Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism. De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedel Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier. Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Purpose: The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.   Method: The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.   Conclusion: After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:   areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment   It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.

Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig?

Syfte:Att skildra en arbetsmiljö en ung akademiker kan förvänta sig att möta på en arbetsplats i norra Virginia, USA. Att reda ut vilka arbetsvillkoren är och hur arbetsmiljön ser ut ur perspektiv som genus, kultur och ledarskap.   Metod: Kvalitativ forskningsmetod med en induktiv, tolkande och konstruktionistisk strategi. Fallstudier har använts för att inhämta empirisk information.   Resultat & slutsats: Det finns en paradox kring arbetstid och flexibilitet. Stipulerad arbetstid är långt ifrån verklig arbetstid. Tjänstemän arbetar betydligt mer än vad som ingår i en normal arbetsvecka. Arbetstid är en riktig gråzon. Det finns ett outtalat krav att ju högre upp i organisationen du sitter desto senare förväntas du stanna kvar och arbeta på kvällen. Finansa ger sken av att vara en flexibel och förstående arbetsgivare men endast så länge du själv jobbar igen tid du missat under dagen och lite till. Vidare råder en godtycklig anställningstrygghet. Det finns inga anställningskontrakt och det är helt upp till din chef och/eller arbetsgivaren att avskeda dig utan skäl när de så önskar. Motsvarande kan du själv välja att lämna företaget utan varsel. Slutligen finns det en annan viktig dimension, den kulturella mångfalden som är en demografisk verklighet och en stor utmaning. Den viktigaste lärdomen är att förstå att andra människor inte tänker och agerar som du själv anser är naturligt. I interaktion med människor från andra kulturer är nyckeln till framgång att förstå mångfalden och att kunna hantera den kunskapen. Att förstå hur andra etniska grupper hanterar tid, relationer och omgivning kan vara avgörande faktorer för att lyckas.   Förslag till fortsatt forskning: Att göra en djupare studie avseende arbetstid. Att utreda hur många timmar tjänstemän i USA arbetar utanför stipulerad arbetstid, deltar i frivilligt arbete eller utför obligatorisk samhällsservice. Gråzonen runt arbetstid är stort outrett kapitel.   Uppsatsens bidrag: Att öka förståelsen för de utmaningar en ung svensk akademiker ställs inför vid en anställning utomlands och i synnerhet vid ett företag i norra Virginia, USA. / Aim: Describe a working climate a young professional can expect to face with a company in Northern Virginia, USA. Examine working conditions and the working environment through perspectives such as gender, culture, and leadership.   Method: Qualitative research where one case study has been performed for collecting empirical data. Inductive logic and a constructivist approach have been used as strategy for parsing data.   Result & Conclusions: There is a paradox between working hours and flexibility. Professionals work significantly more hours than stipulated in their job descriptions. The appropriate number of working hours is a gray zone issue and there is unspoken demand to stay and work late, especially at the higher levels within the organization. Finansa appears to be a flexible and understanding employer but only when missed hours are made up and added to with extra hours. The result is a false sense of employment security. There are no written contracts of employment and a manager and/or employer can fire you whenever they want to and without any reason. In addition, employees can leave the company without further notice. Finally, another important dimension to the work environment of the young professional is diversity. This is a demographic reality of professional life in Northern Virginia and it can present a significant challenge. It is extremely important for young professionals to understand that cultural differences influence the work environment; others may not think and act as you do and basic assumptions about conduct may differ greatly across cultures. The key for success in this diverse environment is to understand it exists in the workplace and to take action based on that knowledge. Tolerance of personal differences with co-workers is essential. Understanding how different ethnic groups deal with time, relations and environment could be the decisive key for success in the professional setting.   Suggestions for future research: To perform a deeper study about working hours. To investigate how many hours white-collar workers in the US work outside stipulated working hours and how many hours they spend on volunteer hours. The gray zone of working hours is a large uninvestigated reality.   Contribution of the thesis: Increase the understanding of challenges a young Swedish professional faces when working abroad and in particular with a company in Northern Virginia, USA.

I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality. The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life. There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation. This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society. Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism, Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald. Samt att jämställdhetsbegreppet är en maktordning i sig. Undersökningen är baserad på dels en enkätundersökning och dels kvalitativa djupintervjuer samt policydokument. Materialet har analyserats med hjälp av narrativanalys. Resultatet av undersökningen visar på att även om respondenterna ser facket som en förebild inom områdena jämställdhet och mångfald så finns det ett glapp mellan ord och handling, i hur förbunden vill agera i dessa frågor med hur de gör. Begreppet jämställdheten görs till en kvinnofråga emedan mångfald uppfattas som svårare att definiera. Arbetet med dessa frågor har inte heller samma tyngd och status som andra fackliga frågor inom förbunden. Även om de fackliga organisationerna har påtagit sig rollen att vara föregångare när det gäller jämställdhet och mångfald, kan det konstateras, att det finns betydligt mer att göra. / This essay is about HTFs and Sifs work with equality and diversity. How they as trade unions are to be considered role models with the possibility to influence society. The essay's aim is that from a gender science perspective, to examine and give examples on how the above associations work with equality and diversity and how they handle their role as a model - both internally against the employee and externally against members. Which examples on differences are there between what is said and what is done? What is the aim of the work? What do the concepts of equality and diversity stand for, and which attitudes exist? Which examples are there of differences between the unions’ way of working with questions regarding equality and diversity? The essay is edified around the thought that the organization and its members recreate thoughts about gender and diversity, also that the equality concept is a power order in itself. The survey is based on a questionnaire survey and qualitative in depth interviews as well as policy documents. The material has been analysed with the aid of narrative analyses. The result of the survey shows that although those interviewed see the unions as a role model within the areas equality and diversity, there is a gap between theory and experience - in how the unions want to act upon these questions with what they do to address them. Equality is considered to be a question for women only whilst diversity is considered more difficult to define. The work with these questions does not have either the same weight or status that other trade union questions have. Although the trade union organisations have taken on themselves to be role models when it comes to equality and diversity it can be established that there is considerably more to do.

SAMMANFATTNING Ida Carlgren & Josefine Ferm Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald En jämförande studie mellan två skolor Antal sidor: 31 Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna. Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna. Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen. / ABSTRACT Ida Carlgren & Josefine Ferm A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity A comparative study between two schools Number of pages: 31 The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students. We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews. The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.