Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

Segregation är idag ett utbrett samhällsproblem i städer välden över. Grundproblemet med segregation handlar om skillnader och åtskiljanden, som både tar sitt uttryck i det fysiska rummet men också som ett socialt utanförskap. I arbetet med att motverka segregation genom fysisk planering har städers socio-ekonomiskt utsatta områden fått stort fokus, medan städers småhusområden fått betydligt mindre. I uppsatsen undersöks potentialen hos ett antal strategier och utvecklingsprinciper som kan användas inom ramen för fysisk planering för att, genom strategisk förtätning, minska segregationen och öka mångfalden i småhusområden. Det görs genom en fallstudie av en av Sveriges mest segregerade städer, Borlänge. Resultatet visar på de möjligheter och den potential som finns för ökad mångfald i Borlänges småhusområden genom strategisk förtätning, men också vilka utmaningar och begränsningar som finns med de framtagna strategierna.

The aim of this study is to explore the perception and experience of treatment and inclusion that Afroswedish parents have of the Swedish preschool. There are a few similar studies on the subject, but they are either coming in from another perspective or are focused on the theoretical aspect of the matter.  The study has been performed through semi structured, qualitative interviews with seven caregivers with an afroswedish background, who have children in the Swedish preschool, or that just have finished it. Throughout the study we have been using a phenomenographic method among an intercultural theory and Foucault’s theory to analyse and understand how different factors are associated and interact with each other, and how they affect the intercultural encounter. The study shows that their experiences vary depending on numerous factors. One of the most significant is that the individual preschools work for inclusion and diversity is dependent for the parent’s perceptions of the preschool and the pedagogues. The experiences of how the pedagogues treat and talk with the parents and the children are also important for the overall impression of the preschools. The study points out the awareness among the preschool staff and their approach to the matter of diversity as the main important factor for equal treatment and inlcusion.

Studien undersöker hur förskollärare resonerar kring och arbetar med barns identitetsutveckling i en multietnisk förskola. En hermeneutisk tolkningsansats med utgångspunkt i Ricoeurs handlingsteori används för att tillsammans med förskollärarna tolka vad deras språkliga handlingar kan leda till. Studien bygger på observationer, enkät och reflekterande samtal med sex erfarna förskollärare i en förskola med hög andel barn utan svenska som ett av sina modersmål. Ett centralt resultat är att förskollärarna arbetar med att synliggöra barns olika kulturella identiteter. Förskollärarna i studien är genomgående positiva till flerspråkighet, ser flerspråkighet som en viktig del av barns identitet och har ett interkulturellt pedagogiskt arbetssätt. Studiens resultat visar också att för dessa förskollärare är dialog och samspel med vårdnadshavare viktigt, men försvåras när inte förskollärare och vårdnadshavare kan mötas i ett gemensamt språk. / The study examines how preschool teachers reason about and work with children's identity development in a multiethnic preschool. A hermeneutic interpretive approach based on Ricoeur's action theory is used to interpret together with the preschool teachers what their linguistic actions can lead to. The study is based on observations, questionnaires and reflective conversations with six experienced preschool teachers in a preschool with a high proportion of children without Swedish as one of their mother tongues. A key result is that preschool teachers work to make children's different cultural identities visible. The preschool teachers in the study are consistently positive about multilingualism, see multilingualism as an important part of children's identity and have an intercultural pedagogical approach. The results of the study also show that for these preschool teachers, dialogue and interaction with guardians is important, but is made more difficult when preschool teachers and guardians cannot meet in a common language.

I den föreliggande studien undersöks hur makt manifesteras i tre skönlitterära verk och hur bokförlagens lärarhandledningar till respektive verk beaktar de frågor om makt som manifesteras. De skönlitterära verken är anpassade för mellanstadiet och har uppmärksammats ute i verksamheten av oss skribenter. Studien tar avstamp i Janks (2010) teoretiska modell om kritisk litteracitet för att undersöka hur makt manifesteras genom att granska omslag och bilder och genom att granska variationer i texten. De mönster som uppdagas i resultatet visar att fysiska förutsättningar och kön är återkommande variationer där makt manifesteras. Resultatet visar även att författarna/illustratörerna tydligt synliggörs i lärarhandledningarna. Resultatet visar också att lärarhandledningarna i viss mån förstärker dessa maktförhållanden.

1928 beslutades att ån Sennan norr om Karlstorp skulle sänkas, rätas ut och delvis kanaliseras för att öka arealen produktiv jordbruksmark. Men åtgärderna orsakade även flera problem både inom och utanför det område som man undersökte innan genomförandet. Dräneringen ledde till att torvmark torrlades vilket orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattnets uppehållstid i landskapet kortades och infiltration till grundvattnet minskades. Den biologiska mångfalden minskade genom habitatförlust, alltså färre livsmiljöer, och även genom ökade mängder lösta organiska ämnen i vattnet. Dessa negativa effekter går att motverka genom restaurering. Höjning av grundvattennivån och igenläggning av diken skulle förbättra hydrologin och förbättra grundvattenbildningen. Återvätning av torvlagren hade minskat utsläppen av växthusgaser och våtmarken hade förlängningen istället kunnat fungera som kolsänka. Restaurering av ån och torvmarken kan bromsa habitatförlusten och skapa nya habitat som med tiden kan bli koloniserade och öka den biologiska mångfalden. Eftersom varje lokal har unika förutsättningar är det är svårt att beräkna hur mycket utsläppen skulle minska, värden på hydrologiska faktorer och till exempel eventuell ökad artrikedom. Aktuell forskning visar att restaurering av torvmarker och vattendrag kan leda till förbättrad hydrologi, minskade utsläpp av växthusgaser och ökad biologisk mångfald, även om det i vissa fall kan ta lång tid innan ekosystemet anpassat sig och de positiva effekterna av restaurering blir märkbara. Med tanke på dagens miljöproblem med klimatförändringar, torka, översvämningar och utarmning av den biologiska mångfalden är restaurering av detta område mycket angeläget. / In 1928 it was decided that the stream Sennan north of Karlstorp would be drained and straightened to increase the area of ​​productive agricultural land. But it also caused several problems both inside and outside the area that were being investigated before implementation. The drainage caused peatland to dry, causing greenhouse gas emissions. Water residence time in the landscape was shortened and groundwater infiltration was reduced. Biodiversity decreased through habitat loss and increased amounts of dissolved organic matter in the water. These negative effects can be counteracted by restoration. Raising the groundwater level and ditch blocking improves hydrology and increases groundwater formation. Rewetting of the peat layers reduces greenhouse gas emissions and the wetland can instead function as a carbon sink. Restoration of the river and peatland reduces habitat loss and creates new habitats that will eventually become colonized and increase biodiversity. Because each site has unique conditions, it is difficult to calculate in what amount emissions would decrease, values ​​of hydrological factors and, for example, possible increased species richness. Recent research shows that restoration of peatlands and streams leads to improved hydrology, reduced emissions of greenhouse gases, and increased biodiversity, although in some cases it may take a long time for the ecosystem to adapt and the positive effects of restoration become noticeable. Given today's environmental problems with climate change, drought, floods and loss of biodiversity, restoration of the affected area is very desirable.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

Inkluderande ledarskap är ett relativt nytt och modernt område inom ledarskapsforskningen som fortfarande är under utveckling, det råder därav fortfarande en viss förvirring kring hur inkluderande ledarskap ska förverkligas och praktiseras i arbetslivet. Syftet med detta arbete äratt undersöka hur åtta ledare från olika företag definierar inkluderande ledarskap och hur de agerar i praktiken för att uppnå inkludering av sina medarbetare på arbetsplatsen. Studien är utförd med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ forskningsdesign. Åtta ledare med skildayrkesbefattningar, som arbetar på olika företag i varierande branscher medverkar i undersökningen. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med tematisk analys. Ur den tematiska analysen identifierades tre teman vilka etiketterats som ledarnas definition och praktiserande av inkluderande ledarskap, inkluderande ledarskaps bidrag till arbetsplatsen samt hinder för att utöva inkluderande ledarskap. Vidare diskuteras forskningsfältets ideologiska karaktär och hur det påverkas dess diskurs samt vår egen uppsats. Studiens slutsats är att ledarnas definition av ett inkluderande ledarskap grundas i mellanmänskliga relationer, där ledaren bär ett primärt ansvar för att skapa och vårda dessa. Detta kan förverkligas genom att lyssna, vara lyhörd och be om feedback från sina medarbetare, samt att tillåta dem att vara delaktiga i beslutsfattande och att tillåta dem att vara personliga och unika på arbetsplatsen. Genom att praktisera ett inkluderande ledarskap och bemöta medarbetarna på detta vis alstras ett inkluderande klimat, vilket kännetecknas som en trygg arbetsmiljö där alla medarbetare får komma till tals och där olika tankar samt åsikter uppmuntras. / Inclusive leadership is relatively new within leadership research and there is still some confusion about how this should be realized and practiced in working life. The purpose of this study is to examine how eight leaders from different companies define inclusive leadership and how they act in practice to achieve inclusion of their employees in the workplace. The study is conducted with semi-structured interviews of qualitative research design. Eight leaders with different professional positions, who work at different companies in various industries, participate in the survey. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed with thematic analysis. From the thematic analysis, three themes were identified which were labeled as the leaders definition and practice of inclusive leadership, inclusive leadership´s contribution to the workplace and obstacles to exercising inclusive leadership. Furthermore, the ideological nature of the research field and how it affects its discourse as well as our own thesis are discussed. The study concludes that the leaders definition of inclusive leadership is based on interpersonal relationships, where the leader bears a primary responsibility for creating and nurturing them. This can be accomplished by listening, being responsive and asking for feedback from their employees, as well as allowing them to be involved in decision making and allowing them to be personal and unique in the workplace. By practicing inclusive leadership and treating employees in this way, an inclusive climate is created, which is characterized as a safe work environment where all employees are allowed to speak and where different thoughts and opinions are encouraged.

Företag har sedan lång tid tillbaka frivilligt redovisat hållbarhetsinformation och idag finns det, inom EU, regler att alla större företag ska redovisa en hållbarhetsrapport. Utvecklingen stannar inte här och från år 2023 kan lagen om obligatorisk hållbarhetsrapportering komma att gälla alla börsnoterade bolag. Hållbarhet är därför ett fortsatt växande fenomen. Samtidigt blir jämställdhetsfrågan alltmer aktuell. Som en respons på detta har frågan gällande om kvinnliga styrelsemedlemmar kan ha någon påverkan på hållbarhetsarbete växt fram. Ytterligare en konsekvens av att jämställdhet är viktigt är att vissa länder infört könskvoteringslag i bolagsstyrelser. Huvudfrågan och syftet med studien är att undersöka om andelen kvinnor i en bolagsstyrelse har någon påverkan gällande prestation inom CSR i Norden. Vidare adresseras den effekt reglerad könskvotering kan ha på sambanet. Studien antar en deduktiv ansats där sekundära data samlats in. Studiens resultat påvisar att andelen kvinnor i styrelsen har en positiv effekt på företagets hållbarhetsarbete i Norden. Studiens slutsats är därför att företag genom att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelsen kan öka företagets prestation inom CSR. Såväl i stort samt inom dess olika dimensioner; miljö, socialt samt bolagsstyrning. För företag som befinner sig i ett land utan kvoteringslag visar det sig att detta samband fortsatt gäller. För länder med lagstadgad kvoteringslag uppmärksammas dock ingen effekt. / Companies have for a long time voluntarily reported sustainability information and today, within the EU, there are regulations that all major companies must report a sustainability report. The development does not end here and from year 2023, the law on mandatory sustainability reporting may apply to all listed companies. Sustainability is therefore a continuing growing phenomenon. At the same time, the issue of gender equality is becoming increasingly relevant. In response to this, the question of whether female board members may have any impact on sustainability work has emerged. Another consequence of the fact that gender equality is important is that some countries have introduced gender quotas laws on company boards. The main question and purpose of the study is to investigate whether the proportion of women on a company board has any impact on performance within CSR in the Nordic region. Furthermore, the effect regulated quota law can have on the connection is addressed. The study assumes a deductive approach with secondary data obtained. The results of the study prove that the proportion of women on the board has a positive effect on the company's sustainability work in the Nordic region. The study's conclusion is therefore that by increasing the proportion of women on the company board, companies can increase the company's performance within CSR. Both in general and within its various dimensions; environment, social and corporate governance. For companies located in a country without a quota law, it turns out that this connection still applies. For countries with a statutory quota law, however, no effect is noticed.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.