Purpose: The purpose of this study is to explore the expectations of different stakeholders regarding human-machine interaction. After finding the expected benefits and drawbacks to human-machine interaction, is it important to seek the causes that may lead to misalignment concerning human-machine interaction. This to find if there are any misalignment between stakeholders, and causes to why they are misaligned, to develop strategies to prevent these misalignments. To achieve the purpose of the study, these two research questions have been chosen: 1. What are the expected benefits and drawbacks to human-machine interaction from the perspectives of different stakeholders? 2. What are the causes of the stakeholder perspective misalignment concerning human-machine interaction? Method: The study was conducted at a case company at their newly opened warehouse south of Jönköping, the company is a well-established logistics company in Europe. The researchers had good communication with the supervisor at the case company and after discussion, it was deemed that this subject was interesting and useful to study. A theoretical framework was built to back up the study and to gain more knowledge about the subject. To fulfill the purpose and research questions, a qualitative data was collected through interviews. To answer the research questions, the theoretical framework and the collected data have been analyzed and discussed to draw conclusions. Findings: The study shows that different stakeholders have different expectations regarding human-machine interaction. The different expectations depend on what each stakeholder prioritize and other aspects such as, earlier experience. Another finding of the study is that a specific aspect cannot be named a benefit or a drawback, because that all aspects can both be a benefit and a drawback from different stakeholders’ perspectives. The study also shows that different stakeholders’ can be misaligned and that it depends on different aspects such as earlier experience, level of responsibility and different human behaviors. Implications: The study contributes to the existing literature by highlighting some of the expectations associated with human-machine interaction. The study also explored new subjects which have not yet been extensively explored in literature, such as financial and continuous improvements aspects. Limitations: The study is limited to one case company and focuses on what expectations different stakeholders can have before operating with a new machine. / Syfte: Syftet med denna studie är att utforska förväntningar hos olika intressenter kring ämnet människa-maskin interaktion. Efter att ha hittat de förväntade fördelarna och nackdelarna till människa-maskin interaktion, är det viktigt att söka efter orsaker som kan leda till oenighet angående människa-maskin interaktion. Detta för att undersöka om det finns någon oenighet mellan intressenterna och om det finns orsaker till att dem är oeniga, för att utveckla strategier för att förhindra dessa oenigheter. För att uppnå syftet med studien har dessa två frågeställningar valts: 1. Vilka är de förväntade fördelarna och nackdelarna med interaktionen mellan människa och maskin ur olika intressenters perspektiv? 2. Vilka är orsakerna till oenighet mellan intressenters perspektiv angående interaktionen mellan människa och maskin? Metod: Studien genomfördes på ett fall företag på deras nyöppnade lager i södra Jönköping, företaget är ett väl etablerat logistikföretag i Europa. Skribenterna har haft god kommunikation med handledaren på fall företaget och efter diskussioner ansågs det att detta ämne var intressant och användbart att studera. Ett teoretiskt ramverk har skrivits för att backa upp studien och för att få mer kunskap kring ämnet. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar, samlas kvalitativa data in från intervjuer. För att svara på frågeställningarna analyseras det teoretiska ramverket och den insamlade data analyserats och diskuterats för att kunna dra slutsatser. Resultat: Studien visar att olika intressenter har olika förväntningar angående interaktionen mellan människa och maskin. De olika förväntningarna beror på vad varje intressent prioriterar och andra aspekter som, tidigare erfarenheter. Ett annat resultat från studien är att en specifik aspekt inte kan nämnas som en fördel eller nackdel på grund av att alla aspekter kan ses som både en fördel och en nackdel från olika intressenters perspektiv. Studien visar också att olika intressenter kan vara oeniga och att det kan bero på aspekter som tidigare erfarenheter, ansvarsnivå eller olika mänskliga beteenden. Implikationer: Studiens implikationer bidrar till den befintliga litteraturen genom att lyfta fram några av de förväntningar som är kopplade till interaktionen mellan människa och maskin. Studien utforskar också nya ämnen som ännu inte har utforskats i litteraturen, såsom ekonomiska aspekter och ständiga förbättringar. Begränsningar: Studiens begränsningar är att det är ett fall företag och fokuserar på vilka förväntningar olika intressenter kan ha innan de använder en ny maskin.

The project has explored the topic Smart factory with main focus on the future production staff. The project aims to investigate how the production staff is affected by Volvo Cars Skövde Engine Plant (SkEP) becoming a Smart factory, in the era of Industry 4.0. The definition of the Smart factory is a demand of Mobile- and wireless technologies, Human-oriented, pursue a Flexible production with Sustainable manufacturing, as well as utilization of CPS (Cyber-Physical Systems), IoT (Internet-of-Things) and Cloud storage. The current situation and the future five to twenty years were examined in order to define the future production staff. This by conducting an observational study and several interviews. The studies’ results were that SkEP cannot be regarded as smart since several demands are inadequate by definition. Five years are considered too short of a time for the plant to fulfill the demands. However, according to the interviews and literature, SkEP are expected to become smart in twenty years after time refinement of existing technologies and implementation of new ones. The authors estimate Leadership, Information, IT and Production lay-out to be the areas that require the most effort. The future production staff are expected to be flexible with workplace, working hours and able to manage multiple variants. They should be included in self-supporting teams where every individual possesses an expertise, are motivated and participating. Production staff should perform complex, varied jobs with more responsibility by endorsement of decision support systems. The staffs’ competence should consist of technical education, high basic and lay-out knowledge and the ability to contribute to the collection of information and analyses. Interaction with technology is expected to expand and the personnel must therefore have a well-established comprehension of technology. The concept Smart factory is extensive and relatively new, which means that it is constantly evolving. Thus it is important for SkEP to be updated and adjust to the impact from the outside world.

Specific machines furnish the contemporary socio-technical imaginary: ‘Robot companions’ that supposedly herald the age of robots, an age that is signified by the realization of robot technologies that are taking over labor from humans in every sphere of ‘everyday human lives’. How do we want these robot companions to work and look and how do we want to live with these machines?  This thesis explores the engineering of relating humans and machines in the specific context of contemporary robotics from a queer feminist technoscience perspective. The ways in which such engineering processes implement ‘human-likeness’ in realizing the figure of the robot companion are of special concern. At the heart of this study is one robot model: Armar, developed at the Institute for Anthropomatics and Robotics at the Karlsruhe Institute of Technology. Participating in the local everyday practices of establishing the efficient robot-human interface in the kitchen laboratory, this study investigates the ways in which Armar is made domestic as a prospective care service provider and companion in the kitchen. This study applies a posthumanist frame of research to investigate the practices of making anthropomatic kitchen robots. It employs an understanding of this making in terms of ‘performing the kitchen’. This further entails querying the ways in which norms of ‘humanness’ are translated into the human-like robot as well as the idea of pre-figured embodied entities with individual properties that meet in the laboratory. Thus, this thesis maps the labors and reciprocities of learning to see and experience this specific robot model as a future human-like companion for humans by analyzing the apparatuses of bodily co-production between human and machine that are at work in the kitchen laboratory. / Avhandlingen undersöker sociotekniska processer inom samtida robotik som både upprätthåller och skapar människa – maskin relationer ur ett feministiskt teknovetenskapligt perspektiv. Speciellt undersöks hur ingenjörer skapar robot-människa gränssnitt för hushållsrobotik och implementerar människolikhet i skapandet av framtidens robotsällskap. En specifik robotmodell, Armar, och dess utveckling följs vid Institutet för Antropomatik och Robotik, Tekniska Högskola i Karlsruhe i södra Tyskland. Armar ”bor” och verkar där i ett kökslaboratorium, en simulerad vardagsyta utvecklad för forskning och offentliga demonstrationer. Men hushållsrobotar har också en speciell plats i vår kulturella föreställningsvärld. I denna studie undersöks det sociotekniska och kulturella processen att domesticera robotar och ge dem status som prospektiva hjälpredor och sällskap i köket. Som en sådan kartläggning av ömsesidigt människa-maskin skapande teoretiserar studien den kroppsproducerande apparaten (Haraway 1991) som sätts i spel i detta kökslabb och i robot-människa gränssnittet. I studien utforskas ickemänsklig agens och posthumanistisk performativitet (Barad 2003) samt gränsdragningsarbetet mellan Jaget och Andra, människa och maskin, subject och objekt. Avhandlingen gör ett bidrag till förståelsen av kroppsliga normer och socio-materiella ömsesidigheter i skapandet av förmänskligat robotsällskap. / Ob in Medienberichten oder Kinofilmen – aktuell prägen Maschinen das sozio-technische Imaginäre, die nach menschlichem Vorbild entwickelt werden, um in das ‘alltäglich-menschliche’ Leben einzutreten und dieses nachhaltig zu verändern. In ihrer Allgegenwärtigkeit künden sie das Zeitalter der Roboter an, das verspricht, den Lebensstandard, den sich der globale Norden zuschreibt, zu verbessern. Im Fokus dieser Studie steht ein spezifisches Robotermodell, Armar, das am Institut für Anthropomatik und Robotik des Instituts für Technologie in Karlsruhe (Deutschland) entwickelt wird. In der Analyse von Interviews, teilnehmender Beobachtung sowie Fotomaterial untersucht diese Studie die alltäglichen Praktiken im Robotik-Küchenlabor, durch die Armar zur Begleiter_in und Care-Arbeiter_in in der Küche wird. Die posthumanistische, queer-feministische Rahmung der Analyse erlaubt es, die Herstellung des anthropomatischen Küchenroboters als ein Performing the Kitchen zu verstehen. Die Arbeit fokussiert damit auf die Bedingungen und die Akteur_innen – sowohl menschliche als auch nichtmenschliche – und fragt nach den Normen des Menschlichen, die bei dem Arbeiten an einer ,menschenähnlichen‘ Maschine produziert, aber auch verändert werden. Dabei zeichnet sie nach, dass Entitäten mit verkörperten Eigenschaften nicht präexistieren, sondern aus komplexen Mensch-Maschine-Verhältnissen der Ko-Produktion hervorgehen.

SAAB has a project under development for a network system with connected nodes, where the nodes are both information consumer and producer of different communication types. A node is an equipment or an object that are used by the army e.g. it can be a soldier, military hospital or an UAV. The nodes function as a part of a mission e.g. a mission can be Defend Gotland. The aim of this project is that the user will rank different missions from the one with the highest priority to the lowest. This will affect the network in a way that the communication between the nodes at the mission with the highest rank will be prioritised over the communication between the underlying missions. A user can via the GUI rank the missions, and then set the associated settings for them. Via the GUI the user should be able to work at three different levels. The first is to plan upcoming missions. The second one is in real time see if the system delivers the desired conditions. The last one is to simulate if the system can deliver the desired conditions. This thesis investigated various HCI models that could be used to create a GUI, to reduce the risk of a user configuring the system incorrectly. The study showed that there are no HCI models that take account for misconfigurations, and therefore a new model was created. The new model was used and evaluated by creating a prototype of a GUI for SAAB’s project and was tested on a potential user. The test showed that the new model reduced the risk of misconfigurations. / SAAB har ett projekt för utveckling av ett nätverkssystem med anslutande noder, med noder som kan vara både informationsproducent och konsument för olika kommunikationstyper. En nod är en sak eller ett objekt inom försvaret t.ex. kan det vara en soldat, militärt sjukhus eller en obemannad farkost. Varje nod tillhör ett uppdrag, tex att försvara Gotland. Målet med projektet är att man ska kunna gradera de olika uppdragen och därmed gradera vilken prioritet dessa noder har i nätet. Noder som tillhör ett uppdrag med hög gradering kommer prioriteras över de underliggande uppdragen i nätverket. En användare kan via ett grafiskt användargränssnitt gradera uppdragen och konfigurera tillhörande inställningar. Via det grafiska användargränssnittet kan en användare även planera, gradera och konfigurera inställningar för kommande uppdrag samt simulera om det går att genomföra. Användaren ska även i realtid kunna se om de önskade inställningarna inte kan leva upp till de önskade kraven, och därmed kunna åtgärda detta.  Detta arbete undersökte olika MMI-modeller som kan användas för att skapa ett grafiskt användargränssnitt som minimerar risken att användaren konfigurerar systemet på ett felaktigt sätt. Studien visade sig att det inte finns några MMI modeller som tar hänsyn till felkonfigureringar, och en ny modell skapades. Den nya modellen användes och utvärderas genom att skapa en prototyp av ett grafiskt användargränssnitt för SAAB:s projekt, som testades på en potentiell användare. Testet visade att den nya modellen minskar risken för felkonfigureringar.

Passive Coherent Location (PCL), eller Passiv Radar som det populärt kallas, är enteknologi inom radarlära som innefattar radartyper som inte själva skickar ut elektromagnetiska vågor för att finna och undersöka ett mål. Istället använder sig dessa radartyper av befintliga signaler, såsom radio- och TV-sändningar för att detektera mål. På så vis är det betydligt svårare att upptäcka en passiv radar jämfört med en traditionell aktiv radar. SAAB utvecklar teknologi och metoder för passiva radarsystem. För att få en förståelse för ett av deras PCL-systems prestanda behöver SAAB utveckla en enkel metod för att fastställa radartäckningen. Som ett steg till detta har SAAB därför givit författaren till denna rapport i uppgift att skapa ett gränssnitt som kombinerar och jämför PCL-systemet med detektioner från en automatic dependent surveillance broadcast (ADS-B). Detektionerna från ADS-B kan då fungera som ett facit för hur väl PCLsystemet tar upp detektioner. Vilket ger gränssnittets användare en god indikationför PCL-systemets utsträckning och reliabilitet. Intervjuer hölls med anställda på SAAB som har erfarenhet av att arbeta med likvärdiga system och dess gränssnitt. Intervjuerna var semistrukturerade med frågor som syftade att utforska vilka funktioner som uppskattas och vilka svårigheter deltagarna ser i nuvarande gränssnitt. Utefter deltagarnas svar på intervjuerna byggdes en behovsanalys som tillsammans med teorier inom området låg till grund för utformningen av gränssnittsprototypen. Lösningsförslaget är en gränssnittsprotyp som visar datapunkter där detektion av mål visas från PCL-systemet och ADS-B. / Passive Coherent Location (PCL), or more popularly known as Passive Radar, is a subgenre within the field of radartechnology which includes radar types that does not transmit electromagnetic signals by themselves to find and investigate targets. Instead, they use already existing transmission, such as radio and TV broadcasts, to detect a target. Thus, it is much harder to discover a passive radar compared to a traditional active radar. SAAB is developing technologies and methods for passive radar systems. To get an understanding of the performance of one of their PCL systems, SAAB is looking for a simple method to determine the coverage of the radar. As part of this SAAB has given the author of this report the task of developing an interface which combines and compares the PCL-system with the detections of an automatic dependent surveillance broadcast (ADS-B). The detections from the ADS-B can then act as an answer key for how well the PCL-system detects targets. Thus, giving the interfaces user a good indication for the PCL-systems coverage and reliability. Interviews were conducted with SAAB employees experienced in working with similar systems and their interfaces. These interviews were semi-structured, with questions aiming to explore appreciated features and identified challenges in the current interfaces. A needs analysis was constructed based on the participants answers in the interviews, which, combined with theories within the field served as the foundation for designing the interface prototype. The proposed solution is an interface prototype, displaying data points from the PCL system and ADS-B.

The manufacturing industry is shifting, entering a new era with smart and connected devices. The fourth industrial revolution (Industry 4.0) is promising increased growth and productivity by the Smart Factory and within the enabling technologies is Augmented Reality (AR). This is a technology that can be used to augment the reality with digital information. At the same time as the technology is introduced, errors in manufacturing are a problem which are affecting the productivity and the quality. The errors can be caused by humans and companies strive to eliminate the errors caused by humans. This research aims to find the main causes of human errors in assembly lines and thereafter explores whether AR is an appropriate tool to be used in order to address those issues. Based on a literature review that identified and characterized a preliminary set of root causes for human errors in assembly lines, these causes were empirically studied in an exercise that covered an in-depth case study at a multinational automotive company. Data in form of interviews and deviation reports have been used to identify the causing factors and the result showed that the main causes of human errors are the amount of thinking, deciding and searching for information which affected the cognitive load of the operator and in result their performance. Several interviews with experts in AR allowed to verify if this technology would be feasible to solve or mitigate the found causes. Besides that, in repetitive manual assembly operations, AR is better used showing the process in order to train new operators, at the same time as for experienced operators AR show information only when an error occurs and when there is a need of taking an active choice is more appropriate. Nevertheless, while theoretically able to managing human error when fully developed, the desired application makes the augmentation of visual objects redundant and increasingly complex for solving the identified causes of errors which questions the appropriateness of using AR systems. However, the empirical findings showed that for managing human errors, the main bottleneck of an AR system is the software and AI. / Den tillverkande industrin skiftar och går in i en ny era där smart och uppkopplad teknologi introduceras i de operativa delarna av tillverkningen. Denna fjärde industriella revolution (Industry 4.0) som den även kallas för med smarta fabriker, utlovar ökad produktivitet och tillväxt. Bland de teknologier som representeras i detta nya landskap återfinns Augmented Reality (AR), vilket är en teknik som används för att förstärka verkligheten med digital information. I samband med att denna nya teknik introduceras, är avvikelser i produktion ett problem som påverkar företags produktivitet och kvalitet. Den mänskliga faktorn är en bidragande del till detta problem och företag strävar efter att eliminera felen orsakade av människor. Denna studie syftar till att hitta orsakerna till att människor orsakar fel i produktion och därefter utforska om AR är ett lämpligt verktyg att använda för att råda bot på dessa orsaker och därmed eliminera felen. Genom en litteraturstudie har det identifierats ett antal faktorer som påverkar den mentala belastningen hos människor i produktionssammanhang. Dessa faktorer har därefter undersökts genom en fallstudie hos en multinationell tillverkare av kommersiella fordon. Datainsamling i form av intervjuer och avvikelsedata har använts för att identifiera de påverkande faktorerna och resultaten pekade på att behovet av att behöva tänka, leta efter information och fatta beslut påverkade den mentala belastningen mest. Intervjuer hölls med forskare och montörer för att definiera en lämplig AR funktion som sedan undersöktes genom flera intervjuer med forskare inom AR för att verifiera om AR är en lämplig teknik att använda för de identifierade orsakerna. I termer av AR i en arbetsmiljö med repetitiva aktiviteter efterfrågas en funktion som visualiserar fel för montörer som är erfarna medan det för oerfarna montörer är bättre med visualisering av hela arbetsprocessen. Men, trots att systemet i teorin är lämpligt att använda för att hantera orsakerna till att felen uppstår så är den efterfrågade funktionen överflödig då visualisering kommer visas väldigt sällan samt att tekniken är väldigt komplex. Detta gör att det går att ifrågasätta hela funktionen av att använda AR system i det fall som studerades. Dessutom visade sig tekniken vara olämplig att använda i den miljö fallet utspelar sig i på grund av svårigheter med artificiell intelligens (AI).

This research study investigates the factors contributing to delays in construction equipment projects, specifically in the User Experience (UX) and Human-Machine Interface (HMI) area, with a particular focus on projects conducted at the company Volvo Construction Equipment. The study incorporates a literature review, a mixed-methods approach combining qualitative and quantitative analysis, and in-depth discussions. Through the analysis of existing literature, the study identifies various factors associated with delays in construction equipment projects, including unclear project requirements, challenges in integrating systems and technologies, communication and collaboration issues, inadequate project management practices, and external influences. Building upon this foundation, qualitative interviews and quantitative surveys were conducted to gather insights from project managers, engineers, and other stakeholders at Volvo Construction Equipment. The findings from the data analysis highlight the frequency and average duration of delays in the UX/HMI area of construction equipment projects. Key contributing factors include communication issues, changes in project requirements or scope, insufficient resources or manpower, delays in component/material delivery, and lack of coordination among teams. These factors significantly impact project performance. Participants in the study reported employing various strategies to mitigate these delays, such as improving communication channels, enhancing cross-functional collaboration, investing in training and skill development, and closely monitoring project requirements. The research outcomes provide valuable insights into the relationships between identified factors and project delays in the UX/HMI area at Volvo Construction Equipment. The results emphasize the importance of addressing these factors through improved planning, effective communication, collaboration, and resource management to enhance project efficiency. Furthermore, the study contributes to the field of UX/HMI in construction equipment projects by shedding light on the specific challenges faced by the company and providing recommendations to improve project management practices and minimize delays. Recommendations to future research directions include longitudinal studies to assess the long-term impact of implemented strategies, exploration of emerging technologies in the UX/HMI domain, and evaluation of different project management methodologies for their effectiveness in addressing delays. By addressing these research gaps, further advancements can be made to optimize the UX/HMI area of construction equipment projects, ensuring successful project outcomes. / Denna forskningsstudie undersöker faktorer som bidrar till förseningar i produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner, specifikt inom användarupplevelse (UX) och människa-maskin-gränssnitt (HMI), med särskilt fokus på projekt som genomförs vid företaget Volvo Construction Equipment. Studien innefattar en litteraturöversikt, en blandad metodansats som kombinerar kvalitativ och kvantitativ analys samt fördjupade diskussioner. I analysen av befintlig litteratur identifieras olika faktorer som är förknippade med förseningar i denna typ av projekt, inklusive oklara projektkrav, utmaningar att integrera system och teknik, kommunikations- och samarbetsproblem, otillräckliga projektledningsmetoder och externa påverkningar. Med denna grund genomfördes kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter för att samla insikter från projektledare, ingenjörer och andra intressenter vid Volvo Construction Equipment. Resultaten från dataanalysen belyser frekvensen och genomsnittlig varaktighet av förseningar inom UX/HMI-området för denna typ av projekt. Nyckelfaktorer inkluderar kommunikations-problem, ändringar i projektkrav eller omfattning, otillräckliga resurser eller arbetskraft, förseningar i leverans av komponenter/material och brist på samordning mellan team. Dessa faktorer påverkar projektets prestanda avsevärt. Deltagarna i studien rapporterade att de använder olika strategier för att mildra dessa förseningar, såsom att förbättra kommunikations-kanaler, förbättra tvärfunktionellt samarbete, investera i utbildning och kompetensutveckling samt noggrant övervaka projektkrav. Resultaten ger värdefulla insikter i sambanden mellan identifierade faktorer och projekt-förseningar inom UX/HMI-området på Volvo Construction Equipment. Vikten av att hantera dessa faktorer genom förbättrad planering, effektiv kommunikation, samarbete och resurshantering för att förbättra projekteffektiviteten betonas särskilt. Vidare bidrar studien till fältet UX/HMI inom denna typ av projekt genom att belysa de specifika utmaningar som Volvo Construction Equipment står inför och ge rekommendationer för att förbättra projektlednings-metoder och minimera förseningar. Framtida forskningsriktningar som rekommenderas inkluderar longitudinella studier för att bedöma den långsiktiga effekten av implementerade strategier, utforskning av framväxande teknik inom UX/HMI-domänen och utvärdering av olika projektledningsmetodiker gällande deras effektivitet i att hantera förseningar. Genom att ta itu med detta kan ytterligare framsteg göras för att optimera UX/HMI-området för produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner och säkerställa framgångsrika projektresultat.

The Excavator industry is developmentally behind many other similar industries. This is, like many parts of these long living machines, true for the controls used to maneuver them. It has few competent control systems that are ergonomic, comfortable, adaptable, durable and intuitive. Existing solutions that fill some of these criteria exist, but the approximate majority of machines in the world lack a good solution and most are equipped with inadequate solutions.  The doctrine of Human centered design was applied throughout the pilot study to increase the quality of research and ease finding correlations between instances of information. International standards, Human-machine systems and Anthropometrics were consulted to achieve a result adapted for a larger variety of operators.  This thesis consists of the pilot study and prototype development of one such Human-machine-system, more specifically the joystick, or grip as it’s called within the industry. The solution developed is specifically equipped with controls adapted for tiltrotator control. As the grip is developed on behalf of the company engcon, who develops tiltrotators and also the control system including a grip, to offer a complete plug and play solution.  The first main objective was performing a pilot study of what is required in the future for excavator grips. Primarily through interviews with excavator operators, but also a benchmarking and a workshop it was determined what must be achieved in terms of technical and ergonomic solutions.  The second main objective during the thesis was to create a prototype that achieve a high level in terms of grip form. A form which is comfortable to hold, ergonomic to operate for multiple hours and that is adapted to a larger variety of hand sizes than the competitors. It also required a higher level of stability than the current solution. This shape needed to take internal electronics, ISO-standards and future controls into account. The solution must eventually achieve a high level of manufacturability, of which the groundwork was laid during the thesis, but took lower priority. Further testing is required but results so far seem to point towards this being achieved.  This will hopefully post-thesis result in a solution that leads to healthier operators, further enabling female operators entering the field, performing work with higher accuracy and a longer lasting more sustainable product that is intuitive and easy to learn. / Grävmaskinsindustrin ligger utvecklingsmässigt bakom många andra liknande industrier. Detta är, som många delar av dessa långlivade maskiner, sant för kontrollerna som används för att manövrera dem. Den har få kompetenta kontrollsystem som är ergonomiska, bekväma, anpassningsbara, slitstarka och intuitiva. Befintliga lösningar som fyller några av dessa kriterier finns, men approximativt saknar majoriteten av maskiner i världen en bra lösning och de flesta är utrustade med otillräckliga lösningar.  Läran om Människocentrerad design tillämpades genom hela förstudien för att öka kvaliteten på forskningen samt förenkla sökandet av samband mellan instanser av information. Internationella standarder, Människa-maskin-system och antropometri konsulterades för att uppnå ett resultat anpassat för ett större antal operatörer.  Detta examensarbete består av en förstudie och prototyputveckling av ett sådant Människa-maskin-system, närmare bestämt joysticken, eller på engelska grip som är ett vanligare namn inom branschen. Den framtagna lösningen är speciellt utrustad med reglage anpassade för tiltrotatorstyrning eftersom greppet är utvecklat på uppdrag av företaget engcon. Företaget utvecklar huvudsakligen tiltrotatorer men även ett styrsystem inklusive en joystick, för att erbjuda en komplett plug and play-lösning.  Det första huvudmålet var att göra en förstudie av vad som krävs i framtiden av grävmaskinsjoysticks. Främst genom intervjuer med grävmaskinister, men också genom en benchmarking och en workshop, fastställdes vad som måste uppnås vad gäller tekniska och ergonomiska områden.  Det andra huvudmålet under examensarbetet var att skapa en prototyp som uppnår en hög nivå vad gäller greppform. En form som är bekväm att hålla i, ergonomisk att använda i flera timmar och som är anpassad till en större variation av handstorlekar än konkurrenterna. Det krävde också en högre stabilitet än den nuvarande lösningen. Denna form behövde ta hänsyn till intern elektronik, ISO-standarder och framtida reglage. Lösningen måste så småningom uppnå en hög grad av tillverkningsbarhet, vilket grunden lades under examensarbetet, men prioriterades lägre. Ytterligare tester krävs, men resultaten hittills tycks peka mot att detta uppnås.  Detta kommer förhoppningsvis, efter examensarbetet, att resultera i en lösning som leder till hälsosammare operatörer, som ytterligare möjliggör kvinnliga operatörer, ett arbete som kan utföras med högre precision samt en slitstarkare och hållbarare produkt som är intuitiv och lätt att lära sig.