Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.

Bilderböcker kan skapa engagemang och beröra läsaren och kan därför användas för att ge elever möjlighet att utveckla samhörighet samt förmåga att sätta sig in i andras perspektiv. I ett boksamtal får eleverna möjlighet att sätta ord på tankar och känslor som uppstår vid läsning. Forskningsöversiktens syfte är att lyfta fram hur bilderboksamtal kan främja mångfald för att ge yngre elever möjligheter till identifiering och perspektivtagande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: Hur uttrycker yngre elever inferensskapande om mångfald? Vilken betydelse har läraren i bilderboksamtalet? Hur påverkar bokvalet bilderboksamtalet? För att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte har vetenskapliga studier om boksamtal, bilderböcker och mångfald tagits fram, analyserats och sammanställts. I resultatet framgår att upprepad högläsning av samma bilderbok stöttar elever att göra djupare inferenser. Forskningen uppmärksammar att autentiska bilderböcker bör används för att eleverna ska få en sanningsenlig bild av olika kulturer och familjestrukturer. Analysen pekar också på olika dilemman som kan uppstå i boksamtalet gällande identifiering, lärarens bemötande och förhållningssätt samt vad eleverna vill samtala om. Utifrån resultatet och tidigare forskning om läsförståelse och bilderböcker dras slutsatsen att läraren, förutom att göra ett medvetet och kritiskt bokval, själv måste inta ett normkritiskt förhållningssätt för att skapa ett medvetet boksamtal där eleverna gör inferenser kring mångfald. Utifrån uppmärksammade kunskapsluckor i analysen kan vidare forskning fokusera ännu mer på lärarens bemötande av elevernas tankar i boksamtalet. Intervjuer kan även genomföras med elever om hur deras föreställningar om mångfald kommer till uttryck utifrån deltagande i boksamtal. Några didaktiska implikationer som lärare kan ta med sig är att undervisningen bör innehålla mycket läsning och samtal där lärare inte är rädda för att ta upp mångfald och olikheter, samtidigt som det är viktigt att belysa likheter mellan människor.

Byggbranschen är mansdominerad och präglas av bristande mångfald. Undersökningar visar att machokultur och hård jargong leder till att många lämnar branschen.NCC är en av de största aktörerna på den svenska byggmarknaden och syftet med arbetet var att undersöka hur NCC Building Örebro/Värmland arbetar med mångfaldsfrågor och vilka resultat det gett. Som en del av arbetet har även medarbetarnas inställning till mångfald samt skillnader mellan länen vad gäller mångfald bland de anställda undersökts.Datainsamling har skett genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Intervjupersoner valdes ut utifrån deras roll i företaget eller specifika projekt.En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka den etniska mångfalden inom avdelningen och för att undersöka medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön och inställning till mångfald och jämställdhet.Undersökningen visar att NCC arbetar aktivt med frågor rörande mångfald, jämställdhet och inkludering vilket med stor sannolikhet bidragit till en bättre psykosocial arbetsmiljö. Det framgår dock att machokultur och hård jargong fortfarande existerar på arbetsplatserna. Resultatet av undersökningen tyder även på att en majoritet av medarbetarna är positivt inställda till mångfald och jämställdhet i branschen samt att de är villiga att arbeta med frågorna.Det finns tydliga skillnader mellan länen beträffande mångfald bland de anställda. Undersökningen visar att en större andel kvinnor inom produktionen i Värmland sannolikt bidragit till en positiv kulturförändring och bättre psykosocial arbetsmiljö i jämförelse med Örebro. / The construction industry is male-dominated and suffers from a lack of diversity. Studies have shown that macho culture and a rough jargon leads to people leaving the industry.NCC is one of the biggest actors on the swedish construction market and the purpose of this study was to research how NCC Building Örebro/Värmland works with questions regarding diversity and what results it has generated. Attitudes towards diversity among the employees and differences in diversity between the counties have also been researched as a part of this study.Data was collected through literature studies, interviews and a survey. The interviewees were chosen for their function in the company or their part in a specific project.A quantitative survey was performed to research the ethnic diversity in the division and to research the employees perception of the working environment and attitudes towards diversity and gender equality.The research shows that NCC are working actively with questions regarding diversity, gender equality and inclusion and that it most probably contributed to a better psychosocial work environment. However, it’s clear that macho culture and rough jargon still exists at the workplaces. The results of the research also indicates that a majority of the employees have a positive attitude towards diversity and gender equality and that they are willing to work with the issue.There are clear differences between the counties regarding diversity among the employees. The research shows that there is a larger proportion of women among the employees in the construction phase in Värmland and that it probably have contributed to positive cultural change and an improvement of the psychosocial work environment.

No description available.

Det finns farhågor att den ökade ägarkoncentrationen i mediebranschen gällande lokaladagstidningar riskerar att påverka innehållet för dess läsare. Allt mer material hämtas från externaaktörer, såsom nyhetsbyråer och kommunikationsavdelningar. I kombination med den digitalautvecklingen har detta inneburit förändringar för de etablerade mediehusen. Genom att undersökatvå lokala dagstidningar kopplade till Stampen media, ville jag undersöka om detta har påverkattidningens lokala prägel. Stampen media köpte dels upp flera lokala tidningar i början av 2000-talet,dels blev Stampen media själva uppköpta för något år sedan.Sveriges riksdag beslutade om ett nytt presstöd 2018, vilket skall stärka den lokala journalistiken.Detta i kombination med att en entydig forskning som visar på att den lokala tidningen har en viktigroll att spela när det kommer till demokrati och att skapa samhällsengagemang, visar på vikten avlokala tidningar.Den kvantitativa innehållsanalysen visar på att den lokala prägeln inte har minskat i någon störreomfattning. Tendensen för Hallands Nyheter är mer negativ, än för Hallandsposten. Vidare visarresultaten på ett fokus på centralorterna i tidningarnas utgivningsområden. Det som framkommer äratt tidningens material har minskat betydligt och vad detta kan ha för betydelse för tidningens lokalaprägel i framtiden, får framtiden utvisa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en bemanningsorganisation arbetar med att främja mångfald i sin rekrytering och hur detta går till praktiskt. Idag är det viktigt för företag att representera goda värderingar och vara en hållbar organisation, därmed är det viktigt för dem att ha en bred kulturell mångfald bland sina medarbetare. Detta är legitimerande för organisationer och ger dem ett erkännande på arbetsmarknaden (Debeljak, 2018). Även om bemanningsorganisationer har som uppgift att rekrytera personal till andra organisationer är det inte dem som har det slutgiltiga ordet, vilket kan underminera deras arbete att inkludera fler människor med olika etniska bakgrunder. Kulturell matchning är ytterligare en aspekt där organisationer väljer kandidater utefter hur väl de skulle passa in på företaget snarare än för deras kompetens. Denna studie vill undersöka hur bemanningsföretaget i fråga kan minimera dessa problem i sin rekrytering. Studien har en kvalitativ ansats med underlag från semistrukturerade intervjuer som genomfördes med rekryterare och chefer från organisationen. Materialet har analyserats utifrån Berger och Luckmanns teorier om legitimitet och Malin Lindelöws forskning om kompetensbaserad rekrytering. Resultatet av studien visade att bemanningsorganisationen använder sig olika verktyg när de rekryterar för mångfald beroende vilka roller som ska tillsättas. Vid mer seniora roller använder de sig av kompetensbaserad rekrytering för att minimera tillkomsten av egna värderingar. På så sätt fungerar kompetensbaserad rekrytering som en bra metod för att minska risken för diskriminering och således välja kandidater utefter deras erfarenhet och kompetens.

Det här är en studie vars syfte är att analysera och kritiskt granska de normer som framträder i två museers arbete med att öka mångfalden i utställningarna och hos museibesökarna. I den här studien syftar mångfald inte endast till en etnisk mångfald, vilket är den vanligaste åsyftningen, utan en bredare definition som innefattar andra aspekter såsom kön, ålder och funktionalitet. Eftersom museerna i Sverige har ett uppdrag att finnas tillgängligt för alla är detta ämne viktigt att analysera. De museer som granskas i denna uppsats är ett konstmuseum och ett länsmuseum som båda är belägna i samma kommun. Insamlingen av empiri har utförts via kvalitativa intervjuer med fyra museiarbetare, två från varje museum. Resultatet av intervjuerna och analysen visar att båda museerna arbetar på flera olika sätt med att främja mångfald i utställningarna och att locka en bred publik. Däremot finns förbättringsområden i fråga om fysiskt tillgänglighet samt en tydligare dokumentation och uppföljning av hur mångfaldsarbetet går till. Min slutsats är att museerna blir bättre och bättre på att uppfylla sitt syfte i att vara en plats för alla. Detta sker delvis i och med att lagar som främjar mångfald träder ikraft men också genom museianställdas egna initiativ.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och  samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationers mångfaldsarbete och mångfaldsrekrytering kan förstås med utgångspunkt i ett svensk mansdominerad industribolags rekryteringsförfarande. För att uppfylla uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod som inkluderade granskning av industribolagets dokument rörande mångfald och rekrytering samt intervjuer med HR-personal och chefer med rekryteringsansvar. Resultatet visar på att industribolaget har systematiskt mångfaldsarbete och att HR-personalen har en god insyn i mångfaldsarbetet. Bland cheferna framgår det att en majoritet inte tänker på mångfaldsaspekten i rekryteringsförfarandet utan ser det snarare som HR-personalens uppgift. Den avslutande diskussionen lyfter att industribolaget skulle behöva en tydlig typografi för mångfaldsbegreppet. Det för att skapa en förståelse för vad mångfald är vilket skulle kunna hjälpa såväl chefer som HR-personalen i rekryteringsförfarandet. / The purpose of the thesis is to investigate how organizations’ diversity work and diversity recruitment can be understood, based on a Swedish male-dominated industrial company’s recruitment process. In order to fulfill the purpose, a qualitative method was used which included a review of the industrial company’s documents concerning diversity and recruitment, as well as interviews with HR and managers with recruitment responsibilities. The thesis result shows that the HR-personnel has a good understanding in the meaning of diversity work. However, the result shows that amongst a majority of the managers does not think about the diversity aspect of the recruitment process, but rather sees it as something HR ought to do. The conclusion highlights that the industrial company could benefit from a clear typography for the concept of diversity. This could entail to create an understanding for what diversity is, which could help both managers and HR-personnel in the recruitment process.

Studiens syfte är att beskriva och klargöra hur fritidspersonal arbetar med inkludering, relationsarbete och specialpedagogiska anpassningar i fritidshemmet. Studien synliggör fritidspersonalens attityder om anpassningar och elevernas syn på deras lärares inkluderings- och relationsarbete. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fritidspersonal med relevant pedagogisk utbildning, i tre olika fritidshem i södra Sverige, samt med elever via enkäter. Intervjuerna och enkäterna genomfördes för att få veta hur lärare respektive elever talar och uttrycker sig om inkludering, anpassningar och relationer i fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidshemmets strukturer, såsom personaltäthet, resurser och samverkan, anpassningar och tillgänglig lärmiljö samt relationellt arbete är viktiga ramfaktorer för inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Detta diskuteras genom att resultatet analyseras utifrån Nilholms och von Wrights specialpedagogiska perspektiv.