Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute. Resultatet som framkommer i studien visar att jämställdhet har betydelse för lycka, rättare sagt att både objektiv och normbetonad jämställdhet har positiv effekt på lycka. Däremot råder ingen könsskillnad i jämställdhetskontextens påverkan. Det finns heller inte någon skillnad i påverkan på lycka i fråga om vilken attityd till jämställdhet man har, beroende på om man bor i ett positivt inställt land i fråga om jämställdhet eller inte. Implikationer av resultaten diskuteras avslutningsvis.

Med hjälp av tidigare forskning från västvärlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner värdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsställelse och lycka. Syftet är att identifiera dessa aspekter och tillföra något till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn på lycka kan vidga vårt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jämförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka området bör några frågeställningar besvaras: Vad prioriteras i vardagen, värdesätts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna? Hur är deras syn på lycka och tillfredsställelse? Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för eftersträvan avtillfredsställelse? Hur kan detta sättas i relation till västvärldens tidigare forskning och få en ny mening?

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av trygghet, lycka och tillit.Undersökningen baseras på en webbenkät som sätts i förhållande till World Value Surveysvärderingsstudier. I studien ställer jag security-blanket teorin1, som handlar om att religionen kanskänka människan trygghet och lycka, mot mitt och World Value Surveys resultat. Detta för attundersöka dess giltighet och ifall teorin har någon verklig, praktisk funktion. Resultatet frånwebbenkäten visar att de elever utan en uppväxt i en religiös miljö upplevde sig tryggare, lyckligareoch visade på en högre grad av tillit till andra människor än de elever med en uppväxt i en religiösmiljö. Detta resultat ligger i linje med World Value Surveys data. Slutsatsen är att security-blanketteorin verkar vara ogiltig och att den inte har någon verklig, praktisk funktion i varje fall här och nu.Däremot finns data som tyder på att religion eller religiositet kanske kan göra redan lyckligamänniskor lite lyckligare. Religionens roll och funktion för människan i olika delar av världen är ettinvecklat och komplicerat ämne som fortfarande är relevant för religionsvetenskapen att studera ochdebattera.

Denna uppsats har genom en bildsemiotisk analys utifrån genusteoretiska utgångspunkter analyserathur kvinnlig lycka porträtteras i reklamfilm. Syftet med uppsatsen var att fördjupa mina kunskaperinom ämnet. Min analys utgår ifrån tre olika reklamfilmer från tre olika skönhetsföretag. I analysennoterade jag att det fanns en del likheter och en del skillnader. Mellan Nivea och Eucerin fanns det etttydligt mönster i hur företagen valt att skildra lycka, genom egentid med fokus på skönhet ochsjälvomsorg. Till skillnad från Indi Beauty, som istället skildrade lycka som något man får genombekräftelse från andra människor. Jag kommer i analysen fram till att företagen snarare fokuserar på attsälja effekten av produkten i form av lyckan som kommer utav att använda den, snarare än självaprodukten i sig. Trots att det är hudkräm och smink som säljs, så får tittaren knappt se hur det ser uteller vad det innehåller. Det viktiga är inte produkten utan det viktigaste är i slutändan hur produktenkan göra konsumenterna lyckliga.

Bilder i sociala medier förmedlar budskap gällande genus och normer. Särskilt ungdomar mellan femton och tjugofyra år använder sociala medier i allt större utsträckning och tar del av de yrkesroller och privatliv som porträtteras ur ett genusperspektiv. Femininiteter och maskuliniteter konstrueras i sociala medier och normer gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan ha en negativ inverkan på barns utbildning. Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval baserade på kön. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla. Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”, ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”, ”Vilka lycko- objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?”. Det utfördes fokusgrupper med tjugo elever i årskurs nio fördelat på en skola i en storstad och en skola på landsbygden. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen lycko-objekt, handlingshorisont, genus, femininiteter och maskuliniteter. Resultatet visar att sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering samtidigt som de ansåg att en del skillnader mellan könen var naturliga. De lycko-objekt som identifierades i medier var främst materiella medan de lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade. Eleverna tar avstånd från det som porträtteras i sociala medier men nämner samtidigt att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan på deras handlingshorisont som den fysiska kontext de befinner sig i.

Throughout life, man seems to seek a happy life, which seems to be something more than a static feeling of pleasure. Life is something we create and form ourselves and due to this our welfare can go better or worse. Virtue Ethics asserts that we, through actions and disposition, can form our life and that ethics gives guidance on how to do it. Something that also calls for rational consideration. Happiness and virtue, two terms that we, during life, learn to understand and act in union with. Rather than something static or simply theoretical, the terms are practical and therefore demand skill and practice. Happiness includes certain actions, something virtue ethics give guidance in. In this way the two terms are connected and share nature. I will, during this paper, argue that virtue ethics gives a better picture, and is a necessary part, of happiness, which is in opposition to the hedonic claim that happiness is pleasure.

This study aims to analyze the concept of happiness via the concepts of self-actualization and self-transcendence. The analyze performs on both an individual level and a level in a society context and also performs from both a descriptive and an analytical perspective. The study refers primarily to two theorists which are Abraham Maslow and Martha Nussbaum. Maslow's theory of a human motivation is about dividing a human´s needs, and therefore motivations, in a hierarchical order. Two of these divisions are self-actualization and self-transcendence. Martha Nussbaum describes the capability approach through partly a list of ten criteria for a human, worthy life. Nussbaum calls this list for the central capabilities. In this study emerged one of the conclusions that, from a rights perspective, the central capabilities can be a tool to increase people's opportunities to choose to become satisfied in levels of self-actualization and self-transcendence.