Sedan en tid tillbaka arbetar flera länder, regioner och större städer med platsvarumärke. Detta används till marknadsföring av sin plats men även för att framhäva det som karaktäriserar eller är unikt för platsen. Idag syns platsvarumärken på kommunen och mindre städer. En snabb sökning av platsvarumärke på internet visar att flera kommuner arbetar aktivt med att utveckla sitt platsvarumärke. Tydligt syns det att platsvarumärke idag är ett aktuellt ämne för kommuner och lokalpolitiker att lyfta fram det som karaktäriserar sin plats och sin framtida utveckling. Kommunen kan med platsvarumärket belysa vad man vill utveckla och vad kommunen anser vara betydande för platsen. Detta kan vara lokaliseringen eller det som anses vara kommunens identitet och det man vill framställa sig som. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet platsvarumärke för en kommun och hanteras i fallet Lund och Brunnshög. Undersökningen riktar sig till hur platsvarumärket och samhällsplaneringen påverkar varandra i en kommun och om platsvarumärket påverkar utformningen av det fysiska rummet. För att få en förståelse för hur platsvarumärket finns i planeringsdokument har litteraturstudie genomförts med metoden kvalitativ innehållsanalys. I analysen appliceras det teoretiska ramverket och kunskapsöversikten som utgår från platsvarumärke och samhällsplanering. Undersökningsmaterialet har varit Lunds översiktsplan 2010 och fördjupade översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög. För att besvara frågeställningen undersöks även två detaljplaner för att finna hur utformningen av det fysiska rummet skett. Slutsatserna som kan dras av undersökningen är att det finns inga tydliga kopplingar mellan detaljplanerna och platsvarumärket. Däremot finns kopplingarna mellan platsvarumärket och översiktsplanen och fördjupade översiktsplanen. Vidare frågeställningar har uppkommit i arbetet med uppsatsen om hur påverkan mellan platsvarumärket och den valda utvecklingen av större bebyggelse sker.

Proefschrift--Rijksuniversiteit te Utrecht, 2005. / Mention parallèle de titre ou de responsabilité : "Sies mijn vlien, mijn jaghen" ["She is what I flee, what I pursue"] : on form and content of a corpus of Middle Dutch pseudo-proverbial courtly love lyrics : Lund, UB, Mh 55 and Brussels, KB, Ms.IV 209/II (with a summary in English). Mention parallèle de titre ou de responsabilité : zu Form und Inhalt eines Korpus mittelniederländischer spruchhafter höfischer Lyrik. Bibliogr. p. 314-310.

This Master Thesis hinges on the concept of Innovation and its association with regional development as a phenomenon that has attracted both researchers and policy makers’ attention.  The thesis presents two different innovation perspectives on regional development – Innovation Systems and Complex Systems of Innovation, and applies them into the case-study of the Life Sciences Cluster in Lund. In order to do so, the key aspects of each of the perspectives are highlighted within the part devoted to the Framework of this thesis. Within these, the networks between organizations in the Innovation Systems and the actors and their interrelations in the Complex Systems perspective have been analyzed. The analysis of these aspects brings up similar outcomes in both perspectives applied, i.e. the creation of various organizations within the Cluster. Both of the perspectives account for the importance of Lund University for the creation of these organizations and subsequent development of the Life Sciences cluster.

The use of Dynamic Global Vegetation Models (DGVMs) in paleo-vegetation studies is a practical new approach in paleo-ecology as it allows for process-based investigations within a flexible framework. The goal of this study is to evaluate the applicability of Lund Potsdam Jena (LPJ) – DGVM in a paleo-study of Cretaceous angiosperm spread, while testing several pre-existing theories regarding the spread through model experimentation. I assessed the independent and interactive role of climate variables (temperature, precipitation, atmospheric CO2 concentration, and seasonality), latitudinal light regime, soil structure, and plant characteristics (tree versus grass, and deciduousness) in influencing angiosperm expansion by simulating the response of Cretaceous land cover to changes in each factor. I found that temperature and light were the most influential variables in determining angiosperm success, while plant structure and deciduousness may carry implications for early angiosperm establishment and community competition dynamics. LPJ showed great potential for refinement and effective future use in paleo-applications.

The use of Dynamic Global Vegetation Models (DGVMs) in paleo-vegetation studies is a practical new approach in paleo-ecology as it allows for process-based investigations within a flexible framework. The goal of this study is to evaluate the applicability of Lund Potsdam Jena (LPJ) – DGVM in a paleo-study of Cretaceous angiosperm spread, while testing several pre-existing theories regarding the spread through model experimentation. I assessed the independent and interactive role of climate variables (temperature, precipitation, atmospheric CO2 concentration, and seasonality), latitudinal light regime, soil structure, and plant characteristics (tree versus grass, and deciduousness) in influencing angiosperm expansion by simulating the response of Cretaceous land cover to changes in each factor. I found that temperature and light were the most influential variables in determining angiosperm success, while plant structure and deciduousness may carry implications for early angiosperm establishment and community competition dynamics. LPJ showed great potential for refinement and effective future use in paleo-applications.

Som små varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet iLund. Deras nätta fötter är förankrade i tyngden av teglet, och derasnärvaro vittnar om ett nytt kapitel, både för arkivet och detlitterära Lund. Landsarkivet, med sina tre byggnader från 1903 och 1971 utgör grundenför mitt Examensarbete . Ett arbete som undersöker hur man förhållersig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett nytt Litteraturhus i Lund  skulle kunna vara. / Like small creatures, they have landed in and around the old County Archives in Lund. Their dainty feet are rooted in the weight of the existing bricks, and their presence is indicative of a new chapter both for the archive and the city of Lund with it´s history of literature. The Archives, with its three buildings from 1903 and 1971 are the basis of my thesis.  A work that examines how to relate to the built environment, how to adapt a specific building to a new public program and what a new House of Literature in Lund could be.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför historiker har porträtterat Karl XI i historieböcker mellan perioden 1886–2019, samt hur Karl XI beskrivs i samband med scenarierna slaget vid Lund och reduktionen. Studien har en historiekulturell ansats och har utgått från en historiebrukstypologi. Denna studie har med hjälp av typologin undersökt hur historieskrivningen har sett ut under undersökningsperioden. Vidare består typologin utav följande fem historiebruk: nationalistiskt-ideologiskt historiebruk, demokratiskt-ideologiskt historiebruk, existentiellt historiebruk, vetenskapliga historiebruk och icke-bruk. Studien visar att Karl XI har beskrivits främst positivt runt sekelskiftet 1900 med inslag av ett nationalistiskt och existentiellt perspektiv. Omkring 1950-talet förändras porträtteringen och gestalten beskrevs mestadels i en negativ bemärkelse. Karl XI används inte längre utifrån ett nationalistiskt perspektiv. I stället flyttades fokuset till Karl XI:s omgivning och hur medborgarna i Sverige drabbades under hans regeringstid. Vidare runt 1950-talet framställdes Karl XI mer utifrån ett vetenskapligt perspektiv och historikerna är noga med att hänvisa sina källor. Från 1960-talet fram till 1990-talet kritiseras inte gestalten i lika stort omfång som under 1950-talet. Omkring denna period beskrevs Karl XI endast översiktligt i samband med vad som faktiskt skedde under hans regeringstid, då det är medborgarnas historia som står i fokus. Omkring början av 1990-talet har intresset för den svenska stormaktstiden återkommit och fokus flyttas återigen till Karl XI. Gestalten beskrevs utifrån en rojalistisk beskrivning och nya tolkningar kring vem gestalten var återges, något som går emot den kritik som han fick under1950-talet. Från 1990-talet och fram till 2019 redogörs Karl XI utifrån en mer positiv bemärkelse än tidigare och han både hyllas och kritiseras för sina insatser. Under denna period går det även att se ett existentiellt behov, men inte utifrån samma nationalistiska syfte som historikerna runt sekelskiftet 1900 har haft. Under perioden 2001–2019 beskrevs Karl XI snarlik den historieskrivning som förekom runt 1990-talet. Historikerna beskrev Karl XI mer ingående och med nya tolkningar som går emot den tidigare historieskrivningen och det är främst en positiv redogörelse som återges kring Karl XI, men inte utifrån samma rojalistiska historieskrivning som förekom tidigare.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner. På grund av ett stort bortfall blev resultatet bara utifrån skolor med en för staden jämförelsevis hög utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar,och inte blivit så heterogent som författarna hoppats på. Författarna använder tre olikaurvalsgrupper i olika försök att skaffa en större heterogenitet, baserat på etnisk blandning och föräldrars utbildningsnivå. En slutsats som kan dras från resultatet är att ryktet i många fall är den viktigaste faktorn för om föräldrarna väljer eller inte väljer att låta sitt barn börja på en skola. En annan slutsats blev att om en skola hade ett bevakningsområde eller inte gjorde det stor skillnad på vilken roll de fria skolvalet spelade i planeringen av verksamheten, och hur medvetna skolorna var om vilka konsekvenser det fria skolvalet kunde föra med sig.

This study is a hermeneutical analysis with the aim to theoretically and theologically understand what is preached about the church to youth today and how youth is motivated to join the church. The study contains three case studies from Hönökonferensen and through Taylor, Camnerin and the Theological Framework of the Uniting Church in Sweden a few understandings of the church emerge: the church is a warm, welcoming and transforming community, it can prevent individualism, heal, and make believers, but it can also be filled with demands. The study discusses authenticity as an important concept along with different understandings about community.