<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

<p>Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område.</p> / <p>The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.</p>

<p>As we all know Sweden as a country, appears to be homogenus. At the middle of 1960’s the emigrants from ancient Jugslavia came to Sweden as an workforce. At that time it was the majority of the emigrants from ancient Jugoslavia that established their lifes in Sweden. The second period for the emigrants from ancient Jugolsavia was at the biginning of 1990’s because of the civil war in Bosnia and Herzegovina. The figure of population from ancient Jugoslavia then were about 100 000 people. Today this makes the people with Jugoslavian ethnical  background two different kind of genereation in Sweden. The main purpose is to emphasize different case-studies that define how chosen individuals has manage to succeed on the media-sector in Sweden, one from both of the generation. The uniqe with this thesis is that the focus is on two different indviduals from Jugoslavia or with Jugoslavian background. Meanwhile these chosen individuals are well-known in the media-sector.</p><p> </p><p>From a educational, cultural and also emotinal ponit of view this thesis will illustrate two different understandings about the purpose of this thesis. The purpose is; to explain the situation through qualitative interviews with Sladjan Osmanagic from the commercial channel VIASAT Sport and Emir Osmanbegovic from the Swedish Public Service, TV4. Another interesting aspect is to declare how the benefit of different cultures are treated and recieved today, at the media-market in Sweden.</p>

<p> </p><p><strong>Föredömet Sverige i korthet</strong></p><p>År 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.</p><p>Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion. Men i takt med en allt mer förändrad befolkningssammansättning och internationellt ställda krav på lagstiftning mot diskriminering, antog Sverige på 80-talet slutligen lagstiftning mot etnisk diskriminering. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna inrättades också på senare år. Vartefter internationell rätt ändrades och utvidgades, genomfördes så även förändringar och tillägg i den nationella rätten, för att fylla igen de luckor som uppstod. Innan dagens aktuella enade diskrimineringslag, hade vi sammanlagt sju stycken samtida lagar reglerandes olika diskrimineringsgrunder och olika samhällsområden. Det mest framträdande området som skyddats mot diskriminering är arbetslivet. Arbetslivets perspektiv är något som genomsyrat de styrdokument som legat till grund för arbetet mot diskriminering, oavsett vilken del av den offentliga verksamheten man ser till.</p><p>Staten besitter det yttersta ansvaret för säkerställandet av de mänskliga rättigheterna, framförallt allas lika värde. För att skyddet mot diskriminering fullt ut skall fungera måste den samlade offentliga verksamheten i sin myndighetsutövning ha respekt för allas lika värde. Diskrimineringslagen ålägger alla myndigheter att som arbetsplats upprätta jämställdhetsplaner, som ämnar motverka diskriminering och trakasserier bland annat på grund av kön, etnisk tillhörighet och religion. Vidare är de länsregionala och kommunala myndigheternas styrdokument i form av antidiskrimineringsstrategier och jämställdhets- och mångfaldsplaner/policyer till stor del författade ur ett arbetsgivarperspektiv. Verksamhetsperspektivet, som beskriver utformningen av och åtgärder i myndighetsutövningen gentemot brukarna av förvaltningarnas tjänster och dylikt, kommer i mindre mån till uttryck i dessa dokument.</p><p>Kravet på jämställdhetsplaner, önskan om inrättandet av mångfaldsplaner, övergripande policyer, dokument som innehållsmässigt hänvisar till upphävd lagstiftning, integrationsplaner, otaliga påbud och andra övergripande dokument har gjort att frågan om vad som bör inrättas av de olika förvaltningarna blivit påtaglig. Trots att vi internationellt sett är ett föredöme finns klara brister i strukturen.</p><p>Hur ser egentligen kedjan av ansvar för skyddet mot diskriminering ut i Sverige?</p><p> </p>

Föredömet Sverige i korthet År 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet. Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion. Men i takt med en allt mer förändrad befolkningssammansättning och internationellt ställda krav på lagstiftning mot diskriminering, antog Sverige på 80-talet slutligen lagstiftning mot etnisk diskriminering. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna inrättades också på senare år. Vartefter internationell rätt ändrades och utvidgades, genomfördes så även förändringar och tillägg i den nationella rätten, för att fylla igen de luckor som uppstod. Innan dagens aktuella enade diskrimineringslag, hade vi sammanlagt sju stycken samtida lagar reglerandes olika diskrimineringsgrunder och olika samhällsområden. Det mest framträdande området som skyddats mot diskriminering är arbetslivet. Arbetslivets perspektiv är något som genomsyrat de styrdokument som legat till grund för arbetet mot diskriminering, oavsett vilken del av den offentliga verksamheten man ser till. Staten besitter det yttersta ansvaret för säkerställandet av de mänskliga rättigheterna, framförallt allas lika värde. För att skyddet mot diskriminering fullt ut skall fungera måste den samlade offentliga verksamheten i sin myndighetsutövning ha respekt för allas lika värde. Diskrimineringslagen ålägger alla myndigheter att som arbetsplats upprätta jämställdhetsplaner, som ämnar motverka diskriminering och trakasserier bland annat på grund av kön, etnisk tillhörighet och religion. Vidare är de länsregionala och kommunala myndigheternas styrdokument i form av antidiskrimineringsstrategier och jämställdhets- och mångfaldsplaner/policyer till stor del författade ur ett arbetsgivarperspektiv. Verksamhetsperspektivet, som beskriver utformningen av och åtgärder i myndighetsutövningen gentemot brukarna av förvaltningarnas tjänster och dylikt, kommer i mindre mån till uttryck i dessa dokument. Kravet på jämställdhetsplaner, önskan om inrättandet av mångfaldsplaner, övergripande policyer, dokument som innehållsmässigt hänvisar till upphävd lagstiftning, integrationsplaner, otaliga påbud och andra övergripande dokument har gjort att frågan om vad som bör inrättas av de olika förvaltningarna blivit påtaglig. Trots att vi internationellt sett är ett föredöme finns klara brister i strukturen. Hur ser egentligen kedjan av ansvar för skyddet mot diskriminering ut i Sverige?

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar. Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98. Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten. Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan. / In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations. It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98. The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work. It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område. / The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev. 2010), These guidelines are intended for preschool teachers, where the intention is to strengthen each child’s traditional and cultural identity (Skolverket 2010).The purpose of this study is that from an intercultural perspective examine preschool teachers’ thoughts, views and notions around a cultural promotion work within the multicultural preschool. Six preschool teachers were interviewed from two multicultural preschools. The questions have been based on preschool teachers' thoughts, views and notions around a culture and tradition of promotion work in the meeting with children within multicultural preschools. The results show that some preschool teachers, whether consciously or unconsciously, relate themselves ethnocentric to a culture and tradition promotion work. The multicultural work is primarily related to a language promotion work. Intentions exist but seem to be too weak for an intercultural approach and the reason seems to be, among other things, the monocultural norm and approaches in stronghold within the preschool, the lack of knowledge of other cultures and unclear guidelines in the governing documents of work approach.