Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.

The grand Ethiopian Renaissance Dam, a major hydropower project located in the Blue Nile in Ethiopia, is projected to become one of the biggest sources of hydroelectric power in Africa by 2022. The scale of the project is burdened with a considerable environmental and social load, the magnitude of its impact depending on a few key decisions made during the inaugural stages.  The viability of GERD in the Nile Basin is assessed. Key considerations to bear in mind during the initial filling of the main reservoir are discussed. A number of models and simulations are cited and analysed, mostly dealing with hydrological data in the region and predictions of GERD’s impact on annual flow rates. Recommendations for an environmentally conscious filling stage and subsequent operation are included in the closing statements. / Sammanfattning The Grand Ethiopian Renaissance Dam studeras vid dammens slutgiltiga fullbordande.Den hi-storiska utvecklingen av projektet, samt de politiska och ekonomiska procedurer och dess implikationer för projektet och hur detta påverkat och kommer påverka regionens utveckling presenteras och kontextualiseras. Olika scenarier för påfyllnad av huvudreservoarens vattentillförsel studeras genom analys av liknande fall samt teknisklitteratur, slutsatser dras utifrån beslutsfattandes rekommendationer och observationer. Möjliga scenarier för invigning av dammen med ambitionen att minimera ansträngningen för nationer som befinner sig nedströms längst Nilens flöde belyses utifrån analysmetoden. Potentiella strategier för en hållbar framtid med minimal skada för den biologiska mångfalden i Nilbäckenet diskuteras utifrån analysmetoden.

Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Studien utför en kritisk diskursanalys för att utforska hur rekryteringsannonser för brandmän inom räddningstjänsten Mälardalen speglar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) nationella rekommendationer om mångfald och inkludering. Med användning av Norman Faircloughs tredimensionella modell och insikter från institutionell teori undersöker arbetet hur mångfaldspolicyer har implementerats över en tioårsperiod, 2014–2024, och vilka diskursiva förändringar som skett i rekryteringsannonserna. Resultaten visar att rekryteringsannonserna i stor utsträckning återspeglar MSB:s rekommendationer, men identifierar även områden där förbättringar kan göras för att öka överensstämmelsen. För att främja detta föreslås åtgärder såsom betoning på språkkunskaper som meriterande samt inkludering av information om anpassade språktester i annonserna, vilket kan bredda rekryteringsbasen. Det understryks även vikten av att tydligt kommunicera organisationens mångfalds- och inkluderingsstrategier. Detta kan uppnås genom att införa mer detaljerade beskrivningar av specifika åtgärder och program för mångfald och inkludering i rekryteringsannonserna. Genom att införa dessa förändringar kan räddningstjänsten Mälardalen inte bara följa MSB:s rekommendationer mer effektivt, utan också skapa en arbetsmiljö som genuint speglar den eftersträvade mångfalden och inkluderingen. Studien belyser nödvändigheten av att rekryteringsannonser inte bara ska reflektera policyer utan också aktivt arbeta för att inkludera en bredare mångfald av sökande, vilket är avgörande för att skapa en verkligt inkluderande arbetsplats.

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.

Den accelererande artutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet, hotar att eliminera 50 % av all biologisk mångfald, vilket riskerar ekologiska sammanbrott. Biologisk mångfald är kritisk för ekosystemens stabilitet och mänsklig överlevnad, vilket gör bevarandeinsatser avgörande. Internationella naturvårdsunionen (IUCN), svenska myndigheter, djurparker och ideella organisationer arbetar på olika sätt med att bevara hotade arter. Studien syftar till att identifiera faktorer som påverkar framgången i bevarandeprojekt och hur de kan förbättras. Metodologin inkluderade semi-strukturerade intervjuer med fokus på projektorganisation, samarbete samt framgång och resultat. Resultaten visar att en långsiktig och balanserad strategi är nödvändig för effektiva bevarandeinsatser. Ekonomiska utmaningar är framträdande, där resursbrist påverkar prioritering och genomförande av åtgärder. Samarbeten mellan olika aktörer är avgörande men ofta bristfälliga, vilket leder till ineffektiv resurs- och kompetensfördelning. Trots ansträngningar för att säkra finansiering kvarstår betydande resursbrister, vilket påverkar projektens hållbarhet och effektivitet. För att optimera bevarandeinsatser krävs stabil finansiering, kompetensutveckling, effektiv planering och uppföljning samt starkt samarbete mellan olika aktörer. Genom att adressera faktorerna kan bevarandeprojekt uppnå sina mål och bidra till att skydda biologisk mångfald för framtida generationer. / The accelerating species extinction, caused by human activity, threatens to eliminate 50 % of all biodiversity, risking an ecological collapse. Biodiversity is critical for ecosystem stability and human survival, making conservation efforts crucial. The International Union for Conservation of Nature (IUCN), Swedish authorities, zoos, and non-profit organizations are working in various ways to preserve endangered species. This study aims to identify factors influencing the success of conservation projects and how these can be improved. The methodology included semi-structured interviews focusing on project organization, collaboration and outcomes. The results indicate that a long-term and balanced strategy is necessary for effective conservation actions. Financial challenges are prominent, with resource shortages affecting the prioritization and implementation of measures. Collaborations between different stakeholders are crucial but often lacking, leading to inefficient distribution of resources and expertise. Despite efforts to secure funding, significant resource gaps remain, impacting the sustainability and effectiveness of projects. To optimize conservation efforts, stable funding, capacity building, effective planning and monitoring, and strong collaboration between various stakeholders are required. By addressing these factors, conservation projects can achieve their goals and contribute to protecting biodiversity for future generations.

The purpose of this study is to create a greater understanding of recruitment with artificial intelligence and how this affects the recruitment process. We want to see the effects of AI application and its impact on inclusion and diversity among candidates. Our questions are: How can AI-based recruitment add more efficient processes and results compared to traditional processes from a recruiter's perspective? and How can AI-based recruiting lead to fairer and more unbiased hiring decisions that promote inclusion and diversity from the perspective of recruiters?     The theories studied are based on LCS and signal theory. The study is based on a qualitative method where seven recruiters were interviewed. The empirical material was collected from six organizations in Sweden and one organization in Norway. The results of the study's first question show a general efficiency improvement around time saving, reduced workload, flexibility and fewer misrecruitments. Furthermore, the results of the second question indicate an improvement regarding inclusion and diversity in recruitment processes. The decisions made by artificial intelligence are based on competence and not on the prejudices that human decisions can entail. / Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för rekrytering med artificiell intelligens och hur detta påverkar rekryteringsprocessen. Vi vill se vilka effekter AI-tillämpning medför samt dess påverkan på inkludering och mångfald bland kandidater. Våra frågeställningar lyder: Hur kan rekrytering med artificiell intelligens tillföra mer effektiva processer och resultat jämfört med traditionella processer ur rekryterares perspektiv? och Hur kan rekrytering med artificiell intelligens leda till rättvisare och mer opartiska rekryteringsbeslut som främjar inkludering och mångfald enligt rekryterares perspektiv? De teorier som studien utgår ifrån är LCS och signalteori. Studien baseras på en kvalitativ metod där sju rekryterare intervjuades. Det empiriska materialet samlades in från sex organisationer i Sverige och en organisation i Norge. Resultatet av studiens första frågeställning visar på en generell effektivisering kring tidsbesparing, minskad arbetsbelastning, flexibilitet och färre felrekryteringar. Vidare tyder resultatet av andra frågeställningen på en förbättring kring inkludering och mångfald i rekryteringsprocesser. Besluten genom artificiell intelligens baseras på kompetens och inte på fördomar som mänskliga beslut kan medföra.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.

Tidigare forskning kring kommunikation är framför allt fokuserat på chefsnivå och prestation. Vi avser med vår studie att göra ett försök att fånga en realistisk bild av medarbetarnas subjektiva upplevelse av hur deras mellanmänskliga möte och verbala kommunikation fungerar inom en mångkulturell organisation. Vi tar oss an denna utmaning genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi låter deltagarna vara experterna och får ta del av deras erfarenheter av interpersonell kommunikation, olika kommunikationsförmågor och mjuka färdigheter som emotionell intelligens. Intervjuerna tematiska bearbetning genererade tre gemensamma teman, organisationen som mångkulturell, organisationens sociala förändring och organisationens kommunikation. Deltagarna märker skillnader, och anpassar sig utefter vem de pratar med. Samtidigt finns upplevelser kring att organisationen använder sig av mer neutrala allmänna uttryck som kommunikation, bemötande och mångfald. Där alla är lika och att det inte finns några skillnader. Slutsatsen är att organisationen redan från anställningsprocessen välkomnar mångfald och att de drar nytta av varandras olikheter och erfarenheter. Organisationen lägger inget fokus på kring hur kulturer kan påverka kommunikationen mellan människor. Detta är något som medarbetarna utifrån sina kunskaper och mellanmänskliga färdigheter får på egen hand anpassar både vid verbal kommunikation och även digital kommunikation vilket blivit mer vanligt än det mellanmänskliga mötet på plats. Vår studie kan användas av organisationen för att belysa vikten av kommunikation mellan medarbetare. Tydlig medvetenhet kring skillnader mellan kulturer gällande kommunikation, kan fungera som en pusselbit kring tvärkulturell kommunikation i en organisations ständiga utveckling kring både psykosocial arbetsmiljö och prestation.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.