En viktig funktion för den biologiska mångfalden och ekosystem är pollinerande insekter, men antalet har minskat kraftigt världen över. Detta är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna och de två hänger starkt ihop med varandra. Att engagera människor i att göra insatser för pollinerande insekter är ett sätt att främja den biologiska mångfalden, men för att detta ska lyckas krävs mer kunskap om dem och deras behov. Trädgårdsbutiker har visat sig vara en bra utgångspunkt för att dela dessa budskap, och att odla blommor som gynnar pollinatörer är något som konsumenter kan göra för att bidra.  Design som verktyg har visat sig kunna influera människor till att göra mer hållbara val och rörelsen designaktivism kan främja dessa möjligheter till social förändring gen- om att fokusera på samhälleliga och miljömässiga problem. Syftet med denna studie var att ur ett designaktivismperspektiv undersöka hur pollinerande insekter kommuni- ceras visuellt på förpackningar i svenska trädgårdsbutiker, samt att undersöka hur konsumenter upplever den visuella kommunikationen och hur det kan förbättras för att främja ansvarstagande för pollinatörer och biologisk mångfald. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor som besvarades genom två metoder; en visuell research genom fotodokumentation och en frågeundersökning.  Resultatet av undersökningarna visade först och främst att fröförpackningar för blommor på den fysiska marknaden idag inte kan anses förmedla pollinerande insekters betydelse för biologisk mångfald. Den visuella kommunikationen saknade dessutom aspekter av designaktivism, såsom uppmärksammande av samhälleliga- och miljömässiga problem eller en tydlig strävan efter att influera människor till social förändring. Resultatet av undersökningarna visade för det andra att respondenterna inte uppfattade produktens välgörande för pollinatörer som förpackningarnas främsta budskap. Respondenterna önskade däremot mer och tydligare information om detta då det var viktigt för en majoritet av dem att välja blomfröer som gynnar pollinerande in- sekter. För att engagera konsumenter i att göra dessa val visade det sig att en kombina- tion av bild och text var effektivast, men att symboler också var av betydelse. Slutligen visade denna studie att visuell kommunikation på fröförpackningar kan räknas som uttryck av designaktivism om de belyser ämnen såsom förlusten av biologisk mångfald och pollinatörers betydelse för att stoppa det. Designaktivism anses dessutom kunna samverka med tjänstedesign och förpackningsdesign för att skapa engagemang för pollinerande insekter hos konsumenter.

Denna studie tittar närmare på representationen av genus och etnisk mångfald i barnlitteraturen på tre mångkulturella förskolor. Alla skolorna kommer från olika stadsområden i Uppsala och studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är delvis att se hur representation framstår i barnlitteratur och delvis hur dessa böcker väljs och presenteras för barnen. Studien är uppdelad i två delstudier, den första är en kvantitativ studie där alla bilderböcker på de valda avdelningarna räknas och sammanställs i grafer som visar antalet pojkar och flickor som huvudkaraktär. Ytterligare en graf har sedan skapats för att se hur etnisk mångfald presenteras i böckerna. Den andra delstudien är en kvalitativ text- och bilderboksanalys av sex utvalda böcker från de valda förskolorna. Dessa böcker inkluderar någon form av etnisk mångfald eller genus. Utöver dessa två delstudier har det även gjorts intervjuer med en förskollärare från varje vald förskola om hur barnlitteratur införskaffas till förskolorna och hur den används. Resultatet av studien är att representationen av flickor och minoritetsgrupper i barnböcker har förbättrats mot tidigare forskning, dock är de två grupperna fortfarande underrepresentaterade.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Syftet med studien, som har genomförts på en enhet inom metallföretaget Boliden Mineral AB, var att undersöka hur medarbetare med olika utländska bakgrunder har upplevt sig bli inkluderade på arbetsplatsen. Tidigare forskning har visat att viktiga delar när det kommer till inkludering är bland annat klimatet på en arbetsplats, ledarskapet, organisationskulturen och vikten av att ha en mångfaldig arbetsplats. I tidigare forskning har det framkommit att det finns många positiva effekter av en inkluderande arbetsplats samt hur exkludering kan påverka medarbetare negativt. Den metod som använts är semistrukturerade intervjuer med personer som har olika utländska bakgrunder. Totalt intervjuades fem personer där fyra intervjuer genomfördes på plats i företagets lokaler och en genomfördes via videolänk. För att bearbeta datamaterialet användes den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att företaget i helhet upplevs som inkluderande men att några förbättringsområden som Boliden har är pre- och onboardingprocessen eftersom medarbetare upplevde bristande hjälp och introduktion. Resultatet visade även att aktiviteter för att främja inkludering som har genomförts tidigare har varit uppskattat av medarbetare men där de önskar fler aktiviteter på både företags-, avdelnings- och gruppnivå. En annan del som arbetsgivaren kan förbättra är relaterat till tillgång av information där medarbetare upplevde att en del dokument, policys och introduktionsfilmer bara finns på svenska. Eftersom både svenska och engelska används i organisationen är en slutsats att Boliden bör se till att mer material ska finnas på båda språken för att upplevas som mer inkluderande. / The purpose of this study, which has been conducted at a unit within the metal company Boliden Mineral AB, was to investigate how employees with foreign backgrounds have experienced inclusion in the workplace. Previous research has shown that important factors when it comes to inclusion are for example the working climate, leadership, organizational culture and diversity in the workplace. Moreover, research has determined that there are many positive effects of an inclusive workplace while exhibiting how exclusion can affect employees negatively. The method used in this study is semi-structured interviews with people with foreign backgrounds. In total, five interviews were held, out of which four were held at the company's office and one was a video interview. The data has been analyzed using thematic analysis. The results showed that the company at large is perceived as including. However, some improvements can be enacted by Boliden when it comes to pre- and onboarding since employees experienced shortness of help and introduction. The results also showed that activities promoting inclusion have been appreciated by employees, but they would like to see more activities on the company-, department- and group levels. Another aspect that the employer can improve is access to information in various languages, given employees´ encounters with some documents, policies and onboarding videos that are only available in Swedish. Seeing that both Swedish and English are used in the organization, one conclusion suggested by this study is that Boliden should ascertain that more material is available in both languages. Consequently, the company would be experienced as more inclusive.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

I detta arbete studeras friluftslivet inverkan på växter och djur. Dels genom en litteraturstudie, dels genom en fallstudie i Friseboda, Skåne, där ridning nyligen tillåtits för att hålla sandmarker öppna. Litteraturstudien delades upp i två delar, där påverkan på växter analyserades kvalitativt medan påverkan på djur analyserades kvantitativt. I Friseboda gjordes inventeringar av markvegetation och mängden bar sand kvantifierades utifrån ortofoton. Resultatet visade att växters struktur och funktion har större betydelse för spårbildning än typ av friluftsaktivitet. I hälften av fallen hade friluftslivet ingen signifikant effekt på djur och i en tredjedel av fallen påverkades djuren negativ. Resultatet i Friseboda visade att andelen bar sand har minskat sedan senaste markstörningen och var år 2020 nere på drygt 5 %. En initial uppföljning av inventeringen visade på marginella skillnader i bottenskiktets yttäckning. Ridningen förväntas gynna flora och fauna genom att på sikt öka mängden bar sand.

Studien har undersökt utmaningar och motstånd som mångfaldsarbetare möter i sitt arbete och hur det synliggör maktrelationer inom rummen de försöker förändra. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju mångfaldsarbetare som arbetar i den svenska kontexten både internt inom organisationer och med konsultuppdrag, för att fånga upp deras upplevelser av utmaningar och motstånd. Studiens teoretiska ramverk är affektteori, svensk exceptionalism, vit skörhet, mångfaldsbacklash och närliggande områden. Studien visar motståndsstrategier som används mot mångfaldsarbetare genom ignorans, ifrågasättande och kritisering och illegitimering av deras arbete. Mycket av motståndet handlar även om okunskap om maktrelationer och en färgblind utgångspunkt. Studien påvisar även hur organisationer skapar sig själva genom frågor om social rättvisa, konstruerar en image om modernitet, progressivitet och engagemang i sociala frågor. Mångfaldsarbetarna i studien upplever det som lättare att få igenom symboliska åtgärder såsom föreläsningar och uppmärksammande av speciella event, men svårare med långsiktiga strukturella förändringar. Studien visar hur frågor rörande ras och rasistisk diskriminering är extra svåra att arbeta med och möter särskilt motstånd.

Hållbarhet är ett ämne som de senaste åren blivit allt mer viktigt i samhället, där allt fler krav ställs på företag att ta sitt ansvar. Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestation. Forskning kopplat till åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation är däremot bristfällig och resultaten är varierande. Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om mångfalden i styrelsen har någon påverkan på CSR-prestationen i svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomförs med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att mäta hållbarhetsprestation används Refinitivs ESG-poäng, vilket delas upp i tre olika faktorer: miljö, sociala och bolagsstyrning. Studiens resultat tyder på att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestationen. Det återfinns inte någon signifikant betydelse för åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation, förutom en aspekt av ESG-poängen, bolagsstyrning, där det dokumenteras ett negativ samband. Slutligen återfinns inga fler signifikanta samband mellan åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation.

Spillvattenvåtmarker är vattenmiljöer skapade i syfte att avskilja näringsämnen ur spillvatten från avloppsreningsverk med hjälp av naturliga nedbrytningsprocesser. Anläggningarna bidrar till att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till våra sjöar och hav samtidigt som de skapar mervärden som ökad biologisk mångfald. Fåglar vistas gärna i och omkring näringsrika spillvattenvåtmarker till följd av den goda födotillgången samt att det råder en brist på våtmarksmiljöer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur kombinerade fågel- och spillvattenvåtmarker bör utformas och skötas för att uppnå bästa möjliga avskiljning av näringsämnen samtidigt som livsmiljöer för våtmarksfåglar skapas och upprätthålls. Genom att studera litteratur och rapporter om hur respektive våtmarkstyp utformas och sköts på bästa sätt för sitt specifika ändamål kunde en checklista över utformningar som gynnar båda syftena tas fram. Vidare applicerades denna checklista på ett utformningsförslag av en kombinerad fågel-och spillvattenvåtmark i syfte att utvärdera listans potential. Utformningar som stränder med låg släntlutning, öar och öppna vattenpartier står inte i konflikt med de reningsprocesser som krävs för en god avskiljning av näringsämnen.Däremot bidrar denna studie inte med några bevis för att reningseffekten inte påverkas av att spillvattenvåtmarker utformas för att gynna fåglar. Vidare utgör checklistan en övergripande guide för implementering av utformningar och skötsel som främjar fågellivet. Bedömningen av ett utformningsförslag med hjälp av checklistan visade att skötsel spelar en avgörande roll för en lyckad fågel- och spillvattenvåtmark. Slutsatsen av studien är att det finns stora möjligheter att kombinera spillvattenrening med lämpliga miljöer för våtmarksfåglar i en spillvattenvåtmark. / Treatment wetlands are water features created with the purpose of removing nutrients from wastewater treatment effluent by natural processes. These wetlands help to reduce the amount of nutrients and pollution being released into our lakes and seas. At thesame time as they contribute to increased biodiversity. Birds congregate in and around nutrient rich treatment wetlands due to the abundance of food and general lack of wetland habitats in Sweden. The purpose of this study was to evaluate how combined bird and treatment wetlands should be constructed and maintained in order to achieve the best possible retention of nutrients and concurrently provide valuable habitats for wetland birds. By studying literature and reports, regarding how the two specific wetland types are most appropriately shaped and maintained, a checklist of features that support both purposes could be presented. Furthermore, this checklist was applied to an existing proposal of a combined bird and treatment wetland to evaluate the checklists applicability. Constructions such as banks with low slope gradient, islands and areas of open water are not considered to cause a conflict with the processes required for effective nutrient retention. However, this study does not bring data to conclude that the overall nutrient retention is not affected by changes made to improve the wetland for birds. The checklist provides a general guide concerning what structures and maintenance routines support a variety of birds in a treatment wetland. By evaluating the proposed bird and treatment wetland using the checklist the results showed that management of vegetation structures plays an important role in creating a successful bird and treatment wetland. In conclusion, the possibilities of creating treatment wetlands that support nutrient retention and a rich and diverse birdlife simultaneously are plentiful.

Det förefaller att en förståelse av den naturliga världen är avgörande för vår fortlevnad. Om människan brister i kunskap och förståelse för den naturliga världen finns det risk att kommande generationer påverkas negativt. Många individer gör redan vad de kan men en del av en verklig framgång börjar i undervisningen som sker i grundskolans tidiga år. Med utgångspunkt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv syftar litteraturstudien till att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år tillämpar sig förståelse och resonemang om biodiversitet inom de naturvetenskapliga ämnena, samt vilken undervisning som främjar den förståelsen. Biodiversitet är ett annat ord för biologisk mångfald och definierar variationen mellan levande organismer i all miljö, dess relation och process organismerna ingår i. Litteraturstudien tar avstamp i Agenda 2030 och de länder som undertecknat avtalet, vilket ger studien en global utgångspunkt. Arbetets tillvägagångssätt genomfördes med en systematisk sökstrategi där inkluderings- och exkluderingskritierier tillämpades i form av en tabell med argument som styrker de val som gjordes. Litteraturstudiens respondenter är begränsad till elever i åldern 6–10 år för att belysa deras kunskap och hur de lär sig. Empirin i de vetenskapliga artiklarna har samlats in genom fältobservationer och samtal med eleverna. Elevers förståelse främjas av naturintegrerad undervisning och betydande för den ekologiska förståelsen är en kombination av diskussion och samtal kring det som upplevs utomhus. En kroppslig medverkan skapar ekologisk läskunnighet och förmågan att se och tolka naturen och dess invånare, men även att reflektion, diskussion och samtal är en del av undervisningen. Elever som ges möjlighet till att skapa en relation till det levande ökar förståelsen för biodiversitet. Grundskolans yngre elever är kapabla att resonera och förstå biodiversitet och deras nyfikenhet samt lekfullhet ska tas tillvara på i den naturvetenskapliga undervisningen.