Jordens ekosystem och dess funktioner är och verkar på komplexa sätt, vilket människan är direkt ochindirekt beroende av för välfärd. På grund av mänsklig utveckling har förändrad markanvändningtryck undan ekosystem och begränsat dess möjligheter till funktion. Att implementera gröninfrastruktur är ett sätt att ge arter möjlighet att sprida sig mellan habitat och på så vis främjasekosystemens funktioner. Ekologisk konnektivitet är spridningsförmågan för liv mellan livsmiljöeroch grön infrastruktur är nödvändig för att det ska ske.Syftet med studien är att undersöka möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkulla inomett avgränsat område utifrån befintlig data, samt att utvärdera vilket kompletterande data som skullekunna ge en bättre bild av levnadssituationen och konnektivitet för orkidén.Studien är geografisk avgränsad till ett mindre område inom Storsjöbyggdens gräsvärdetrakt medLänsstyrelsen Jämtland Härlejdalens dokumentation över gräsvärdetrakter som utgångspunkt.Kartverktyget QGIS Desktop 3.10 with GRASS har använts i studien och data har hämtats frånJordbruksverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, SMHI. Data som har använts är: nationellgräsmarksanalys, ängs- och betesmarksinventering, artrika väg- och järnvägsmiljöer, nationellmarktäckardata, vattenwebb, samt åtgärdsprogram för brunkulla.Resultatet visar att det finns en teoretisk möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkullainom det avgränsade området. Befintlig data kan även identifiera tänkbara habitat inom området. Dockbekräftar endast en datakälla att växten finns på en lokal inom det studerade området. För att få enbättre bild av levnadssituation och konnektivitet för orkidén inom området skulle kompletterande datasom: data med kalkrik-fosforfattig jordsammansätning inom området, data över var brunkulla blivitobserverad inom det utvalda området, fältbesök etc.Eftersom ett mindre område har valdes ut slumpmässigt för analys kan resultatet endast representeradet området. Eftersom brunkullas frö kan spridas med vind eller via vattendrag krävs att möjligahabitat ligger tätt och/eller att vatten flyter genom habitatet. En kartläggning av en arts möjlighet tillkonnektivitet ett kunskapasinsamlad som kan leda till stödjande åtgärder som i sin tur gynnarbiologisk mångfald långsiktigt. / The earth's ecosystems work in complex ways. The environment in the ecosystems together with lifecreate functions that humans are direct- and indirect dependent on. Due to human expansion throughdevelopment and change of land use, this has created pressure on the ecosystems and has limited itsability to function. Green infrastructure is a prerequisite for the ecosystems and their functions andcontributes to increased ecological connectivity. Through creating value areas and managing meadowandpastureland, knowledge is gained, and areas of high ecological value are being preserved. Actionprograms for endangered species and habitat is a way to save and preserve life that have decreased innumbers due to human activity. Actions like these are for preserving and benefit biodiversity. Thepurpose of the study is to investigate the possibility of ecological connectivity for Gymnadenia nigrawithin a defined area. The study is based on collected data, and an evaluate which supplementary datacould provide a better picture of the living situation and connectivity for the orchid.The study is geographically limited to a smaller area in Storsjöbyggden grassland values areas with thecounty administrative board of Jämtland Härlejdalen documentations of grassland values areas as astarting point. The mapping tool: QGIS Desktop 3.10 with GRASS has been used and data has beenretrieved from the Swedish National Board of Agriculture, The Swedish Environmental ProtectionAgency, The Swedish Transport Administration and The Swedish Meteorological and HydrologicalInstitute. Data that have been used is national grassland analysis, meadow- and pasture inventory, richroad and rail environments, national ground cover data, action program for endangered species etc.The results show that there is a theoretical possibility of ecological connectivity for the plantGymnadenia nigra within the demarcated area. Existing data can also identify possible habitats withinthe area. However, only one data source confirms that the plant is located at a local within the studiedarea. In order to get a better understanding of the living situation and connectivity of the orchid in theaera, additional data such as: data with lime-rich-phosphorus-poor soil density, data on whereGymnadenia nigra has been observed in the selected area, a field study, etc.Because a smaller area has been randomly selected for analysis, the result can only represent that area.If another area had been selected, the outcome would probably have been different. In order to get abetter picture, additional data would be needed, such as soil data for calcareous, phosphorus-poor soilas well as a field research to find possible habitat on site. Since the seeds of Gymnadenia nigra can bespread by wind or via watercourses, it is required that possible habitats are dense and / or that waterflows through the habitat. / <p>2021-11-26</p>

Attityder kring etnicitet är en företeelse som förekommer i många sammanhang. I arbetet med människor är attityder kring etnicitet väsentligt för hur arbetsplatsen upplevs, både för anställda och klienter. Idag består Sveriges yrkesliv av anställda med växlande/olika bakgrunder och etniciteter, vilket påverkats av den ökade invandrarpopulationen sedan 2000-talet. Attityder kring etnicitet framkallar hinder för ett jämställt arbete och risken för etnisk diskriminering blir därför större. Att synliggöra hur attityder påverkar arbetsplatsen kan vara komplext och kräver att anställda kritiskt granskar sig själva, sina medarbetare och klientarbetet. Upplevelser av attityders påverkan beror på flera individuella faktorer och kan skilja sig åt på olika arbetsplatser. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka attityder kring etnicitet hos ett urval av Socialtjänstens anställda samt hur attityderna påverkar mötet med klienter. Med en socialpsykologisk ansats genomfördes denna studie utifrån teorier om social kognitionsteori, attityder, social attributionsteori samt etnicitet, vi och dem-tänkande &amp; indirekt diskriminering. Undersökningen innehåller tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare på socialtjänsten i tre olika kommuner. Resultaten visar att negativa attityder kring etnicitet framkommer på socialtjänsten, både på arbetsplatsen och i bemötandet med klienter. Hur attityderna framkommer i arbetet påverkas ett flertal olika faktorer såsom erfarenhet, medvetenhet kring negativa attityder och öppna dialoger mellan anställda. I mötet med klienter har attityders påverkan en grund i anställdas förståelse, bemötande och förmågan att hålla sig till den professionella rollen. / Attitudes and prejudice about ethnicity is a phenomenon that occurs in many different contexts. When working with people, attitudes about ethnicity is essential for how the workplace is experienced, both for the employees and clients. The work-life in Sweden consists of employees with different backgrounds and ethnicities. Norms about ethnicity create obstacles to achieve equality and the risk of ethnic discrimination enhances. The issue can be complex and requires employees to critically examine themselves and their colleagues. Experiences of attitudes depends on several individual factors, therefore they may differ in different workplaces. The purpose of this qualitative study was to investigate attitudes about ethnicity among Social Services' employees and how the attitudes affect the work with clients. With a social psychological approach, this study was conducted based on theories of social cognition theory, attitudes, social attribution theory and ethnicity, we and them-thinking &amp; indirect discrimination. The essay contains ten semi-structured interviews with social workers in three different municipalities. The results show that it exists negative attitudes about ethnicity in the social services, both between employees and clients. How attitudes appear in the work is affected by several different factors such as experience, awareness of negative attitudes and open dialogues between employees. Whilst working with clients, the influence of attitudes has a basis in the employees´ level of understanding, treatment and ability to maintain the professional role.

Friluftsliv är en av nycklarna till att bevara den biologiska mångfalden. Tidigare studier visar att en del av bevarandet är att ge fler människor kunskap som kan leda till förståelse för biologisk mångfald. I denna studie undersöks hur biosfärområdet Kristianstad Vattenrike förmedlar biologisk mångfald utifrån ett friluftsperspektiv. Här ligger fokus på ekosystem och variationsrikedom av organismer, vilka tillsammans utgör definitionen av biologisk mångfald. Informationstavlor inventeras på besöksplatserna med hjälp av en kvantitativ checklista och två kvalitativa innehållsanalyser. Resultatet visar att biologisk mångfald förmedlas på samtliga inventerade besöksplatser, om än i varierande omfattning. Det totala antalet inventerade informationstavlor är 101 stycken. Av det totala antalet analyserade texter förmedlas ekosystem i hela 63 % genom samspel mellan abiotiska och biotiska faktorer. Variationsrikedom av organismer beskrivs 144 gånger genom arters förekomst och levnadssätt samt 37 gånger genom arters kännetecken. De besöksplatser som har utemuseum förmedlar över lag mest information om biologisk mångfald, möjligen till följd av att antalet tavlor är större på dessa platser.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.

Gröna väggar är en effektiv metod för att tillämpa outnyttjad yta. En stor bidragande faktor till att gröna väggar ännu inte blivit populärt i Sverige är bristen på kunskap. Syftet med rapporten är att utföra en sammanställning av upplevelser från aktörer i projekt med byggnation av gröna väggar. Den sammanställda informationen ska bidra med en erfarenhetsåterföring till bygg- och fastighetsbranschen för att uppmuntra till kommande projekt med växtväggsinstallationer. Frågeställningarna som studien undersöker är: hur byggbranschens olika aktörer kan uppmuntras till byggnation av gröna fasader, anledningen till varför de byggs idag, vilka aspekter av processen som anses extra viktiga samt vilket system som lämpas bäst för Sverige.Metoden som används i rapporten är en kombination av en litteraturstudie med en fallstudie där involverade aktörer från undersökningsobjekten intervjuas utifrån deras erfarenheter från projekten. För att konstruera gröna väggar finns det förutsättningar på olika delar av väggens uppbyggnad, växtval och bevattningsinstallation. Bland annat behöver substratet ha en vattenhållande förmåga samtidigt som det är dränerande och behåller sin struktur.Intervjuresultaten visade att branschen till stor del har brist på kunskap inom ämnet och aktörerna i projekten menade att information om ämnet var svårfunnen. För att erfarenhetsåterföringen till fastighets- och byggsektorn ska förbättras krävs en större transparens inom området. Detta kan uppnås genom olika tillvägagångssätt: upprättandet av en branschorganisation, mer forskning om olika områden i ämnet och att växtväggsexperter förser branschen med informationsmedier såsom seminarier och kurser. De respondenter som var kunniga inom växtväggar menade att systemen som använts på projekten var möjliga att tillämpa oberoende av geografisk placering. Den faktor som var avgörande för de gröna väggarnas framgång var till stor del att växtvalet måste anpassas efter platsens geografiska förutsättningar samt sol- och vindexponering. Utifrån studien kan slutsatsen dras att både gröna fasader och levande väggar lämpas för ett svenskt klimat och att valet av väggsystem snarare beror på aktörernas budget, ambitionsnivå och kriterier som växtväggen önskas uppfylla. De vanligaste anledningarna till varför gröna väggar byggs enligt respondenterna är krav från kommuner och myndigheter, samt inre faktorer som tilltalande estetik, gynna biologisk mångfald och trivselfaktorer. Ansvarstaganden och underhållsarbeten var stora orosmoment som togs upp under intervjuerna. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att utforma en tydlig gränsdragning för olika aktörers ansvarsområden samt att upprätta en noggrann skötselplan som går att följa för kommande förvaltare. Bevattningen var ett problemområde för samtliga undersökningsobjekt. Projekten hade dock olika svårigheter med bevattningssystemen. Ett projekt hade underskattat den nödvändiga bevattningsmängden, ett annat hade missbedömt påverkan från substratet när det satte sig och ett hade problem med leddragningen från bevattningscentralen. Även fast bevattningsproblemen inte var helt detsamma finns ett gemensamt problemområde som leder till konstaterandet att bevattningen är ett kritiskt moment som kräver stor noggrannhet. En av de viktigaste lärdomarna aktörerna fått med sig från projekten är att växtväggsexperter bör involveras tidigt i projekteringen. I och med deras tidiga medverkan menar aktörer att förutsättningar för den gröna väggen lättare kan uppfyllas och problem kan undvikas i ett tidigare skede. / Vertical greenery systems (VGS) are an effective method of increasing the amount of green space in cities. Experience in this subject is however limited in Sweden, which results in fewer projects applying this method in buildings. The purpose of this study is to find out: what options there are to encourage the use of VGS in Sweden, which types of VGS works best in Sweden, the reasons why they are being constructed and which parts of the design process are the most critical. The investigation methods used in the thesis are a literature study and a case study. The case study entails interviews with participants in three projects which applied VGS to their buildings.The results show that the line of business has a subpar understanding of the systems and the different processes involved in constructing a VGS. Encouraging the market may be achieved by making the area of business more transparent. This can possibly be accomplished by VGS experts sharing their knowledge with other operators in the business through seminars and lectures. Respondents who had extensive knowledge regarding VGS were convinced that their systems could handle Swedens different climates. According to them the choice of plants is a critical factor for determining whether a VGS will be successful or not. Most VGS today are constructed based on either requirements from authorities or aesthetic appearance. The most critical parts of the design process are: involving the VGS experts in an early stage, establishing detailed maintenance plans and liability delimitations, making extensive efforts during the design process regarding the watering systems and choosing the plant selection based on the conditions of the placement.

Med en mångfaldig arbetsplats följer många fördelar, ändå fortsätter underrepresenterade grupper ha en svag position på arbetsmarknaden. Arbetet mot detta påbörjas i rekryteringsprocessen men rekryterares unconscious bias kan stå i vägen för lyckade, mångfaldiga anställningar. Studiens syfte är att undersöka hur företag och enskilda rekryterare arbetar för att motverka unconscious bias vid rekrytering inom den privata sektorn för att öka den etniska mångfalden på arbetsplatsen. Frågorna berör vilka strategier som används samt hur enskilda rekryterare upplever att unconscious bias påverkar deras omdöme. Det empiriska materialet är insamlat från intervjuer med totalt åtta rekryterare från fem olika företag, varav några kommer från samma företag. Materialet har analyserats i en tematisk analys med hjälp av det psykologiska begreppet unconscious bias i relation till rekryteringsprocessen, där kompetensbaserad rekrytering utgör det främsta teoretiska perspektivet. Resultatet visade att det var få företag som använde uttalade strategier för att motverka unconscious bias i rekryteringsprocessen och snarare har sina egna metoder. Detta gällde alla strategier förutom beteendeintervjuer som de flesta intervjupersoner beskrev att de använder i sina rekryteringsprocesser. I princip samtliga företag utgår från en kompetensbaserad rekryteringsmodell vilket innebär att rekryteringsprocesserna fokuserar på kompetenser istället för fysiska attribut. Rekryterarna upplever att unconscious bias påverkar deras omdöme främst vid CV-granskning och kan ta sig till uttryck i första intryck och magkänsla. Det gick dock att utläsa skillnader i hur mycket man upplever sig påverkas av sin unconscious bias beroende på om man rekryterar internt eller externt till kunder. / A diverse workplace comes with many benefits, but minority groups keep having a weak position in the labour market. The work against this starts in the recruitment process but recruiters' unconscious bias can stand in the way of a successful, diverse recruitment. The aim of this study is to understand how organizations and individual recruiters work to counteract unconscious bias in recruitment within the private sector to increase ethnic diversity in the workplace. The questions for the study is what strategies organizations use for this and how individual recruiters experience that their unconscious bias affects their judgement. The empirical material comes from interviews with eight recruiters from five different companies, where some come from the same company. The materials have then been analyzed using thematic analysis with help from the psychological concept unconscious bias in relation to the recruitment process, where competency based recruitment is the main theoretical framework used. The result showed that there were few companies that used stated strategies to counteract unconscious bias in the recruitment process and rather have their own methods. This applied to all the mentioned strategies except for behavioural interviews which nearly all of the interviewees described as a strategy they use in their recruitment process. Almost every organization is working from a competency based recruitment strategy, which means the recruitment process focuses on competencies instead of physical attributes. The recruiters feel that their unconscious bias is mostly affecting their judgement when screening resumes and can take shape in a first impression or gut feel. However, it was possible to see some differences in how much they experienced they were affected by their unconscious bias depending on if they were recruiting internally or externally for clients.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

Biologisk mångfald är viktigt att främja i den ökade urbaniseringen då det gör att städer kanbibehålla viktiga funktioner när allt fler ytor blir bebyggda och hårdgjorda. Aktörer som harstor inverkan på detta är golfklubbar som ligger i tätbebyggda områden. Golfbanorna är i förstahand områden för golfspel och rekreation, men på grund av de stora ytorna kan delar av banornasom inte i första hand används till spel utnyttjas för främjandet av biologisk mångfald. Syftetmed studien är att undersöka hur och på vilket sätt golfbanor kan fungera som initiativtagareför hållbar utveckling av lokala stadslandskap samt vilken potential golfbanor har för att ökaden biologiska mångfalden i städer. Metoder som använts för att undersöka detta är kvalitativaintervjuer, dokumentgranskning samt observationsstudier. Resultaten visar att golfklubbarnaarbetar på olika sätt med åtgärder för att främja biologisk mångfald. Det är projekt för att ökaarter av pollinatörer, en medvetenhet kring vilka växtarter som bör användas för att främjavariation och samverkan mellan olika lokala aktörer. Men då det råder brist på uppföljning avhållbarhetsarbetet är det otydligt hur pass stor effekt åtgärderna faktiskt har. Studien harkommit fram till att golfklubbar har stor möjlighet att bidra till främjandet av biologiskmångfald och att höja medvetenheten kring hållbarhetsarbete i tätbebyggda områden. / Biodiversity is crucial to preserve during the increased urbanization since it enables cities tomaintain necessary functions when more and more surfaces become exploited. A stakeholderthat can increase biodiversity is golf clubs located in densely built areas. Golf courses areprimary areas for sport and recreation, but due to the large areas that golf courses uses, largeparts of the courses are not used in the game. These areas can instead be used for the promotionof biodiversity. The purpose of this study is to investigate how and in what way golf coursescan function as initiators for the sustainable development of local urban landscapes and whatpotential golf courses have to increase biological diversity in cities. Methods used arequalitative interviews with golf clubs, a review of documents, and an observational study. Theresults show that the golf clubs work in different ways with measures to promote biodiversity.For example, there are projects to increase species of pollinators, awareness of which plantspecies to use to increase variety, and cooperation between different local actors. But due tothe lack of measuring the outcomes of the actions taken, it is uncertain how well the measureswork. The study has concluded that golf clubs have great opportunities to promote biodiversityand raise awareness of sustainability work in densely built areas.

Syfte: Studien har ett tvådelat syfte. Den första delen av syftet är att undersöka hur flexibelt arbete påverkar jobbtillfredsställelse, inkludering och mångfald. Den andra delen av syftet är att undersöka hur inkludering och mångfald påverkar jobbtillfredsställelse. Följande forskningsfrågor besvaras: -Hur påverkar flexibelt arbete jobbtillfredsställelse?-Hur påverkar flexibelt arbete inkludering och mångfald?-Hur påverkar inkludering och mångfald jobbtillfredsställelse?  Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en enkätundersökning via olika kanaler legat till grund för insamlingen av data. Populationen av studien är anställda som jobbar på företag med flexibla arbetsarrangemang i Sverige, med 132 respondenter. Undersökningen av data har skett genom statistikprogrammet ‘’JASP’’, där en bivariat korrelationsanalys utförts.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien har visat att flexibelt arbete inte har någon korrelation till jobbtillfredställelse. Vidare visar resultatet även att flexibelt arbete inte heller har någon korrelation till inkludering och mångfald. Dessa fynd ligger inte i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Slutligen har studien påvisat att inkludering och mångfald har en stark korrelation till jobbtillfredsställelse vilket tidigare forskning även påvisat. Slutsatsen som dragits är att studiens utformning, och de respondenter som deltagit, skiljer sig i flera aspekter från tidigare studier.  Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag är en ökad förståelse för effekterna som flexibelt arbete har, samt hur inkludering och mångfald kan påverka jobbtillfredsställelsen. Det praktiska bidraget denna studie genererar är ett verktyg i form av en enkätundersökning, som beslutsfattare i olika instanser kan använda sig av för att se hur de anställda upplever mångfald och inkludering på sin arbetsplats.  Förslag till fortsatt forskning: En förståelse kring hur de olika dimensioner kring flexibelt arbete påverkar jobbtillfredställelse är fortsatt outforskat och vi ser att denna riktning kan bidra till en ökad förståelse för ämnet. Vidare ser även att framtida forskning kan beröra mer detaljerat kring hur de olika dimensionerna av flexibelt arbete påverkar inkluderingen inom organisationer. Vi föreslår även en framtida inriktning på ledarskapets betydelse vid flexibelt arbete. / Purpose: The study has a twofold purpose. The first part of the aim is to investigate how flexible working affects job satisfaction, inclusion and diversity. The second part of the aim is to investigate how inclusion and diversity affect job satisfaction. The following research questions are answered: -How does flexible work affect job satisfaction?-How does flexible work affect inclusion and diversity?-How does inclusion and diversity affect job satisfaction?  Method: This study is based on a quantitative method with a deductive approach, where a survey through various channels was the basis for the collection of data. The population of the study is employees who work at companies with flexible work arrangements in Sweden, with 132 respondents. The examination of the data has taken place through the statistics program "JASP", where a bivariate correlation analysis was performed.  Results and conclusion: The results of the study have shown that flexible working has no correlation to job satisfaction. Furthermore, the result also shows that flexible working has no correlation to inclusion and diversity either. These findings are not in line with what previous research has concluded. Finally, the study has shown that inclusion and diversity have a strong correlation to job satisfaction, which previous research has also shown. The conclusion drawn is that the design of our study, and the respondents who participated, differ in several aspects from previous studies.  Contribution of the thesis: The study's contribution is an increased understanding of the effects that flexible working has, as well as how inclusion and diversity can affect job satisfaction. The practical contribution this study generates is a tool in the form of a survey, which decision-makers in various instances can use to see how the employees experience diversity and inclusion in their workplace.  Suggestions for further research: An understanding of how the different dimensions of flexible work affect job satisfaction is still unexplored, and we believe that this direction can contribute to an increased understanding of the subject. Furthermore, we also see that future research can touch in more detail on how the different dimensions of flexible work affect inclusion within organizations. We also propose a future focus on the importance of leadership in flexible work.