Detta examensarbete redogör för huruvida ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande dokument möjliggör respektive hindrar lärare att ha en mångfald av elever i idrott och hälsa-undervisningen. Syftet är att synliggöra de möjligheter och hinder som ämnesplanen i idrott och hälsa kan innebära för lärare när de ska utmana och utveckla den mångfald av fysiska funktionsvariationer som finns bland elever. För att undersöka detta har en textanalys av Skolverkets dokument samt intervjuer av lärares tankar kring realisering av dessa dokument gjorts. I detta arbete valde vi att fokusera på den praktiska delen av ämnet där kropp och rörelse är i fokus på grund av begränsad tid och omfång till arbetet. Den övergripande frågeställningen som behandlas är: Vilka möjligheter respektive hinder kan skapas för lärare vid realisering av ämnesplanen för idrott och hälsa 1 utifrån elevers skilda fysiska funktionsvariationer?Undersökningen i detta arbete har en läroplansteoretisk utgångspunkt men analyseras även utifrån ramfaktorteorin som komplement. En textanalys gjordes för att undersöka styrdokumenten och en kvalitativ metod användes för att undersöka transformering och realisering av dessa. Ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd analyserades i förhållande till varandra. Kvalitativa intervjuer gjordes på sex lärare på sex skolor i södra Sverige. Resultatet visar att ämnesplanen för idrott och hälsa 1 överlag möjliggör för en mångfald av fysiska funktionsvariationer i undervisningen då den är öppet skriven och då lärare ska utgå från elevers skilda förutsättningar. Dock menar verksamma lärare att tolkningsutrymmet, skolans resurser, stor nivåskillnad, tidsbrist och bristande kunskap kring elevers skilda förutsättningar kan skapa hinder att realisera rådande ämnesplan, där speciellt friluftsliv framställdes som problematiskt. Slutsatsen är därmed att en eventuell konkretisering hade behövts göras för att skapa likvärdighet och att lärarutbildningen samt fortbildning är betydande för att lärare ska ha kunskap till att anpassa undervisningen för alla elever. Vidare önskas en uppföljning av hur ämnesplanen transformeras och realiseras av idrott och hälsa-lärare samt om ämnesplanen bidrar till en mångfald i undervisningen och vilka eventuella resurser som behövs för att stötta lärare i realiseringen av ämnesplanen. / This thesis explains whether the syllabus for Physical Education and Health 1 (PEH 1), as well as accompanying documents, enable Physical Education and Health-teachers (PEH-teachers) to have a variety of pupils within their teaching. The purpose is to visualize opportunities and obstacles that the syllabus for PEH 1 may imply for the variety of physical conditions among pupils. To investigate this, a text analysis of documents from ‘Skolverket’ and interviews with teachers regarding the realization of these documents have been made. In this work, we chose to focus on the practical part of the subject where body and movement are in focus, due to limited time and scope. The overall issue being addressed is: What opportunities and obstacles can be created for teachers in the realization of the syllabus for Physical Education and Health 1 based on the different physical variations of students?The empirical data collected has been analyzed and discussed based on Linde’s (2012) curriculum theory but also by the frame factor theory. A text analysis was conducted to examine the documents formulated on the formulation arena and a qualitative method was used to investigate the transformation and realization of these documents. The syllabus for PEH 1, and related commentary material and assessment support, were analyzed in relation to each other. Six qualitative interviews were conducted with six teachers at six different schools in southern Sweden. The result shows that the syllabus for PEH 1 makes it possible for a variety of pupils in the PEH teaching, mainly because it’s openly written and that teachers should design their teaching based on pupil’s different physical variations. However, according to the teachers in this study, the possibility of interpretation, the school's resources, a large variation of skills, time shortage and lack of knowledge about the pupils' distinctive conditions can create obstacles when realizing the current syllabus. Especially ‘friluftsliv’ was mentioned as problematic. The conclusion is that a clarification of the syllabus is needed to create equivalence teaching, and that the teacher education and continuing training are important for teachers’ knowledge of how to adapt their teaching for all students. Furthermore, a follow-up of how the syllabus is transformed and implemented by PEH teachers is needed to know whether the syllabus’ intentions of diversity are realized and what resources that are needed to support teachers in the realization of the syllabus.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna. Utvecklingen av nationella faktakunskaper ses som det viktigaste undervisningsmålet och -innehållet. Kunskaper och färdigheter som direkt kan bidra till kommunikation ses som mindre viktiga. Kultur betraktas ofta som konfliktfritt. Val av undervisnings- och textspråk beror starkt på vilket steg eleverna läser.Till följd av globalisering och internationalisering ska kulturbegreppet förknippas med mångfald och kultur ska idag förstås som ett uttryck av inneboende spänningar och motsägelser. Trots att faktakunskaper är viktiga för att bygga upp de sociokulturella kunskaper som de infödda förvärvat från sin barndom, ska kunskaper och färdigheter som gynnar kommunikation samt kritisk förmåga lyftas fram. Ämnesplanen som styr lärares tolkningar om kultur ska problematisera kulturbegreppet och ge ett kulturbegrepp som bäst anpassas till dagens postmoderna samhälle.

Detta är en utvärdering av projekt ”Entré”. ”Entré” är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra projektansvariga och sju deltagare i projektet undersöks följande frågeställningar: Har projektet lyckats med sin huvuduppgift, att genom rehabilitering och andra insatser hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare med funktionshinder finna sin plats på den öppna arbetsmarknaden? Har projektet bidragit med ökad kvalitet av Arbetsförmedlingens och Malmö stad Arbetscentrums ordinarie verksamhet? Har samverkan mellan projektaktörerna någon betydelse för att ett projekt ska anses lyckat? Vem/vilka som egentligen är problemägare i en rehabiliteringsprocess?Utvärderingens resultat visar att projektet ”Entré” har, trots sina brister, bidragit med nya och värdefulla kunskaper och erfarenheter om nyanlända invandrare och flyktingar med funktionshinder i Sverige och kartlagt de problem som denna population har i förhållande till arbetsmarknaden. / Evaluation of the project "Entry"

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen. Resultatet tyder på att kulturkompetens och etnisk mångfald är komplexa begrepp som är svåra att sammanfatta för sektionscheferna. Det finns också otydliga mål och riktlinjer ifrån organisationsledningens sida gällande hur arbetet kring begreppen ska se ut. Sektionschefernas erfarenheter kring begreppen tyder på ett ”vi” och ”de” tänkande inom verksamheten kring medarbetare med annan etnisk bakgrund. / From being a country with a relatively homogeneous population Sweden is today a multicultural society. Discussions on how municipalities and social services are going to be abel to meet the increasingly diverse society and its inhabitants is a hotly debated topic. In regular housing the organization and the supervisor of the homecare group have a great responsibility to offer and provide the care that the users are entitled to and to ensure that communication with the users work. In connection with the ethnic diversity in work organizations leadership work describes as central and an organizational climate that recognizes and values each person's special qualities. Aim of our study is to analyze and try to interpret the section managers to define cultural competence and ethnic diversity in employee issues and their view of how the organization manages and evaluates cultural competence and ethnic diversity in ordinary housing in municipal elderly care. The results we have presented indicates that cultural competence and ethnic diversity are complex concepts that are difficult to summarize for the section heads. It is also unclear objectives and guidelines from organization management regarding how to the work on the concepts should look like. Section managers experiences of the concepts indicating a "we" and "them" thinking around employees with different ethnic backgrounds.

The aim of this research project was to study children's multilingual communications in learning conditions. And how children can use their first languages and how preschool teachers perceive how different first languages are being used in learning conditions. Sweden is influenced by numerous different languages and cultures, which also influences the preschool context. The preschool education should be equivalent (likvärdig) in all preschools in Sweden. This led us to the question if all preschools in Sweden can meet the notion of equivalence regarding the curriculum goal of the child being able to develop both the Swedish language and their first language.   A sociocultural perspective provides an understanding about languages position in the learning context. With different concepts of mediation, cultural tools and scaffolding the findings have been analyzed and interpreted. Linde studied curriculum theory and with his concepts of realization and transformation the preschool teachers' understandings of the writings in the curriculum and how they put it into practice have been analyzed.  With the help of observations of educational conditions, children ages three to five were observed, two preschool teachers were also interviewed. The result showed that children's opportunity to use their first languages ​​varied in the two preschools studied. Children are not given equal (likvärdiga) opportunities to develop their first language. This highly depends on the educator's knowledge in the different spoken languages.

Bakgrund:Dagens organisationer ser alla olika ut, stora som små företag med anställda i olika åldrar med olika bakgrund, värderingar och erfarenheter. Att arbeta med mångfald kan bidra till att utvecklingen går framåt på en samhällsnivå. Det finns kopplingar till mångfalden och det visar sig att organisationskulturen och socialiseringen inom organisationen påverkas av ett mångfaldsarbete. Det finns en koppling mellan ett mångfaldsarbete och de anställdas motivationsbehov, organisationens socialiseringsprocess samt organisatorisk kultur. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en socialiseringsprocess mellan två generationer inom en viss organisation fungerar. Studien ämnar skapa förståelse, kunskap och förklaring av hur en socialiseringsprocess påverkas av ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete. Metod: Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen gjordes på ett industriföretag på deras tjänstemansida. Med hjälp tidigare forskning tillsammans med den insamlade empirin och analysmodell kunde studien analysera på vilka sätt kan en socialiseringsprocess, mellan en yngre och äldre generation, bidra till en stark organisationskultur. Analys: I analysen har uppsattsförfattarna gjort en egen analysmodell för att kunna analysera och besvara frågeställningen med hjälp av teori om empiri. Där har de kommit fram till att denna studie bidrar med att skapa ny kunskap kring hur åldersrelaterad mångfald i organisationskulturen påverkar socialiseringsprocessen. Resultat och Slutsats: Studiens resultat belyser att socialiseringsprocessen fungerar som en brygga mellan äldre och yngre medarbetare och bidrar till att skapa behövliga interaktioner med varandra. Genom ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete kan socialiseringsprocessen stå som grund till hur organisationskulturen skapas istället för att en generation ska styra skapandet. Detta möjliggör att medarbetarna tillsammans skapar en kultur där alla inkluderas. För att detta ska vara möjligt krävs det ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete för att både de yngre och de äldres egenskaper ska forma organisationskulturen. / Background: Today's organizations all look different, large and small companies with employees of different ages with different backgrounds, values and experiences. Working with diversity can contribute to progress at the societal level. There are connections to diversity and it turns out that organizational culture and socialization within organizations are affected by diversity work. There is a connection between diversity work and the employees' motivational needs, the organization's socialization process and organizational culture. Purpose: The purpose of this study is to investigate how a socialization process between two generations within a certain organization works. The study aims to create understanding, knowledge and explanation of how a socialization process is affected by active age-related diversity work. Method: The method used in the study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The data collection was done in an industrial company on their white-collar side. Using previous research together with the collected empirical evidence and analysis model, the study was able to analyze in which ways a socialization process, between a younger and older generation, can contribute to a strong organizational culture. Analysis: In the analysis, the essay authors have made their own analysis model in order to be able to analyze and answer the question using the theory of empiricism. There they have concluded that this study contributes to creating new knowledge about how age-related diversity in the organizational culture affects the socialization process. Result and Conclusion: The result of the study highlights that the socialization process acts as a bridge between older and younger employees and contributes to creating necessary interactions with each other. Through active age-related diversity work, the socialization process can form the basis of how the organizational culture is created instead of one generation directing the creation. This enables the employees to create a culture in which everyone is included. For this to be possible, active age-related diversity work is required so that the characteristics of both the younger and the older shape the organizational culture.

Inkludering är en process som innebär att man skapar möjligheter för alla elever oavsett deras olika kompetenser. Som lärare bör man ta hänsyn till elevers olikheter och att den religiösa mångfalden i klassrummet ska ses som tillgång till resurser för att vidareutveckla elevernas kunskaper i undervisningen. Denna studie gjordes för att undersöka hur inkludering kan se ut i religionsundervisningen, med ett särskilt fokus på elever med olika bakgrunder. För att kunna undersöka studiens syfte skapades två frågeställningar:Hur ser lärare på inkludering i religionsundervisning i klasser inom F-3 som specifikt präglas av mångfald? Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever lärare att inkludering skapar i religionsundervisning i mångkulturella klassrum? För att  få svar på dessa frågeställningar intervjuades fyra olika lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen för studien utgår från interkulturell pedagogik som handlar om att främja en lärandemiljö som är byggd på öppenhet, förståelse och ömsesidig respekt för allas likheter och skillnader. I religionsundervisningen betonar alla lärare vikten av att visa respekt för olika religioner, exempelvis genom att undervisa om likheter mellan de abrahamitiska religionerna. Dock menar några lärare att de även stöter på utmaningar med inkluderande arbetssätt som bland annat studiebesök till religiösa platser och att balansera ämnesinnehållet med elevernas personliga erfarenheter. Vidare drogs slutsatser att inkludering, särskilt i samband med mångfald, bör vävas in i religionsundervisning för en undervisning som bjuder in till elevers vidareutveckling av ämnet. Slutligen kritiseras och diskuteras svaren som lärarna har gett i samband med tidigare forskning och även förslag till att forska vidare om ämnet lyfts upp.

Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid. / Biodiversity has a key role in well-functioning ecosystems, hence the conservation of it in urban areas becomes essential with the increasing urbanization. Monitoring biodiversity can be seen as a way to increase knowledge within the area of how biodiversity should be kept and supported. As lichen respond relatively fast to changes in the environment, these can be used for different types of environmental assessments. It’s likely that if the lichen shows signs of disturbance, other species and ecosystems will also be negatively affected to an extent. This study is based on a comparison of epiphytic lichen in two urban areas which have been affected by different conditions both from a natural perspective – e.g. through different climates – and from human influences from e.g. amount of air pollutants. The areas that were chosen were Uddevalla, a town on the Swedish west coast, and Östersund, a town in the middle of Sweden. The main focus in the comparison was the presence of 13 selected lichen, which were counted in number of species, degree of coverage and species frequency. Measurements were done on the north and south side of tree trunks in chest height, on the tree species birch, aspen and pine. A total of 80 trees – a total of 160 sample areas – were examined, within a three km radius from each town center. The presence of other species of lichen besides the selected species was noted. Analyses regarding possible correlations between lichen occurrence and the trees diameter at breast height (DBH), lichen occurrence and distance from the town center and lichen occurrence on the tree’s north side compared to the south was also done. The results showed that Östersund had more of the study’s selected epiphytic lichens, the highest total of observed species (selected + others), higher frequency and higher degree of coverage. All 13 selected species occurred in varying degree in Östersund, compared with only eight of these species being found in Uddevalla. On the other hand, Uddevalla showed a higher proportion of other lichens (17 compared with 12 in Östersund) and a slightly larger size of each individual lichen. More sensitive, hanging lichen such as Bryoria ssp and Usnea hirta were missing in Uddevalla but occurred in larger extent in Östersund. Less sensitive species such as Hypocenomyce scalaris and Lepraria ssp occurred more often in Uddevalla. No obvious connections were seen regarding lichen occurrence in relation to the tree's diameter or distance from the town centers. Östersund had the largest proportion of lichens within one km from the bus station, while Uddevalla showed the lowest values ​​closer to the bus station. The north sides of the sample trees generally had a higher degree of lichen coverage and the difference between the north and south sides was significantly greater in Östersund, especially on pine. The reasons for the differences between the two towns have not been investigated further, though one of the reasons why Östersund had more lichen may be that the Swedish west coast historically has been affected more by air pollutants such as SO2 also from other countries in Europe (Helmersson 2015) – probably to a higher degree than the northern parts of Sweden – which have had a negative effect on lichens. The reasons for the differences between the urban areas may be objects for further studies. The study could also be seen as a first step for continued monitoring in the urban areas over time / <p>2021-06-04</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan från år 1998 och 2018 samt Kulturrådets sammanställning och urval av barnlitteratur från år 2018/19 ämnad för förskolan. Studiens syfte har varit att analysera vilka möjligheter förskolan har att arbeta med etnisk mångfald utifrån Kulturrådets urval och sammanställning av barnlitteratur och läroplanen. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod, på så vis har det framkommit hur etniskt mångfald synliggörs i barnlitteratur och styrdokument samt hur läroplanen och barnlitteratur möjliggör arbetet kring etnisk mångfald i förskolan. Genom att analysera barnlitteraturen och läroplanen utifrån den kritiska diskursanalysen ville vi lyfta fram språkbrukets dolda ideologi och dess konsekvenser för barn och samhälle. För att synliggöra detta har läroplanenernas texter och barnlitteraturens texter och bilder granskats. Analyserna har genomförts utifrån egna tolkningar baserade på iakttagelser av text och bild utifrån materialet. Studien består av två delstudier som är utförda individuellt men har bearbetats och sammanställts gemensamt. Utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv har den ena delstudien som tar sin utgångspunkt i barnlitteratur visat på en genomgående vithetsnorm där icke-vita blir underordnade västerländska ideal vilket innefattar att de exkluderas, får biroller, exotifieras samt framställs med stereotypa attribut. Den andra delstudien som tagit sin utgångspunkt i läroplanen, har utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visat på att det inte skett någon större utveckling från läroplanen 1998 fram till läroplanen 2018, bortsett från att de nationella minoriteterna har blivit representerade i större utsträckning än i tidigare läroplan. Barn som inte tillhör de nationella minoriteterna eller är etniskt svenska tillskrivs endast plats i läroplanen i samband med den svenska kulturen och det svenska språket. Däremot har det framkommit att läroplanen skriver ut kultur som något viktigt att bevara och främja. Kulturrådets sammanställning och urval har varit av intresse att undersöka då ambitionen varit att förmedla barnlitteratur som tar sin utgångspunkt i barns olika förutsättningar samt att litteratur från listan varit tillgänglig för förskolor i hela Sverige att beställa. Läroplanen ur ett etniskt mångfaldsperspektiv har varit av intresse att undersöka då den ligger till grund för hela förskolans verksamhet.

The aim of this study is to examine how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. Our interest in how the TV-show represents bodily diversity is based on the fact that the program is new to the realm of reality and dating television, as well as contributes to a new genre. The study has been conducted on three of the episodes from season 1 of Naked Attraction Sweden, which were analyzed through a Multimodal Critical Discourse analysis. This method has been adapted to visual and verbal material in order to analyze both aspects of the selected episodes. With the aid of Representation Theory, Politeness Theory, Norm Criticism, Discourse Theory and previous research, we were able to approach an understanding of the object of study. The research question that emerged follows; How is a diversity of bodies constructed and represented in Naked Attraction Sweden through the production's verbal and visual choices?  The results of this study show that there is a contradiction in how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. It is mainly through the participants' experience that  the program is representing a diversity of bodies. The majority of them felt empowered by their participation. On the other hand, Naked Attraction Sweden does not represent bodily diversity, and rather upholds society’s bodily norms, which is exposed through several aspects of the choices made by the production team. This is constructed through the choice of participants by the production team, how the participants in the boxes look and how they are commented on according to body preference.