Denna studie behandlar jämställdhetsaspekten inom Svenska Ishockeyförbundet och några utvalda underliggande divisioner. Ämnet jämställdhet är ständigt ett debatterat ämne i dagens samhälle på alla olika nivåer och arbetet kring frågan är både aktuellt och viktigt. Det finns en önskan att genom denna studie skapa ett intresse kring ämnet ur ett nytt perspektiv, och att visa en nyanserad bild än den negativa bild som idag ofta förmedlas. Jämställdhet och det arbete som krävs för att utveckla det förmedlas många gånger som en börda och något problematiskt. Samtidigt förmedlas inte fördelarna med jämställdhet i förhållande till de förbättringar det kan leda till inom alla organisationer. Generellt diskuteras jämställdhet och mångfald, vilka förändringar som kan leda till en utveckling och hur paradigminnovation kan utveckla en organisations redan befintliga jämställdhetsarbete. Brister förtydligas och förändringsförslag ges för att kunna skapa en bättre balans mellan könen i en mansdominerad organisation. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer riktade till ett antal utvalda respondenter. På grund av att denna studie vill undersöka en social verklighet är en kvalitativ forskningsmetod att föredra. Detta eftersom att det ger störst utrymme när det handlar om enskilda individer. Med det sagt är denna studie baserad på kvalitativ forskning för att kunna påvisa den sociala verklighet som avspeglar organisationen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ledarstilar och ledarskapsbeteenden som är viktiga för att chefer ska kunna leda anställda med psykiska funktionsnedsättningar på ett effektivt sätt. Anställda med psykiska funktionsnedsättningar kan ha olika hinder att överkomma på en arbetsplats, men chefernas bemötande är en viktig del för att de ska kunna lyckas med sitt arbete.  Ämnet har studerats i en kvalitativ studie där fyra chefer som har anställda med psykiska funktionsnedsättningar har intervjuats om ledarskap, värderingar, engagemang och bemyndigande. Alla chefer pratar om att värderingar är en viktig del i att kunna leda dessa anställda effektivt, men fördelarna med bemyndigande är oklara eftersom vissa anställda behöver mer styrning för att kunna klara av sitt arbete. Cheferna behöver ha fokus på människorna i första hand, men behöver ha fokus på resultatet också. Med andra ord så behöver cheferna fokusera på vad de anställda har för förmågor. / The purpose with this study is to explore what leadership styles and behaviours that are effective to use when managers lead employees with mental disabilities. Employees with mental disabilities can have different obsticles to overcome in a workplace, but the managers treatment is an important key for their success.  The subject has been examined in a quantitative study by interviewing four managers that has employees with mental disabilities about leadership, values, commitment and empowerment. All managers talk about values as an important part of leading these employees effectivly but the advantages of empowerment is unclear as some employees needs more guiding to manage their work. The managers need to have focus on people first, but has to focus on getting results too. In other words, the manager needs to focus on the employees abilities.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik. Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

Denna studie ämnar undersöka huruvida yrkesverksamma upplever att mångfald påverkar förutsättningar för lärande inom arbetsgrupper. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågan “Hur upplevs mångfald påverka förutsättningar för lärande i arbetsgrupper?” samt dess två underfrågor “på vilka sätt upplevs mångfald vara en förutsättning för lärande i arbetsgrupper?” och “på vilka sätt upplevs mångfald vara ett hinder för lärande i arbetsgrupper?”. Det empiriska materialet har tillhandahållits med hjälp av kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt tematisk analys. Studieresultaten visade att samtliga informanter, trots deras olika branscher, resonerar på liknande sätt och upplever att mångfald och heterogenitet medför stora förutsättningar för lärande i form av nya perspektiv, erfarenhetsutbyte och ifrågasättande. Resultaten visade även att mångfald kan skapa hinder för lärande, när perspektiv och erfarenheter undanhålls på grund av maktskillnader och hierarkier. Informanternas erfarenheter visar att de gemensamt är positivt inställda till förutsättningarna för lärande inom arbetsgrupper som mångfald medför. Slutsatserna som dragits är att uppfattningen av huruvida mångfald påverkar lärandet beror på individers inställning till mångfald samt arbetets och gruppens kontext. Mångfaldsbegreppet är komplext och svårt att mäta, då det kan formas till att passa individers egna värderingar. Det gör att det påverkar hur de kan se på förutsättningar och hinder för lärande på olika sätt, till följd av definitionen av mångfald. / This study aims to examine whether professionals experience that diversity affects the conditions for learning within working groups. The purpose has been operationalized in the research question "How is diversity perceived to affect the conditions for learning in working groups?" and its two sub questions "In what ways is diversity considered to be a prerequisite for learning in working groups?" and "In what ways is diversity considered to be an obstacle for learning in working groups?". The empirical material has been provided by a qualitative approach, in the form of semi structured interviews and thematic analysis. The study results show that all informants, despite their different industries, reason similarly and feel that diversity and heterogeneity imply great learning opportunities in terms of new perspectives, experience sharing and questioning. The results also show that diversity can create barriers to learning, when perspectives and experiences are retained due to differences in power and hierarchies. The informants' experiences show that they are jointly positive to the prerequisites for learning within workgroups that diversity brings. The conclusions drawn are that the perception of diversity is influenced by the individual's approach to diversity and the context of the work and the group. Diversity as a concept is complex and difficult to measure, as it can be tailored to the individual's own values, which affects how one can interpret the conditions and obstacles to learning differently, as a result of the diversity definition.

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Bakgrund: Medvetenhet om klimatförändringars påverkan som växt i takt med turismens ökade omfattning har utvecklat ett behov för hållbart resande och en ökad förståelse hos människor om mänskliga aktiviteters negativa miljöpåverkan. Som en utveckling av denna medvetenhet om klimatförändringars påverkan till miljöhot och förlust av biologisk mångfald har djurparker som turistattraktioner fått en allt mer betydelsefull roll. Djurparker, med sina samlingar av djur, har goda förutsättningar för att bevara biologisk mångfald. Djurparker behöver därför bidra till bevarande och djurparkers syfte anses just omfatta bevarande. Tidigare forskning belyser dock att det krävs mer förståelse för vilka bevarandeuppgifter djurparker tar sig an och bidrar med. Syfte och problemformulering: Studiens syfte är att utreda svenska djurparkers bevarandearbete för biologisk mångfald, och besvaras av frågan: På vilka sätt arbetar svenska djurparker med bevarande av biologisk mångfald? Metod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv ansats där tidigare forskning har utgjort en grund för studiens forskningsområde. Teoretiska aspekter har testats gentemot studiens empiriska material. Data har samlats in genom telefonintervjuer som genomförts med 19 stycken djurparker belägna i Sverige. Slutsats: Svenska djurparker arbetar med olika bevarandeaktiviteter och i olika stor omfattande grad för att bidra till biologisk mångfald. I samtliga svenska djurparker är djuruppfödning samt information och utbildning de främsta bevarandeuppgifterna. I många djurparker förekommer även arbete med att stödja bevarande in situ, samt att bedriva eller möjliggöra forskningsstudier. Som en förutsättning för bevarandearbetet är turism en betydelsefull faktor eftersom turism bidrar till ekonomiskt stöd och finansiering. Likväl bidrar turism till att besökare kommer till djurparker, vilket är en förutsättning för att djurparker ska kunna sprida information och kunskap som anses vara det mest värdefulla arbetet för att bidra till bevarande av biologisk mångfald.

Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.

Bakgrund: Marknadsföring har fått en allt större betydelse i dagens samhälle. Dagligen möts människor av tusentals reklambudskap vilka tävlar om att nå fram och beröra individen på bästa sätt. Reklamens ökade inflytande i samhället har gjort att den många gånger påverkar mottagarens uppfattning om hur samhället ser ut och fungerar. Sverige har idag en allt mer heterogen befolkning, år 2015 beräknades hela 1,6 miljoner av Sveriges invånare vara utlandsfödda. På senare tid har mångfald inom etnisk marknadsföring varit ett aktuellt och omtalat ämne i media. Reklamkampanjer vilka illustrerat en bred representation av etnisk mångfald har blivit omdebatterade och har i vissa fall till och med blivit borttagna. Marknadsföringen idag återger inte en korrekt avspegling av det svenska samhället vilket kräver förnyade marknads- och kommunikationsstrategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för etnisk mångfald i marknadsföring ur en svensk kontext. Uppsatsen redogör för hur och varför reklambyrån och dess beställare använder sig av etnisk mångfaldi marknadsföring. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats i uppsatsen. Studien är av en komparativ design och undersöker en reklambyrå och dess fyra beställare vilka på senare tid skapat reklam innehållande en bred etnisk mångfald. Empirin har främst samlats in genom intervjuer med projektledare på reklambyrån samt ansvariga projektledare för aktuell reklamkampanj. Även reklamkampanjerna i sig har analyserats för att stärka empirin. Slutsats: Vi har i studien konstaterat att det finns en bred spridning i hur företagen väljer att framställa etnisk mångfald i sin marknadsföring. Studien visar att motiven bakom användandet av etnisk mångfald i marknadsföring är många. Varumärkesbyggnad, att spegla dagens samhälle, skapa starka relationer till kunden och samhällsansvar väger i samtliga fall tyngre än att öka lönsamheten. De fallföretag som studien behandlar menar att etnisk mångfald i marknadsföring idag bör ses som en hygienfaktor och uteslutandet av etnisk mångfald ses som en risk. / Background: Advertising and marketing has increased its role in the society today. Every day people face thousands of advertising messages which are competing to reach the individual in the best way. Marketing’s growing influence in our society affects the receiver’s perception of how they see the society. Due to an increased globalization and that our world is getting more and more dynamic, the population of Sweden is more heterogeneous than ever. In the year of 2015 about 1,6 millions people of the Swedish population was counted as foreign born. The last years, diversity within marketing has been a debated subject in the media. Advertisement campaigns which has displayed a broad range and representation of diversity of people has been both embraced but also criticised and in some cases put down. Marketing today does not reflect the Swedish society of today correctly. As the heterogeneity is increasing, the customers in Sweden are commanding new more diversified marketing and advertisement which calls for renewed marketing and communication strategies. Aim: The aim of the study is to contribute with a broader understanding for ethnical diversity in marketing through a Swedish context. The study declares how and why the advertisement agency and their clients present ethnical diversity in their marketing. Methodology: This study is of a qualitative nature. The study is formed around a comparative design including the advertisement bureau Forsman & Bodenfors and their four clients which recently have displayed a broad ethnical diversity in their marketing campaigns. The empirical data was mostly collected through interviews with employees at advertisement bureau Forsman & Bodenfors as well as with employees at the chosen clients. The advertisement campaigns have been analysed in detail to reinforce the empirical data. Conclusion: This study states that there are many ways for how companies portray ethnical diversity in their marketing and advertising. The motives behind using ethnical diversity are many. Brand building, to reflect reality, to create strong liens to clients and customers and to take a social responsibility are factors that in all cases dominates increased profitability. The companies which the study investigated express that ethnical diversity in marketing should be seen as a matter of course and to exclude ethnical diversity in marketing is seen as a risk.

Bakgrund: Tidigare studier på området socialt entreprenörskap visar på att sociala företag syftar till att skapa socialt värde. Hur detta värde skapas har dock varit svårt att konkretisera. Med anledning av att flera sociala företag med fokus på att öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden grundats de senaste åren, är det av intresse att studera hur dessa företag skapar socialt värde. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald. Metod: Studiens forskningsdesign är av kvalitativ karaktär och följer en abduktiv ansats. Studien undersöker ett socialt företag och dess partnerföretag och deras gränsöverskridande samarbete i form av ett mentorskapsprogram. Empiriinsamlingen har utförts genom kvalitativa intervjuer, etnografi samt dokumentstudier. Slutsats: Studien finner fem olika aspekter som beskriver hur socialt värde kan skapas genom ett samarbete över sektorsgränserna i samhället. Den första aspekten som identifierats är möten, vilken är den mest centrala förutsättningen för att kunna skapa socialt värde i ett gränsöverskridande samarbete. Utöver den aspekten finner studien att ansvarstagande, samverkan, nätverksskapande och kulturskillnader är aspekter som bidrar till socialt värdeskapande. / Background: Previous research within social entrepreneurship has shown that social enterprises are aiming to create social value. How the value is created is hard to concretize. Due to the fact that several social enterprises focusing on increasing the diversity of the Swedish labor market have been founded in recent years, the key interest is to study how these enterprises create social value. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how social enterprises, in collaboration with organizations across sectorial boarders in society, can create social value through their aim for a higher diversity on the Swedish labor market. Method: The research design is of qualitative nature and follows an abductive approach. The study investigates a case in the form of a social enterprise and its partner companies and their cross-sectoral cooperation in the form of a mentorship program. Empirical collection has been conducted through qualitative interviews, ethnography and documentary studies. Conclusion: The study finds five different aspects that describe how social value can be created through cooperation across the sectoral boundaries in society. The first aspect identified is the meeting, which is the most central prerequisite for creating social value in cross-sectoral cooperation. In addition to this aspect, the study finds that responsibility, collaboration, networking and cultural differences are aspects that contribute to social value creation.