The aim of this Master’s thesis is to investigate the factors of children’s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3–4 children in each group. We have used two theories for our study, Aidan Chambers’ “reading circle” and the Swedish researchers Kristian Wåhlin’s and Maj Asplund Carlsson’s investigation “Children’s three libraries”. The three libraries are: the Family library, the Friends library and the Society library. We chose these theories because they can help us to understand children’s reading in a context and different social processes. During our study it became clear that children, who do not like to read, read non-fiction more often. Children who like to read and read more often also search for information on the Internet more often.Earlier investigations show that children choose non-fiction books in first place. That is not what we have seen in our study. The literature that we used for this study shows that there are many different voices about what children should read and what they read. In our study we discovered an attitude towards non-fiction books; it should not be “real books”. The grown-ups attitude towards the children what they should read and what they read, influence of course the children what they choose for their reading. / Program: Bibliotekarie

The aim of this research review is to map research about how children relate to nonfiction, and how adults, represented by parents, librarians and teachers, relate to children’s nonfiction and its possible purposes, and also the similarities and differences between them, according to current research.A theory of three different ways to look at reading is applied to the material concerning adults’ views of children’s nonfiction. To show children’s views, themes are extracted from the research material, using an analysis model of four different ways to read.Studies show that most children as well as adults perceive children’s nonfiction in a traditional way as a means to gain knowledge and facts, and primarily related to school work.Nonfiction can also help children with reading difficulties to practise reading, by stimulating their interests. Many children read nonfiction because they prefer to read ”real stories” about actual people and events. Nonfiction can also help children find and strengthen their identity. Some children simply read nonfiction for fun and pleasure, in the same way others read fiction.Most librarians and teachers see nonfiction as a way for the children to gain knowledge, practise reading skills or source criticism. Some also see future benefits for the child as an individual or a member of the society.There are few research studies about children’s nonfiction, and parents’ views are also poorly represented in these studies. / Program: Bibliotekarie

Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen. Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.

Detta är en undersökning om huruvida faktaböcker för barn är jämställda eller inte. Syftet är att undersöka moderna faktaböcker för barn ur ett genusperspektiv genom att studera böckernas texter på lexikal nivå och textnivå samt genom att studera bilderna. I tre olika nyligen utgivna faktaböcker varav en handlar om kroppen, en om rymden och en om dinosaurier, har jag räknat antal ord som syftar på kvinnor och män, analyserat vilka roller de orden får med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens ideationella metafunktion samt gett en snabb inblick i hur mycket kvinnor och män syns på böckernas bilder. Genom att göra detta hoppas jag få svar på huruvida faktaböckerna framställer en jämställd bild av kvinnor och män eller inte. Resultatet visar att ord som syftar på män används betydligt oftare än ord som syftar på kvinnor och dessutom beskrivs orden som syftar på män mer utförligt än orden som syftar på kvinnor. Ord som syftar på män får oftare rollen som förstadeltagare, alltså den aktiva i satsen, medan ord som syftar på kvinnor oftare får rollen som andradeltagare, alltså den som påverkas av skeendet i satsen. Bilderna visar att verkliga män som lever eller har levt ofta syns på foton och illustrationer, medan inga verkliga kvinnor som lever eller har levt syns på bild. Faktaböckerna presenterar därmed på en ojämställd bild där män framställs som aktiva samt synliggörs på bilder medan kvinnor framställs som mindre aktiva samt osynliggörs då de inte syns på bilder i lika hög grad som männen.

The purpose of this study is to illustrate how norms of the human body appears in childrens informational books. To answer the purpose of the study a discourse analysis of text and pictures has been made. The analysis was conducted on eight different informational books which are directed for children. The informational books were borrowed from a major library in central Sweden. The informational books was analysed through four different steps where five different questions was used in each step. The result and conclusion indicates that the norm of the human body who appears in the analyzed childrens informational books are mostly the thinner one. The knowledge that this study may contribute with is the importance of presence of descriptions and portrayals of the human body in literature that children can identify themselfs with. Further knowledge that this study may contribute with is how childrens self-esteem can be affected if there do not occure human bodies they can identify themselfs with. / Syftet med studien är att belysa hur normer om människokroppen framträder i faktaböcker om kroppen riktade till barn.  För att besvara studiens syfte användes en diskursanalys av text och bild. Analysen genomfördes på åtta faktaböcker om människokroppen riktade till barn. Faktaböckerna som analyserades lånades på ett större bibliotek i Mellansverige. Faktaböckerna analyserades utifrån fyra olika steg där varje steg utgick ifrån fem olika frågor som besvarades. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att det mestadels är en norm av en smalare eller tunnare kroppsform som framkommer i de faktaböckerna som analyserades. Den kunskap som studien kan bidra med är vikten av att det förekommer beskrivningar och gestaltningar av människokroppar i litteratur som barnen kan identifiera sig med. Ytterligare kunskap som studien kan bidra med är hur barns självkänsla kan påverkas om det inte förekommer människokroppar de kan identifiera sig med.