Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

Studiens syfte var att studera interkulturellt ledarskap i förskolan och att få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och kunskap om interkulturalitet och ledarskap. I studien deltog sex barnskötare och sex förskollärare från två förskolor med olika kontexter. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats, kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform. Att sätta prefixet ”inter” framför kulturellt ledarskap ger utrymme för tolkningar hos de flesta pedagoger och att det blandas samman med förskolans värdegrundsuppdrag. Pedagogernas upplevelse och beskrivning av det interkulturella ledarskapet i förskolan handlar om organisatoriska och kontextuella frågor/utmaningar som segregation, normer, regler, könsroller, tid och samverkan med föräldrar. Studiens resultat visar skillnader av pedagogernas erfarenhet och kompetens i att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas kompetens har erhållits via reguljär utbildning till barnskötare/förskollärare och via kurser/föreläsningar hos arbetsgivaren. Resultatet visar att ledarskapet i förskollärarrollen innebär ett tydligare ansvar för förskolans pedagogiska innehåll och verksamhetsutveckling. I slutsatsen framkom att studiens pedagoger som grupp inte erhållit förberedelse och kunskap i sin utbildning för att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. / The purpose of the study was to investigate intercultural leadership in the preschool and to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ experiences and knowledge regarding interculturality and leadership. Six child minders and six preschool teachers from two contextually diverse preschools participated in the study. The study is fenomenological to its attempt, with a qualitative method and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. To add the prefix ”inter” in front of cultural leadership gives most pedagogues the space to on their own interpret the conception, but, in most cases it is clear that the intercultural often blends with the everyday work regarding values and norms. The pedagogues’ experiences and descriptions concerning the intercultural leadership in the preschool is about organizational and contextual questions/difficulties like segregation, norms, rules, gender roles, time and co-operation with parents. The result of the study indicates differences regarding the pedagogues experiences in meeting children in a multicultural society. Their competence has been achieved via their regular teacher’s education and courses/lectures given, or, organized by their employer. The result shows that leadership regarding the role as a preschool teacher is implying a more distinct responsibility concerning the preschool’s pedagogical content and the development of the activity than the role of the child minder. As shown in the conclusion the pedagogues who have been participating in this study haven’t been given the preparation or tools in their own education in order to meet children in a multicultural society.

That minorities face a greater risk of career barriers is a problem that has been discussed and studied for a long time. A concept which is continuously used to describe the problems minoritoes face is the so-called glass ceiling effect. It describes how minorities are prevented to reach top positions in particular in an organization because of their gender, sexuality or ethnicity. As there are only about 2.5% of the accountants in Sweden that belongs to the ethnic minority, a interest was brough to our attention to investigate the ethnic minorities career advancement from a different perspective; How do auditors reason regarding career advancement in relation to ethnicity. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the auditors construct career advancement in relation to ethnicity. We have used theories about diversity, socialization, organizational culture, identity theory, intersectionality, social networking and mentoring to achieve the purpose of the study. The empirical data were collected through a qualitative approach in which semi-structured telephone interviews and questionnaires via email were conducted with 13 experienced accountants with a foreign background. The auditors were considered to have valuable experiences and perceptions of how their career advancement have worked out for them. This study has contributed to a deeper understanding of how auditors with foreign background in Sweden construct career advancement in relation to ethnicity. Since previous research has focused on minority structures in organizations and not how auditors constructs career advancement in relation to ethnicity, this study may be considered to have contributed to fill a research gap. The conclusion of this study is that the authorized public accountants have different opinions about how they design career advancement. A suggestion for further research is to investigate the phenomenon surrounding the accounting assistants’ perspectives that are of foreign origin. / Att minoriteter löper större risk att drabbas av karriärsbarriärer är ett problem som har diskuterats och studerats länge. Ett begrepp som kontinuerligt används för att beskriva minoriteternas karriärsproblem är den så kallade glastakeffekten. Begreppet beskriver hur minoriteter hindras att i synnerhet nå toppositioner i en organisation på grund av deras kön, sexualitet eller etnicitet. Då det endast är cirka 2,5 % av Sveriges auktoriserade revisorer som tillhör den etniska minoriteten väcktes intresset om att undersöka den etniska minoritetens karriärsavancemang ur ett annat perspektiv; hur resonerar revisorer kring deras karrärsavancemang i relation till deras etnicitet. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse kring hur revisorerna konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Vi har i denna studie använt oss av teorier som behandlar mångfald, socialisation, organisationskultur, identitetsteori, intersektionalitet, socialt nätverk, och mentorskap för att kunna uppnå syftet med studien. Empirin har samlats in via en kvalitativ metod där semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär via e-post genomförts med 13 erfarna auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund. Revisorerna ansågs ha värdefulla erfarenheter och upplevelser kring hur karriärsavancemanget har sett ut för dem. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring hur revisorer med utländsk bakgrund i Sverige konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Då tidigare forskning fokuserat på minoritetsstrukturer i organisationer och inte hur en revisor konstruerar karriärsutveckling i relation till dennes etnicitet kan denna studie anses ha bidragit till att fylla en forskningslucka. Slutsatsen av denna studie är att de auktoriserade revisorerna har skilda meningar kring hur de konstruerar karriärsavancemang. Förslag till vidare forskning är att undersöka fenomenet kring redovisningsassistenters perspektiv som är av utländsk bakgrund.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ”följ eller förklara”. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet. Vilket utrymme föreskriften om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning har fått vid valberedningarnas nominering av ledamöter samt i styrelsernas sammansättning är inget som har undersökts vidare efter Kodens införande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tre svenska börsbolags styrelsesammansättningar med fokus på mångsidighet och bredd, samt styrelsens representation av män och kvinnor. Detta för att söka förklaringar till valberedningarnas påverkan på sammansättningen, samt hur Kodens föreskrift om mångfald uppfattas i bolagen. Resultatet kan möjliggöra en värdering av bolagskodens rekommendation om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning i styrelsesammansättningen. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod används för att förklara och belysas syftet med undersökningen. Metoden ämnar ge en personlig förståelse och syn på om Koden påverkat företagens styrelsesammansättning samt vilken betydelse valberedningen har för sammansättningarna. För att besvara problemställningen och syftet har en dokumentstudie genomförts av tre bolag samt personliga intervjuer med respondenter från respektive företag. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar mångfaldsteorin, gruppdynamik i team, kvinnliga egenskapers specifika tillförande, antal kvinnor i styrelsen och meritokratiska perspektivet. Empiri: Det empiriska materialet består dels av dokumentstudier av årsredovisningar, valberedningsrapporter och annan dokumentation till årsstämman för tre bolag inom dagligvaru- och detaljhandeln; Hakon Invest, Cloetta och Hemtex, dels av intervjuer med två personer från styrelsen samt en valberedningsrepresentant från respektive bolag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att Kodens föreskrift om valberedningar har haft en indirekt påverkan på styrelsesammansättningarna, då det blivit en mer transparant och vidare nomineringsprocess. Kodens föreskrift om strävan efter en jämn könsfördelning har vidare haft en inverkan på dessa tre bolags styrelsesammansättningar, då valberedningarna tar hänsyn till kön i deras arbete. Övriga mångfaldsfaktorer har inte haft någon markant inverkan på sammansättningen, då det är kompetens i form av VD- och branscherfarenhet som prioriteras vid nominering av styrelseledamöter för att nå ett optimalt beslutsfattande. / Background: The regulation of the Swedish Corporate Governance Code (the Code) started in practice with listed Swedish companies, in 2005, with the premise of "comply or explain". The purpose of the Code is to ensure that the companies are controlled in such a way as to meet the demands of the shareholders for return on invested capital and good corporate governance. The Code provides that boards must be characterized by versatility, breadth and gender distribution should be sought. Surveys of boards, before the Code's introduction, show that the main factor in the nomination of directors is that the person has been Chief Executive Officer. The provision of versatility, breadth and the quest for gender distribution when nominating the directors and in the composition of the boards, has not been investigated further after the introduction of the Code. Purpose: The purpose of this study is to identify the boards of three listed Swedish companies with focus on versatility, breadth and the board's representation of both genders. This is to seek explanations for the Nomination Committee's impact on the composition of the board, but also how the Code's provision on diversity is seen in the different companies. The results allow a rating of the Code's recommendation on versatility, breadth and the quest for balance in the composition of the board. Methodology: A qualitative survey method is used to explain and illuminate the aim with this survey. The method's intention is to give a personal understanding and sights about the Swedish Code's influence on the board composition of the companies, which importance the Nominating Committees have for the compositions. A document study and interviews, with the three companies, has been done in order to respond to the problem. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes the diversity theory, team group dynamics and contribution of the female characteristics, which includes the number of women in boards with a meritocratic perspective. Empirical foundation: The empirical material consists of document studies of annual reports, committee reports and other documentation of the Annual General Meeting in the three companies in the Retail Trade Industry; Hakon Invest, Cloetta and Hemtex. Moreover, the empirical material is based on interviews with two members of the board and one Nominating Committee representative from each company. Conclusions: The study demonstrates that the Code's provisions for Nominating Committees have had an indirect impact on boards’ composition. Therefore it has become a more transparent and wider nomination process. The Code's provision, on the pursuit of gender balance, has also had an impact on the board compositions of the above-mentioned companies. This is because the Nomination Committees are taking account of gender in their work. Other diversity factors had no significant effect on the composition, because the expertise of a Chief Executive Officer, and industry experience is a priority of the nomination of directors, to reach optimal decisions.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade.

Dagens samhälle präglas av en mångfald som självklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om lärares förhållningssätt gentemot denna mångfald. Vi är även intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begränsningar lärare ser i undervisningen ur ett mångfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ forskning där intervjuer med några lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanställningen av dessa intervjuer som genomförts med lärare från de senare skolåren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mångfald är och vad det får för betydelse för läraryrket. Dock kan vi ändå dra slutsatsen att det existerar en medvetenhet om att man bör ta till vara på denna mångfald.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med hjälp av enkäter. Studieobjektet är en specifik enhet inom en internationell organisation, som är starkt styrt av sina gemensamma värderingar. Huvudresultatet visar på hög trivsel och en positiv attityd till att arbeta med mångfald, att mångfaldsplanen upplevs som bra och att medarbetarna uppskattar att arbeta i mångkulturella team. / Today we live in a more globalized world then ever before, which has lead to a multicultural society. Organizations today are now facing the challenge to adapt. The challenge with diversity is to cooperate despite our differences. Through interaction and good communication the individuals can adapt to the social environment in the organization. This study examines the employees’ attitudes towards and experience of their organization’s work with cultural diversity. The study is a quantitative survey that was conducted using questionnaires. The object of study is a specific unit within an international company, which is closely ruled by their common values. The main results shows high satisfaction at work and a positive attitude towards working with diversity, the diversity program is perceived as good and the employees enjoy working in multicultural teams.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association. Overall, the results show that leaders have a low knowledge in the work to promote ethnic diversity in floorball. Only one of the associations had been working actively on the issue. Finally, the leaders saw their role as important and they underlined that sport is a suitable integration arena.

No description available.

Education systems face a number of challenges regarding social justice, diversity, difference, and inclusion and membership for all students in the groups that schools create. This invokes questions of how well these challenges are met in curricula and teaching materials. Through discourse analysis of eight Swedish geographical textbooks, this essay aims to seek out the perspectives surrounding difference within the subject of geography. It concludes that the idea of fixed homogenous cultures as meaningfull in differentiating among people dominates throughout the latter half of the 20th century and during the last decade. In addition, it concludes that the discourse surrounding diversity in Swedish geographical teaching materials mainly has a binary liberal view of plurality focused around tolerance. This view, it is argued, helps to create and maintain both ideas of otherness and swedishness, the latter of which rest upon the notion of the former. The advent of sustainable development applied to social areas may howevever have forced the rigidity of these perspectives to loosen, even if alternatives are lacking. Nonetheless, swedishness remains vaguely defined, mirrored against the Other, something that has given rise to a neo–national discourse seeking to establish the notion of the nation.