Abstract The aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school. The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area. Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals. / Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers olika synsätt angående vad och varför det är viktigt att lära barnen om människokroppen, och på vilka sätt man kan förmedla denna kunskap. Sju pedagoger är genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om deras synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan. Pedagogerna verkar inte reflektera så mycket över ämnet, vilket tyder på att en kunskapsutveckling behövs inom området. Det är i första hand barnens spontana frågor som styr vad pedagogerna talar med barnen om. De organsystem som omnämns oftast och som anses viktigast att lära barnen är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet. Pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får kunskap om människokroppen för ökad kroppsuppfattning och självuppfattning, men också att det ligger som grund för andra kunskaper, exempelvis om djur.

Biologi är ett stort ämne i naturvetenskap där läran om människokroppen inkluderas. Men på vilket sätt får barnen i förskolan lära sig om människokroppen? En viktig kompetens att få vetskap om i förskolan är människokroppens funktion för att må bra som människa. Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av och syn på att främja barns lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog från en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att förskollärare arbetar med människokroppen i olika aktiviteter med barnen genom deras intresse och frågor. Att redogöra för hur kroppen fungerar i olika aktiviteter är svårt anser förskollärarna. De arbetar för att synliggöra glädjen som den fysiska rörelsen medför. Utifrån studiens resultat och slutsatser framkommer det att förskollärarna anser vad betydelsefullt arbete med människokroppen är då den finns med oss hela livet. Förskollärarna anser även att genom rörelse får barnen utforska omvärlden där de berikas med nya erfarenheter. Implikationer för verksamheten blir att redan i förskolan berika barnen med kunskap om vad som behövs för att gynna människans mående. Arbetet handlar om att hitta rörelseglädje, bevara nyfikenheten och skapa förutsättningar för alla barn att kunna ta del av upplevelser genom utforskandet tillsammans.

<p>Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.</p><p>   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.</p><p>   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom. Fyra barn berättade att maten först hamnar i magen och därefter i rumpan/toaletten, de andra barnen menade att maten stoppar i magen. När man blir gammal menade några barn att man dör eller att kroppen blir trött och orkar mindre. Barnen berättade även om olika sjukdomar de haft eller känner till, om medicin och att man kan bli sjuk genom smitta.</p> / <p>The purpose of the essay was to examine how children of the age of four to five years old think about their own body, and their understanding of the body. Seven children have participated through qualitative interviews and a follow-up after about 18 months shows how the comprehensions have changed or developed. The children were also offered to make a drawing that showed the inside of a human body.</p><p>   The answers of the children were tied to situations and the comprehensions of the body had evolved since the first interviews, even though some answers were rather similar. The children's spontaneous thoughts about their own body were many; there is a heart, brain, skeleton, and blood, to name a few answers. Some of the children know the function of the heart and brain.</p><p>   The children were also asked about what happens to the food we eat, what happens with the human body when you grow old, and about illness. Four children said that the food at first ends up in the stomach and then in the rump/toilet, the other children advocated that the food will stop in the stomach. Some children advocated that you die when you grow old or that the body gets tired and have less energy. The children also talked about different diseases they had or knew about, about medicine and the fact that it's possible to get a disease through contagion.</p>

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.    Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.    Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom. Fyra barn berättade att maten först hamnar i magen och därefter i rumpan/toaletten, de andra barnen menade att maten stoppar i magen. När man blir gammal menade några barn att man dör eller att kroppen blir trött och orkar mindre. Barnen berättade även om olika sjukdomar de haft eller känner till, om medicin och att man kan bli sjuk genom smitta. / The purpose of the essay was to examine how children of the age of four to five years old think about their own body, and their understanding of the body. Seven children have participated through qualitative interviews and a follow-up after about 18 months shows how the comprehensions have changed or developed. The children were also offered to make a drawing that showed the inside of a human body.    The answers of the children were tied to situations and the comprehensions of the body had evolved since the first interviews, even though some answers were rather similar. The children's spontaneous thoughts about their own body were many; there is a heart, brain, skeleton, and blood, to name a few answers. Some of the children know the function of the heart and brain.    The children were also asked about what happens to the food we eat, what happens with the human body when you grow old, and about illness. Four children said that the food at first ends up in the stomach and then in the rump/toilet, the other children advocated that the food will stop in the stomach. Some children advocated that you die when you grow old or that the body gets tired and have less energy. The children also talked about different diseases they had or knew about, about medicine and the fact that it's possible to get a disease through contagion.

The purpose of this study is to illustrate how norms of the human body appears in childrens informational books. To answer the purpose of the study a discourse analysis of text and pictures has been made. The analysis was conducted on eight different informational books which are directed for children. The informational books were borrowed from a major library in central Sweden. The informational books was analysed through four different steps where five different questions was used in each step. The result and conclusion indicates that the norm of the human body who appears in the analyzed childrens informational books are mostly the thinner one. The knowledge that this study may contribute with is the importance of presence of descriptions and portrayals of the human body in literature that children can identify themselfs with. Further knowledge that this study may contribute with is how childrens self-esteem can be affected if there do not occure human bodies they can identify themselfs with. / Syftet med studien är att belysa hur normer om människokroppen framträder i faktaböcker om kroppen riktade till barn.  För att besvara studiens syfte användes en diskursanalys av text och bild. Analysen genomfördes på åtta faktaböcker om människokroppen riktade till barn. Faktaböckerna som analyserades lånades på ett större bibliotek i Mellansverige. Faktaböckerna analyserades utifrån fyra olika steg där varje steg utgick ifrån fem olika frågor som besvarades. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att det mestadels är en norm av en smalare eller tunnare kroppsform som framkommer i de faktaböckerna som analyserades. Den kunskap som studien kan bidra med är vikten av att det förekommer beskrivningar och gestaltningar av människokroppar i litteratur som barnen kan identifiera sig med. Ytterligare kunskap som studien kan bidra med är hur barns självkänsla kan påverkas om det inte förekommer människokroppar de kan identifiera sig med.

The human body is a central part of a person and includes many different parts. The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers’ view of the human body as a work area in preschool. The study is based on a phenomenographic approach. The method used is semi-structured interviews where six preschool teachers from a small town in Sweden participated. The results show that preschool teachers believe that much can be linked to the work with the human body. These are anatomy, body norms, integrity and also health and well-being. The preschool teachers did not consider that the preschool curriculum described the work with the human body clearly, instead they described it as something who is interpretable. The preschool teachers still considered that the human body could be related to many goals in the preschool curriculum. The results of the study also show that preschool teachers have many ways of working with the human body in preschool activities. For example, the results of the study showed that the preschool teachers used different materials, worked with experiments of different kinds, did investigations together with the children and used spontaneous conversations in everyday life. The results of the study can be used as a starting point for reflections about the own pedagogical activities and discussion about how different curriculum goals are interpreted within the work team. / Människokroppen är en central del av människan och innefattar många olika delar. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på människokroppen som arbetsområde i förskolan. Studien tar utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Metoden som använts är semistukturerade intervjuer där sex förskollärare från en mindre stad i Sverige deltog. Resultatet visar att förskollärarna anser att mycket kan kopplas till arbetet med människokroppen. Dessa delar är anatomi, kroppsnormer, integritet samt hälsa och välbefinnande. Förskollärarna ansåg inte att förskolans läroplan tydligt beskrev arbetet med människokroppen, de beskrev det i stället som tolkningsbart. Förskollärarna ansåg trots detta ändå att människokroppen kunde relateras till många mål i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att förskollärarna har många olika sätt att arbeta med människokroppen i förskolans verksamhet. Exempelvis framkom det i studiens resultat att förskollärarna använde sig av olika material, arbetade med experiment av olika slag, gjorde undersökningar tillsammans med barnen samt använde sig av spontana samtal i vardagen. Resultatet av studien kan användas som utgångspunkt för reflektion kring den egna verksamheten och diskussion kring hur de olika läroplansmålen tolkas inom arbetslaget.

<p>Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang.</p><p>Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen.</p><p>En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas.</p><p>När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen.</p><p>En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.</p><p> Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier.</p><p>När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor.</p> / <p>The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues.</p><p>The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat.</p><p>Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body.</p><p>Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation.</p><p>The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils.</p><p>Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.  </p><p>When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.</p>

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.