Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt muslimskt religionsutövande möjliggörs i en allsvensk fotbollsklubb. Forskningen som har gjorts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer samt en granskning av klubbens skrivna material i form av dess värdegrund. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier som ser olika på mångfald, dels en liberal multikulturalism och dels en radikal multikulturalism – baserade på en distrinktion mellan dessa båda av Anne Sofie Roald. Därtill har John Rawls rättviseteoretiska begrepp "ursprungspositionen" använts som analysverktyg. Det har framgått att den allsvenska klubben har en välkomnande attityd gentemot mångfald. Det har också framkommit att den står på en sekulär grund. Detta kan utgöra en problematisk plats för en muslimsk religionsutövande spelare. Analysen belyser att klubben erbjuder de muslimskt religionsutövande spelarna förutsättningar, men dessa inte är permanenta och det kan ifrågasätta den välkomnande attityden klubben vill förmedla.

Denna studie syftar till att, genom en komparativ ideologianalys, analysera tre valda filosofiska modeller och uttolka vilka implikationer dessa kan ha vad gäller religionsämnets syftesbeskrivning ur LGY11; att eleverna ska "förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald." Studien syftar inte till att argumentera för någon specifik modell. De modeller som analyserats är hämtade ur verk författade av Charles Taylor, Seyla Benhabib samt Martha Nussbaum. Analysen påvisade såväl skillnader som likheter mellan de olika modellerna. Analysen påvisade att kristendomens särställning som "förvaltare av den svenska värdegrunden" kan vara en problematisk aspekt av läroplanen då kristendomen kan tas som neutral, objektiv eller tolkas som innehållande en "god" essentiell kärna. Ett annat resultat vilket uttolkades av de analyserade modellerna var att förståelse för de andra, måste föregås av en kritisk granskning av, eller medvetenhet om, den egna utgångspunkten. Detta tolkades som ytterst relevant i en religionsundervisning vilken syftar till att uppnå förståelse för mångfald

The military area Skillingaryds skjutfält is considered to harbor a great amount of value for saproxylic beetles, despite the fact that no inventory has been made, because of the high amount of dead wood. After the storms Gudrun (2005) and Per (2007) the County Administrative Board of Jönköping decided to leave a large amount of dead wood in the area to promote biodiversity. During the summer of 2016 the area was surveyed with window traps that were emptied three times. 121 species of saproxylic beetles belonging to 41 families were found during this time. Of these species there were three red listed: Uloma culinaris, Pseudanidorus pentatomus and Orchesia minor. Aside from the red listed species one species that indicate high nature values, Necydalis major, was found and four rare species from the genus Hylis sp. which are rare due to intense forestry. In comparison to other studies Skillingaryds skjutfält exhibit a less interesting fauna than expected. The reason for this is believed to be overgrowth, lack of variation and canopy closure that limits sun exposure. The summer of 2016 was quite mediocre in both temperature and sunny days which also may have affected the results. Since there hasn’t been any previous study of the saproxylic fauna in the area it is impossible to say if the windthrow from the big storms has affected the fauna in any direction. But since it is a known fact that storms generate dead wood it can be concluded that the increase of dead wood should have affected the fauna. This study is the start-up of a proposed continual survey and to draw any conclusions, comparison to other similar studies has been made. It should be emphasized that this study does not give the full picture of the saproxylic fauna and that there probably are more species living in the area than presented here.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever inkluderande organisationskulturer och sin roll i att skapa en. För att undersöka detta eftersöks svar på frågeställningar som handlar om vad en inkluderande kultur innebär för cheferna, hur de säger sig arbeta för att skapa en inkluderande kultur och hur cheferna upplever detta arbete. Genom en huvudsaklig induktiv ansats och kvalitativa intervjuer framträder nya fynd inom forskningsområdet. Fynden visar att chefer upplever att arbetet för en inkluderande kultur är något som alla behöver hjälpas åt med. Det ses som ett viktigt arbete och cheferna menar att deras roll i detta är att agera som förebilder och skapa förutsättningar för sina medarbetare så att de i sin tur kan skapa denna kultur. Däremot framkommer det att vissa faktorer påverkar hur detta arbete kan genomföras och det dyker upp funderingar kring för vem inkluderingen ska finnas och av vem den skapas. En individs vilja och även skyldighet till delaktighet visar sig vara en komplex men även avgörande fråga för inkluderingen och någonstans i detta hamnar chefens roll i obalans.

Deleuze and Guattaris extensive critique of psychoanalysis is clearly demonstrated in their reading of Freuds famous case study The Wolfman. This paper aims to examine this critique, addressed in the chapter One or Several Wolves? of A Thousand Plateaus. The aim is to illustrate an alternative view of the subject to the one presented by Freud. Freuds's method is understanding the self by interpreting the unconscious as seen from the analyst's perspective. This paper seeks to present a different approach by regarding the unconscious as productive and collective. This description of the self formulate alternative suggestions as to how to treat mental illness. The paper uses the anti-psychiatric clinic La Borde as an example of this in practice. / Deleuze och Guattaris omfattande kritik av psykoanalysen framgår tydligt i deras läsning av Freuds fallstudie av Vargmannen. I Tusen Platåer kapitlet ”En eller flera vargar?” behandlas kritiken som denna uppsats syftar till att undersöka. Uppsatsen belyser kritiken med avsikten att öppna för en annan syn på subjektet än den Freud förmedlar. Freuds metod är att utifrån en analytikers position förstå jaget genom att tolka det omedvetna. Den här uppsatsen syftar till att framhålla ett annat förhållningssätt till jaget med ingången att det omedvetna ses som produktivt och kollektivt. Denna subjektsbeskrivning föreslår en alternativ behandling av psykiskt sjuka. I uppsatsen används den antipsykiatriska kliniken La Borde för att exemplifiera detta i praktiken.

Syftet med studien var att belysa om och i så fall hur förskollärare implementerar specialpedagogik i arbetet med barn i förskolan samt vilka erfarenheter de har av att arbeta med inkludering och barns olikheter. Teoretiska utgångspunkter för studien var det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Genom en kvalitativ studie har enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare genomförts. Samtliga av de för studien valda perspektiven kunde skönjas i förskollärarnas uppfattningar, men det relationella perspektivet var mest framstående. Resultatet av denna studie visar att specialpedagogik implementeras i förskolan genom gott samarbete med specialpedagog som hjälper pedagogerna att utveckla sina arbetssätt och utforma miljön för att kunna möta en naturlig mångfald i verksamheterna. Specialpedagogiken kan även förstås som ett förhållningssätt att använda i mötet med varje enskild individ. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar inkluderande och beskriver barns olikheter som en tillgång. Informanterna upplever att barns olikheter inte blir till en begränsning så länge det finns tillräckliga resurser och kompetens att möta dem. Denna studie tyder på att en likvärdig förskola är möjlig att skapa under rätt förutsättningar, samtidigt som det fortfarande finns en del förbättringsområden kring aspekter som tid, organisation och resursfördelning.

Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö.    I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande

Diskussionen kring andelen kvinnor i bolagsstyrelser har varit ett hett diskuterat ämne på senare tid. I Norgeinfördes ett kvoteringskrav som krävde att minst 40 procent av vardera kön var representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna. De norska aktiebolagen fick två år på sig att uppfylla kvoteringskravet och de bolag som inte lyckades uppfylla kravenskulle försättas i likvidation. Publicerade studier från bl.a. Norge, Danmark, Hong Kong, Sydkorea, Nederländerna och USA har mätt huruvida det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och lönsamhet. Lönsamhetsmåtten samt resultaten har varierat bland studierna och det råder därmed ingen konsensus inom ämnet. Dessutom finns det ingen publicerad vetenskaplig studie som är gjord på den svenska marknaden. Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Urvalet består av 84 bolag och totalt 247 räkenskapsår under perioden 2015–2017. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt. För att uppfylla syftet utfördes en OLS-regression, där inget signifikant samband kunde utläsasmellan den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln andel kvinnor, varpå hypotesen det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet förkastades. Teorin kring critical mass testades genom upprättande av en dummyvariabel, men inget signifikant samband påvisades mellan critical mass och lönsamhetsmåttet ROA.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.