the compulsory school. Data was collected using a survey as well as semistructured/unstructured interviews. The data was analysed using content analysis (a survey) and thematic inductive analysis (interviews).All teachers that were surveyed or interviewed state that they integrate sustainable development to some degree in their technology teaching. Several of the teachers, however, described difficulties to do so originating in lack of time or competence but also in the complexity of the topic. Most commonly, the ecological aspect of sustainable development was integrated, while the economic and social aspects of sustainability was less prevalent. Topic areas where it seemed most convenient to integrate sustainability included community building projects, technology development processes, life cycle projects and projects related to historical development of technology (including an outlook to the future).Technology teachers that graduated recently often had a greater focus on several aspects of sustainable development as this had been included as part of their education, while further training with a sustainability focus was sought by those teachers who did not have this background.The pupils usually had a positive attitude to teaching with respect to sustainable development. It was found that the positivity of students toward sustainability could be increased by involving real-life projects originating in the everyday life of the students, as well as using a solution-focused approach.The teachers that say that they integrated sustainable development in their technology teaching usually refer back to the Sustainable Development Goals, rather than using them as the basis for their teaching. The material 200 hours of technology (200 timmar teknik) was used by some teachers, in certain cases combined with a specific focus on sustainable development.