I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig. I uppsatsen används det kvantitativa verktyget Space syntax tillsammans med kvalitativa fallstudier för att mäta den rumsliga orienteringsförmågan på dessa gator. Bill Hillier har funnit ett samband mellan integration och connectivity som han menar påverkar begripligheten av en viss rumslig struktur för människan. Han har kallat korrelationen för intelligibility- rumslig begriplighet. I uppsatsen jämförs Space syntax analyser med fallstudier för att utröna om Hilliers teori stämmer och för att därmed försöka bidra till utvecklingen av verktyg för att mäta rumslig navigering i urbana miljöer. Resultat är att använda båda analysmetoderna tillsammans vid mätningen av intelligibility. / In this paper we introduce a comparative study on three streets’ intelligibility. The study objects are Trollebergsvägen, Karl XI gata and Öresundsvägen in Lund, Sweden. Öresundsvägen is under negotiation for development in coming years. Here, there will be a variety of building structures allowing mixed social groups to live side by side and also businesses established close to the inhabitants. We have used the quantitative method Space syntax and the qualitative data of case studies to measure the intelligibility of these streets. Since Bill Hillier has found a correlation between integration and connectivity to affect the intelligibility that local and global streets produce, we will compare Space syntax analysis with the qualitative case studies in order to investigate and evaluate Hillier’s claims. In doing so we do two Space syntax analysis of integration and connectivity of the city with tables showing values for the streets. Results of this study shows that these two types of analysis would give a better understanding of intelligibility when are used.

Under de senaste åren har intresset för spårväg ökat i Sverige och flera städer planerar nya spårvägslinjer. Samtidigt har Bus Rapid Transit eller BRT lyfts fram som ett billigare alternativ till spårväg. Lagen om kollektivtrafik innebär att regioner och kommuner delar ansvaret för kollektivtrafiken. De höga kostnaderna som projekten medför innebär att statliga bidrag som Stadsmiljöavtalen eller Sverigeförhandlingen blir viktiga möjliggörare för projektens genomförande. Samarbetet mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter leder till en komplex planprocess där mål och riktlinjer på flera olika nivåer måste tas i beaktning. Infrastruktursatsningar på den skalan förväntas inte bara få konsekvenser på kollektivtrafiken och flera olika visioner för staden kopplas till projekten.  Syftet med arbetet är att förstå vilka diskurser som förekommer inom planeringen av spårväg och BRT. Studien ämnar vidare att undersöka hur diskurser inom planeringen lyfts i olika planeringsdokument. För att ta reda på detta användes fallstudie som den övergripande forskningsstrategin, samt dokumentstudie som den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Arbetet grundas teoretiskt i new mobilities paradigm som innebär att transporter studeras i en tvärvetenskaplig kontext och innebär att perspektiv från sociologi, antropologi och geografi integreras i transportstudier. De undersökta fallen är spårvägen i Lund samt HelsingborgsExpressen i Helsingborg. I varje fall valdes tre dokument ut varav ett var en översiktsplan i varje fall. Dokumentens innehåll och språk analyserades via diskursanalys för att kunna dra slutsatser om vilka diskurser som förekom i fallen. Studien visade att samma diskurser förekom i båda fall. De centrala diskurserna bakom spårvägsprojekten var stadsutveckling, miljö, ekonomi och teknologi. Diskurserna får olika mycket utrymme från dokument till dokument. Diskurserna byggs upp över lång tid och varierar i prominens. Studien visar att stadsutvecklingsdiskursen har ökat i betydelse över tid och att ekonomiska faktorer är en viktig bakomliggande orsak till vilket transportslag kommunerna väljer. Det finns stora likheter i vilka diskurser som tas upp i fallen och även i andra europeiska spårvägsprojekt. Detta visar på att diskurserna är globala och främst kopplade till teknologin och projektets mål snarare än den lokala kontexten.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

Deciphering grape genomics and the yeast fermentation process is giving Hennie van Vuuren and Steven Lund clues on how to help wineries improve wine quality.

Thesis (doctoral)--Universitetet i Lund, 1983. / ACQ MSG: E 49-140. Extra t.p. with thesis statement and English abstract inserted. Summary in English. Includes index. Bibliography: p. 233-241.

I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.

Visionsbilder över byggprojekt har under de senaste decennierna blivit en vanlig typ av platsmarknadsföring. Visionsbilder kallas även för renderingar och är ett slags digitala collage som försöker övertyga publiken om platsens förmåga att fungera. Till skillnad från fotografier är renderingar sammansatta av visuella element som aktivt valts ut av producenten. Visionsmaterial innefattar en maktdimension då materialet ligger till grund för politiska beslut gällande kommunalt finansierade projekt. Det finns i dagsläget inga studier på visionsbilder ur ett kommunikationsperspektiv i en svensk kontext. Genom en multimodal kritisk diskursanalys undersöker studien vilka värden och löften som synliggörs samt vilka ideologiska funktioner dessa producerar och reproducerar. Analysmaterialet består av visionsbilder med tillhörande text från tre svenska kommuner; Lund, Västerås och Kiruna. Resultatet påvisar en genomgående nyliberal ideologi där både platser, människor och praktiker kommodifieras. De ideologiska funktionerna synliggörs genom teman som; en aktiv livsstil, globalisering, gemenskap via konsumtion, estetiska val och utopiska fantasier. / Images representing a vision of urban redevelopment projects have during the last decades been more frequently used in place marketing. These rendered images are digital collages used to persuade the audience how the place is supposed to work. In rendered images all visual elements are, unlike photographs, composed by the producer. These types of images carry a power relation due to being a part of political decision financed by municipalities. There’s up to this point no research regarding this subject in a Swedish context. This study examines, through a multimodal discourse analysis, which values and promises are made visible and which ideological functions these images and texts produce and reproduce. The analysis covers urban visions regarding three Swedish municipalities; Lund, Västerås, Kiruna. The result depicts a strong commodification and a neoliberal ideology seen through themes like; active lifestyle, globalisation, community via consumption, esthetics and utopian fantasies.

No description available.

<p>Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir:</p><ul type="disc"><li>Kan en koppling mellan myt och rit påvisas?</li><li>Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande?</li><li>Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?</li></ul>