Denna text utreder de implikationer svartsjuka ger på den övergripande lyckan i samhället idag, tolkat mot olika normer angående vårt relaterande i främst romantiska partnerskap. Det finns teorier som hävdar att svartsjuka kan vara negativt för samhället, och det finns teorier som hävdar motsatsen. Den här texten försvarar tesen om att det är medvetenhet och självinsikt hos den enskilda individen som vänder svartsjukan till något som kan höja nivån av lycka i samhället, baserat på utilitaristiskt och deterministiskt synsätt.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan personlighetsdrag och lycka. Studien ämnade även undersöka om det finns skillnad mellan kvinnors och mäns lycka och om det finns skillnad i lycka beroende på utbildningsnivå. I studien har ordet lycka ersatts med subjektivt välbefinnande som definieras som individens egen uppfattning om det egna välbefinnandet. En enkät utformades utifrån de validerade och välanvända självskattningsskalorna Mini-IPIP Scales, som mäter personlighet utifrån femfaktorteorin, och WHO-5 för att mäta subjektivt välbefinnande. Studien omfattar 200 deltagare mellan 18 och 87 år, av vilka var 163 kvinnor, 35 män och två som identifierar sig som annat. Ingen signifikant skillnad hittades gällande könsidentifikation eller utbildningsnivå i relation till subjektivt välbefinnande. Däremot visade resultaten att det fanns samband med vissa personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Extraversion visade på ett måttligt positivt samband och samvetsgrannhet ett litet positivt samband. Neuroticism hade ett starkt negativt samband med subjektivt välbefinnande. Därav kan slutsatsen dras att det finns ett samband mellan vissa personligheter och SVB. Extroverta och samvetsgranna personligheter skattar sig lyckligare medan personligheter med hög neuroticism skattar sig mindre lyckliga. / The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality traits and happiness. The study also intended to investigate whether there is a difference between women's and men's happiness and whether there is a difference in happiness depending on the level of education. In the present study, the word happiness has been replaced by subjective well-being, which is defined as the individual's own perception of their own well-being. A questionnaire was designed based on the validated and well-used self-report scales Mini-IPIP Scales, which measures personality based on The Five Factor Theory, and WHO-5 to measure subjective well-being. The study included 200 participants between 18 and 87 years old, of whom 163 were women, 35 men and two who identify as other. No significant difference was found regarding gender identification or educational level in relation to subjective well-being. However, the results showed that there were associations with certain personality traits and subjective well-being. Extraversion showed a moderate positive relationship and conscientiousness a small positive relationship. Neuroticism had a strong negative relationship with subjective well-being. Therefore, it can be concluded that there is a relationship between certain personalities and SWB. Extroverted and conscientious personalities rate themselves as happier, while personalities with high neuroticism rate themselves as less happy.

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2. Det är en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används. Datamaterialet är hämtat från ESS (2010). Den beroende variabeln är arbetstillfredsställelse, de oberoende variablerna är fem grundläggande värderingar såsom självstyrning, stimulans, prestation, makt, trygghet och arbetssituation såsom autonomi i arbetet, varierande/utvecklande arbete, karriärmöjligheter, möjlighet att påverka beslut och anställningstrygghet. När det gäller frågeställning 1värderingarnas direkta betydelse för arbetstillfredsställelsenså visar de viktigaste resultaten på att det finns ett positivt samband mellan både självstyrning, stimulans och arbetstillfredsställelse. Men att värderingarna prestation, makt och trygghet däremot har en negativ effekt på arbetstillfredsställelse, d.v.s. dessa värderingar leder till en mindre tillfredställelse med arbetet. När det gäller frågeställning 2, värderingarnas samspel med arbetssituation och indirekta samband med arbetstillfredställelse, visar resultaten på att arbetstillfredsställelsen överlag ökar när man matchar personliga värderingar med en liknande arbetssituation. Framförallt gäller detta värderingar prestation, makt och trygghet.En tolkning av detta kan vara att dessa värderingar, enligt Schwartz, bygger på ängslan och är socialt orienterade, vilket då skulle kunna innebära att när man matchar dessa värderingar med en liknande arbetssituation så reduceras ängslan och det sociala samspelet individ (värdering) och miljö (arbetssituation) får därmed en extra tydlig positiv betydelse för arbetstillfredsställelsen. Personliga värderingar i sig själv har inte något entydigt samband med arbetstillfredsställelse, utan det är framförallt när en person ha rett arbete som överensstämmer med de egna värderingarna som arbetstillfredsställelsen ökar.

In the 1940s, 50s and 60s the two youth movements of the beats and the hippies emerged in the United States. Disagreeing with the progressive positivism of the previous generations these youths were part of a counter culture that adhered to an ideal of living in the present. Alan Wilson Watts (1915–1973), most known for his popularization of eastern philosophy and religion in general and Zen-Buddhism in particular, became one of the most influential and well-read advocates of the new movements. Drawing upon eastern philosophy and religion as well as modern psychology, Watts challenged the western world view by rejecting the dualism of self and environment, arguing that man is one with God and nature and claiming that nothing exists but the present experience here and now. Based on Watts’ view of man and reality, and in the context of the emerging youth movements, this study examines Watts’ criticism of western culture and society as well as his view on happiness and the possibility of a better life for the individual living in the west. The study shows that, according to Watts, the root of the problem facing western society lies in man’s incapability of distinguishing concept from reality, preferring abstract ideas and symbols to the experience present in everyday life. As a result, man perceives himself as separate from nature, waging war on his environment in a futile attempt at finding happiness by constantly striving for ever greater achievements of which the main goal always seems to lie somewhere in the future but never in the present. His ideas inspired the youth movements, although they moved in a different direction than the one he would have wanted. Watts, suggesting that an altered understanding of oneself as one with the universe is central in maintaining a thriving society in union with nature, claims that the essence of happiness consists of this understanding here in the present rather than the pursuit and obtaining of a desired goal.

Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas. Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser. Ett induktivt förhållningssätt anammandes där kategorier, taxonomier och teman plockades fram. De kategorier som framträdde främst var hälsa, betydelsefulla relationer och social samvaro med andra, övriga kategorier som nämndes av informanterna var trygghet/otrygghet, ekonomi samt ödmjukhet. Studien visar liknande resultat som tidigare bedriven forskning, nationellt som internationellt. De likheter som framträtt är att en god hälsa är en bidragande orsak till en ökad känsla och upplevelse av livskvalitet, men också betydelsen av nära och goda relationer till familj och vänner. Vidare lyfts betydelsen av goda levnadsvillkor så som ekonomi upp av informanterna. Likväl lyfter informanterna vikten av fritidsaktiviteter men också tidigare erfarenheter från livet. Det som framträtt som mest intressant i analysen är vår tolkning av att äldre är ödmjuka, vilket kan påverka deras känsla och upplevelse av egen livskvalitet genom att de ej alltid kan med att fråga om den hjälp eller det stöd de är i behov av. Det finns enligt oss grund till att finna arbetssätt inom socialt arbete med äldre för att bibehålla och främja känslan och upplevelsen av egen livskvalitet bland äldre under de åren de är boende i ett särskilt boende. Detta utifrån analysen där vår tolkning visar på att äldres ödmjukhet kan komma att påverka känslan och upplevelsen av egen livskvalitet negativt. / The aim of the study was to examine elderly´s, residents of nursing homes, feeling and experience of their own Quality of Life by examining their sense of well-being, satisfaction and happiness. The questions for this study was "What promotes and prevents the feeling and the experience of Quality of Life in elderly", "In what context and with whom perceive elderly high Quality of Life" and "How has the feeling and perception of Quality of Life changed after they moved to a nursing home". The choice of terms, well-being, satisfaction and happiness, has been made from Bengt Brüldes mixed Quality of Life theory. The Study is thus based on Brüldes theory ant thoughts about life and how Quality of Life can be examined. The study has a qualitative approach, in which semi-structured interviews were conducted with six elderly living in nursing homes in a small community. The analysis was done according to DePoy and Gitlins four thought and action processes of qualitative analysis. An inductive approach was used where categories, taxonomies and themes were picked up. The categories that emerged were primarily health, meaningful relationships and social interaction with others. Other categories that emerged were help/support, security/unsecurity, economy and humility. The study shows similar results to previous research projects nationally and internationally. The similarities that emerged is that good health is a contributing factor to an increased feeling and perception of Quality of Life, but also the importance of close and good relationships with family and friends. Furthermore, informants raised the importance of good living conditions so as economy. Nevertheless informants lift the importance of extracurricular activities but also past experience of life. What emerged as the most interesting in the analysis is our interpretation of the elderly as humble, which can affect their sense and experience of their own Quality of Life if their humbleness affect their ability to ask for help and support. Due to the findings of the study we are of the meaning that its of importance in social work with elderly to maintain and promote the feeling and perception of Quality of Life among elderly living in nursing homes. This is based on the analysis where our interpretation suggests that elderly's humility may affect their feeling and experience of individual Quality of Life negatively.

De senaste årtiondena har forskning visat att det finns flera fördelar med att ha en välutvecklad emotionell intelligens. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt den emotionella intelligensen har på människors subjektiva välbefinnande med samtidig kontroll för effekten av personlighet. Syftet var också att studera om den emotionella intelligensen kan påverka sambandet mellan personlighet och subjektivt välbefinnande. I en tvärsnittsstudie samlades data in via en enkät som mätte deltagarnas emotionella intelligens, personlighet samt subjektiva välbefinnande via delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Totalt deltog 275 svenska respondenter i åldrarna 18-70 år. Resultatet visade att emotionell intelligens positivt förutspådde både subjektivt välbefinnande samt delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Dessutom var den emotionella intelligensen en starkare prediktor än personlighet för det subjektiva välbefinnandet. Däremot modererade inte emotionell intelligens sambandet mellan respektive personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Slutsatsen för studien är att en hög grad av emotionell intelligens förutspår ett högt subjektivt välbefinnande och ett lyckligt liv. / A well-developed emotional intelligence has shown to have many benefits. The aim of the present study was to investigate the effect of emotional intelligence on subjective well-being, while controlling for the effect of personality. The study also examined whether the association between personality and subjective well-being changes depending on the level of emotional intelligence. In a survey with a cross-sectional design, trait emotional intelligence, personality and subjective well-being, measured by its two components lifesatisfaction and happiness, were measured. 275 Swedish respondents in the age range of 18-70 years participated in the study. The results showed that emotional intelligence was a strong positive predictor of subjective well-being as well as for life satisfaction and happiness. Moreover, emotional intelligence was a stronger predictor of subjective well-being than personality was. However, emotional intelligence did not moderate the association between personality traits and subjective well-being. The conclusion is that a high level of emotional intelligence predicts high subjective well-being and a happy life.

<p><em>“VeckoRevyn – your best friend in good times and bad?” </em>is a BA thesis based on a weekly lifestyle magazine, VeckoRevyn, with a female demographic aged 18-25. Issues of the magazine, published in 2009 and on, is analyzed and dissected to better understand and be able to get answers for the questions of issue. What is said in the magazine, and how does the message reach the audience? Furthermore, the message, as well as the tone used to convey it, is reviewed as part of the discussion about consequence. The goal of this study is to show how, based on the material analyzed, a woman is spoken to in the magazine, and what kind of consequences this might have.</p><p>VeckoRevyn claims it desires tobea close friend to its readers, a friend who enlightens and guides. But the fact is that in every case studied, there is an underlying message on how the readers have the chance to reach something better and more desirable based on her looks and appearance. How is this possible when in fact the magazine creates an artificial reality filled with unattainable ideals? This results in more stress in the lives of women, who constantly long to be “good enough”. The idea of beauty, which is a common theme throughout the issues of the magazine, is unfortunately based on a myth. This in turn results in mental exhaustion, a twisted self- image, low self esteem, anorexia and bulimia among its young female audience.</p><p>Keywords: weekly magazine, VeckoRevyn, content, tone, the beauty myth, ideals, consequences</p>

Det finns starka belägg för att tacksamhet kan skapa välbefinnande genom att exempelvis öka självkänsla, verka stressreducerande och skapa hälsosamma vanor. Att föra tacksamhetsdagbok kan vara ett sätt att öva upp ett tacksamt förhållningssätt genom att dagligen reflektera över tacksamhetsämnen och anteckna dessa. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att föra tacksamhetsdagbok samt synliggöra vad som väcker deras tacksamhet. För att besvara syftet användes kvalitativ metod. En veckolång internetbaserad intervention med 19 deltagare ägde rum och datainsamlingen skedde genom insamling av dagböcker samt öppna brev. Det insamlade materialet analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån ett huvudtema ”Medveten tacksamhet sätter guldkant på tillvaron och ger ökad livskvalitet” samt fyra subteman; (1) starkare relationen till sig själv med uppskattning som spegel, (2) reflektion lyser upp tillvaron och skapar sammanhang, (3) ökad närvaro sätter värde på stort och smått och (4) tacksamhet föder tacksamhet och skapar vardagslycka. Resultatet visar att tacksamhetsdagbok föder en positiv livssyn som skapar lycka och ger ökat värde till vardag och omgivning. Den ger grund för en starkare relation till både sig själv, sin omgivning och till livet i stort vilket skapar uppskattning och välbefinnande. Resultatet diskuteras i förhållande till hälsopromotiva teorier med fokus på praktisk användning av tacksamhetsdagboken som ett hälsopromotivt redskap för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. / There is strong evidence that gratitude can create wellbeing; for example by increasing self-esteem, reduce stress and enable healthy habits. Keeping a gratitude journal may be a way of practicing a grateful approach by reflecting on, and writing down, things to be grateful for on a daily basis. The aim of this study was to describe women’s experiences with keeping a gratitude journal and to shine light on what they feel grateful for. To address the aim of the study, a qualitative method was used. A one week long internet based intervention with 19 participants took place and the data collection consisted of both the journals of the participants as well as open letters. The collected material was analyzed through a latent content analysis and resulted in the development of one main theme “gratitude brightens up your day and increases quality of life” and four sub-themes; (1) a stronger relationship to oneself through a mirror of appreciation, (2) reflection shines light on life and creates coherence, (3) increased presence adds value to big and small things and (4) gratitude feeds gratitude and creates everyday happiness. The result shows that keeping a gratitude journal helps form a stronger relationship to oneself as well as to one’s surroundings and to life as a whole, thereby creating appreciation and wellbeing. The result is discussed in relation to health promotion theories with a focus on practical usage of the gratitude journal as a health promotion tool to be used for the purpose of strengthening mental health and wellbeing.

“VeckoRevyn – your best friend in good times and bad?” is a BA thesis based on a weekly lifestyle magazine, VeckoRevyn, with a female demographic aged 18-25. Issues of the magazine, published in 2009 and on, is analyzed and dissected to better understand and be able to get answers for the questions of issue. What is said in the magazine, and how does the message reach the audience? Furthermore, the message, as well as the tone used to convey it, is reviewed as part of the discussion about consequence. The goal of this study is to show how, based on the material analyzed, a woman is spoken to in the magazine, and what kind of consequences this might have. VeckoRevyn claims it desires tobea close friend to its readers, a friend who enlightens and guides. But the fact is that in every case studied, there is an underlying message on how the readers have the chance to reach something better and more desirable based on her looks and appearance. How is this possible when in fact the magazine creates an artificial reality filled with unattainable ideals? This results in more stress in the lives of women, who constantly long to be “good enough”. The idea of beauty, which is a common theme throughout the issues of the magazine, is unfortunately based on a myth. This in turn results in mental exhaustion, a twisted self- image, low self esteem, anorexia and bulimia among its young female audience. Keywords: weekly magazine, VeckoRevyn, content, tone, the beauty myth, ideals, consequences

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of Omställning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness. The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, Omställning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of Omställning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion. The altered view of economics which Omställning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used. The form of spiritual change that is highlighted represents a shift from a materialistic consumer culture towards a greater focus on altruism, fellowship and a stronger relationship with nature. Also this principle has the potential to promote human well-being because we feel good through empathetic behavior, strong social relationships, identifying with a larger natural world and because a consumer culture contributes to severe mental and social stress in the struggle for social status. Here, however, a deficiency in the Transition towns movement's message emerges. Omställning Sverige lacks a clear commitment to equality within society, which reduces the probability for the advocated mental shift to occur. The third transition principle, a stronger local community, also has the potential to make us happier because it promotes social cohesion and provides a secure foundation in life. However, there is no clear correlation between increased awareness of societal threats and happiness. Along with the increased awareness Omställning Sverige also advocates for a positive vision of the future, active citizenship and a belief in change. Such an approach has the potential to promote our happiness slightly. A positive vision for the future is also the best approach to promote active engagement to counter societal threats. In all the four aspects from which Omställning Sverige were analyzed, the advocated change has the potential to provide a happier society than if current policies were maintained. The main conclusion is therefore that an implementation of the Swedish Transition town movement's principles to a very high extent have the potential to contribute to a happier society. A recomendation to increase the emphasis on equality within the society is at the same time sent out to the transition towns  movement.