Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.   Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.   De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.

No description available.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer – positiva så väl som negativa. Andra personer kan erbjuda alternativa definitioner och försöka övertyga om att dessa är korrekta. Speciellt signifikanta andra har stort inflytande över hur individer tolkar situationer. Det framgick även att personer utgår från och använder den sociala verkligheten och dess institutioner och symboler för att bygga upp och motivera sina definitioner och omdefinitioner av situationer. För att konstruera positiva definitioner eller omdefinitoner av situationer, och därigenom öka sin egen eller en annan persons lycka via social interaktion, måste hänsyn tas till hur den sociala verkligheten är konstruerad, man måste alltid förhålla sig till denna.

Går det att tänka sig själv lycklig? Rhonda Byrne menar att genom hennes bok The Secret och att lära sig attraktionslagen så kan du få allt du önskar dig i livet, både när det gäller relationer, materiella ting, önskningar och att nå dina mål. Genom intervjuer fick några personer berätta om hur dom upplevde sitt mående innan de läst boken. Samma personer fick under studien göra ett KASAM-test som ett sätt att konstatera deras välbefinnande idag. Med hjälp av den medicinske sociologen Aaron Antonovskys KASAM-teori och den medicinske antropologen Lisbeth Sachs användning av begreppen tillit och placeboeffekten, analyserades det insamlade materialet. En jämförelse mellan The Secret, religiös tro och bön görs också. Slutsatsen är att attraktionslagen knappast är den enda nyckeln till lycka men att det samtidigt sannolikt är möjligt att tänka sig själv lyckligare och må bättre.

Studenter som arbetar vid sidan av sina studier tvingas balansera de olika rollerna inomarbetslivet, privatlivet och studentlivet, vilket kan medföra stress och minskad livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var således att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd lycka bland studenter som arbetar vid sidan av sina studier och studenter som enbart studerar. Urvalet bestod av 397 studenter vilka förvärvades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades för att uppfylla syftet. Enkäten bestod av en kombination av Oxford Happiness Questionnaire (Hills & Argyle, 2002) och Satisfaction With Life Scale (Diener, Emmons, Larsen & Griffin,1985). Data från enkäten analyserades med enkel linjär regressionsanalys, ANOVA samt medelvärdesanalys. Resultatet visade att studenterna som hade en anställning hade ett signifikant högre medelvärde på lycka, i jämförelse med studenterna som enbart studerade. Ansatsen för denna undersökning har inte varit att hitta ett heltäckande svar på hur den myriad av psykologiska processer som utgör lycka samspelar, utan istället varit att identifiera hur de tillsammans påverkar en specifik del av en individs livspussel, nämligen arbete, och huruvida detta i sin tur påverkar den upplevda lyckan. Denna studie hade även för avsikt att belysa det forskningsgap med avseende på lycka och balans som råder gällande populationer med säregna arbets- och familjeförhållanden.

<p>Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.</p>

<p>The overall purpose of this study has its starting point in theories about the consuming society and its advertising. I have examined what kinds of methods that are being used in TV-commercials for beauty products, to influence the consumers. To study advertising, a semiotic method, symbolic interactionism and other theories which discuss symbols and influences, have been used. Six different TV-commercials for beauty products have been examined.</p><p>The results from this study indicate that the advertiser apply to feelings such as, happiness, a sense of satisfaction, status and success, to affect the consumers behaviour. The findings in this research are discussed in the light of different theories which deal with the significance and the meaning of symbols.</p> / <p>Det övergripande syftet med den här studien tar sin utgångspunkt i teorier om konsumtionssamhället och dess reklamutbud. I studien har jag undersökt vilka metoder skönhetsreklam använder sig av för att påverka oss som konsumenter. Jag har använt mig av en semiotisk metod, symbolisk interaktionism och andra teorier som behandlar symboler och påverkan, för att studera reklam. Sex olika TV-reklamer för skönhetsprodukter har studerats.</p><p>Resultaten från studien tyder på att annonsören använder sig av känslor så som lycka, känsla av tillfredsställelse, status och framgång, för att påverka konsumentbeteendet. I undersökningen diskuteras fynden i ljuset av olika teorier som behandlar symbolers värde och betydelse.</p>

The overall purpose of this study has its starting point in theories about the consuming society and its advertising. I have examined what kinds of methods that are being used in TV-commercials for beauty products, to influence the consumers. To study advertising, a semiotic method, symbolic interactionism and other theories which discuss symbols and influences, have been used. Six different TV-commercials for beauty products have been examined. The results from this study indicate that the advertiser apply to feelings such as, happiness, a sense of satisfaction, status and success, to affect the consumers behaviour. The findings in this research are discussed in the light of different theories which deal with the significance and the meaning of symbols. / Det övergripande syftet med den här studien tar sin utgångspunkt i teorier om konsumtionssamhället och dess reklamutbud. I studien har jag undersökt vilka metoder skönhetsreklam använder sig av för att påverka oss som konsumenter. Jag har använt mig av en semiotisk metod, symbolisk interaktionism och andra teorier som behandlar symboler och påverkan, för att studera reklam. Sex olika TV-reklamer för skönhetsprodukter har studerats. Resultaten från studien tyder på att annonsören använder sig av känslor så som lycka, känsla av tillfredsställelse, status och framgång, för att påverka konsumentbeteendet. I undersökningen diskuteras fynden i ljuset av olika teorier som behandlar symbolers värde och betydelse.