Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tryckta läromedel i ämnet svenska genom text framställer mångfald och hur läromedlen förhåller sig i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen förkortad Lgr22. Studien undersöker hur olika aspekter av mångfald (högtider, språk, länder) explicit synliggörs i texter i tre läromedel. Studien utgår från det konstruktionistiska perspektivet inom intersektionalitet. Intersektionalitet är ett begrepp som introducerades i Sverige mellan åren 2003 och 2004. Det konstruktionistiska perspektivet innebär att synliggöra och problematisera maktförhållanden samt skapa förståelse för nya kunskaper. För att få kunskap och svar på frågeställningarna utgår studien från en kvantitativ samt kvalitativ metod. Eftersom studien redogör för vilka högtider, länder samt språk som porträtteras i läromedlen, utgår studien även från en innehållsanalys. Resultatet visar att läromedlen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(Skolverket 2019), i fortsättningen förkortad Lgr11, och Lgr22 till en viss utsträckning presenterar mångfald i texterna. Fyra mönster har urskilts i läromedlen: Eurocentrism, världen i ett vakuum, privilegierad närhet och det nationella företrädet. Genom det konstruktionistiska perspektivet synliggörs det i resultatet och genom mönstren de maktförhållanden som finns. Regeringen har den politiska makten över innehållet i läroplanerna, medan läromedelsförlagen och läromedelsförfattare kan påverka innehållet i läromedel. Rektorer har den yttersta makten över vilka läromedel som köps in till skolor medan enskilda lärare kan ha makt över hur läromedel används i undervisningen. / The purpose of this study is to gain knowledge about how printed teaching materials in the subject of Swedish in text portray diversity and how it relates in relation to the curriculum22. The study investigates how several aspects of diversity (holidays, languages, countries) are explicitly made visible in texts in three teaching materials in Swedish. The study works with a constructivism perspective within the concept intersectionality, which is a concept that was introduced in Sweden around 2003 and 2004. Constructivism perspective is about power relations and problematizing and creating an understanding of new knowledge. To gain knowledge and answers to the questions, both quantitative and qualitative methods are being used where content analysis has been used to see what a holiday, a country and a language is and to count which and how often holidays, countries and languages appear in the texts. The result shows that the teaching materials and both Lgr11 and Lgr22 to an extent present diversity in text. Through the result, four patterns have been distinguished: Eurocentric, the world in a vacuum, privileged proximity, and national primacy. Through the results and patterns, the power relations that exist are made visible, the state has power over the content of curricula, the power the textbook writers have is over the content of teaching materials, principals possess the power over which teaching materials may be purchased for schools, and teachers can have the power over which teaching material the students should work with in teaching.

Recruitment processes place high demands on jobseekers' personal characteristics and social abilities, which high-functioning autistic individuals experience as obstacles. They had preferred that recruiters value competence higher. On the other hand, the respondents involved with recruitment believed that personal qualities are important in assessing the jobseeker's suitability to fit into the current team, which was considered an important factor for long-term employment. The organizations advocated diversity in the job advertisements but are perceived to have a lack of knowledge about the meaning of the term. Diversity work can be experienced as contradictory as great emphasis is placed on personal characteristics, which seems to lead to like-minded jobseekers and a homogeneous working group being given priority over diversity. More knowledge is needed to fulfill the diversity work and thereby make the recruitment process more well-functioning and inclusive. Some suggestions for a more inclusive recruitment process are to present job advertisements clearly, focus more on jobseekers' abilities, include job samples in the recruitment process, give jobseekers the freedom to have interviews digitally or physically and dare to promote a heterogeneous team. / Rekryteringsprocesser ställer höga krav på arbetssökandes personliga egenskaper och sociala förmåga, vilket högfungerande autistiska individer upplever som hinder. De hade föredragit att rekryterare värdesatte kompetens högre. Däremot menade respondenterna verksamma inom rekrytering att personliga egenskaper är viktiga för att bedöma den arbetssökandes lämplighet att passa in i det nuvarande teamet, vilket ansågs vara en viktig faktor för långvarig anställning. Organisationerna förespråkade mångfald i jobbannonserna men uppfattas ha bristande kunskap om begreppets innebörd. Mångfaldsarbetet kan upplevas motsägelsefullt då stor vikt läggs vid personliga egenskaper, vilket tycks leda till att likasinnade arbetssökande och en homogen arbetsgrupp prioriteras framför mångfald. Mer kunskap behövs för att fullgöra mångfaldsarbetet och därigenom få rekryteringsprocessen mer välfungerande och inkluderande. Några förslag för en mer inkluderande rekryteringsprocess är att presentera jobbannonser tydligt, fokusera mer på arbetssökandes förmågor, inkludera arbetsprov i rekryteringsprocessen, ge arbetssökande valfrihet att ha intervjuer digitalt eller fysiskt och våga främja ett heterogent team.

How can the different religions of Austria be made visible? How can the believers claim space and right in the Austrian context? How can architecture contribute to educate about these religions? How can architecture encourage this multitude of religions to be regarded as positive and a strength of the Austrian society?

Gender equality is a much-debated topic today with e.g., EU putting pressure on the labour market through Sustainable Financial Disclosure Regulations (SFDR) and the UN through their Sustainable Development Goals (SDG). However, gender equality is not a simple matter of only distributions and setting goals; it also refers to attitudes, norms, values, and ideals that affect the lives of women and men in society. Currently the labour market is implementing policies and taking initiatives for increased diversity however, women are still lagging behind men and women’s hierarchical advancement is experiencing a slowing trend. One industry with a strong male dominance is the investment banking industry, an industry that has been struggling to increase the gender split. Multiple attempts have been taken to recruit more women, but the industry struggles with retention rates and is still a heavily male-dominated sector. To be able to know which policies to implement it is important to understand how the organization is gendered and to understand its willingness to change. What happens within organizations can also be seen in society, politics, and media. Research on gendered organizations provide visibility and nuance on how gender is created by society. This research has studied how the industry investment banking is gendered and the perspective on change. The study has been conducted through a qualitive method using structural interviews with guidance of Sarah Rutherford’s model on excluding factors. The interviewees were employees on a junior level in the hierarchy, at different investment banks in Sweden. The study shows an industry with multiple cultural aspects that can work as excluding towards women; the long-hour culture, language & communication, work ideology and gender awareness. The study found both a denial and unawareness of the existing gendered process. The junior team themselves were a mix of different resistors: open, hidden and neutral. There was also a strong belief that the inequalities would fade over time and that they were heavily dependent on the gender split rather than the terms and conditions at the workplace. / Jämställdhet är idag ett omtalat ämne som engagerar samhällen på alla nivåer, Eu med sin Sustainable Finance Regulation (SFDR) som ämnar sätta press på arbetsmarknaden och FN med deras Sustainable Development Goals (SDG), är bara några exempel på samtida engagemang. Jämställdhet är dock inte så enkelt att det kan reduceras till betraktandet av distributioner och målsättning; det refererar också till attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnor och mäns liv i många delar av samhället. Arbetsmarknaden arbetar aktivt med att implementera policys och ta initiativ för att uppnå jämställdhet. Det pågående arbetet till trots kan vi dessvärre se en negativ och avtagande trend vad gäller kvinnors avancemang i professionella hierarkier och fortsatt hamnar steget efter män i dessa miljöer. En av många mansdominerande branscher är investment banking, en bransch som länge kämpat med en ojämn könsfördelning. Flera försök till att rekrytera kvinnor till branschen har gjorts men dessvärre utan önskat långsiktigt resultat då man bland annat har problem att behålla kvinnorna. För att förstå vilka policyer som ska implementeras är det viktigt att förstå hur en organisation är könsmärkt och dess vilja till förändring. Det som sker i organisationer kan också identifieras i samhället, politiken och media. Forskning på könsmärkta organisationer ger insyn och nyansering till hur kön är skapat i samhället. Denna studie har undersökt hur investment bankindustrin är könsmärkt och hur den ser på förändring. Studien har genomförts med kvalitativa metoder där strukturella intervjuer med Sarah Rutherfords modell om exkludering utgör studiens grund. De valda intervjurespondenterna befinner sig på en junior nivå i branschens hierarkisystem och är eller har varit representerade på olika investmentbanker i Sverige. Studien visar en bransch med flera kulturella aspekter som resulterar i exkludering av kvinnor, dessa var; arbetstider, språk & kommunikation, arbetsideologi och könsmedvetenhet. Vidare påvisar studien en existerande förnekelse och omedvetenhet av den könsmärkta organisationen, där respondenterna visade sig vara en blandning av den öppne, dolda och neutrale jämställdhetsmotståndaren. Det fanns också en stark tro på att en utveckling mot jämställdhet sker av sig själv då problematiken upplevdes vara såväl en generations- som en distributionsfråga och inte en fråga om olika villkor och förutsättningar på arbetsplatsen.

Det råder en brist på kvinnor inom IT-branschen trots år av åtgärder på regerings- ochföretagsnivå. Denna avsaknad leder bland annat till brist på innovation, kreativitet ochminskad konkurrenskraft. Det finns även ett bekymrande mönster som visar att kvinnorlämnar branschen på grund av bland annat en brist på arbetstillfredsställelse, avsaknad avmentorskap och nätverk samt en svår balans mellan arbete och familjeliv. Studienundersöker hur olika arbetsgivare inom IT-branschen arbetar med att jämna utkönsfördelningen och hur anställda inom IT-branschen upplever olika typer av åtgärder ochvilken inverkan de haft på arbetsplatsen. Genom att utföra intervjuer med anställda på IT-företag inom privat sektor och sedan utföraen tematisk analys på materialet har återkommande teman upptäckts. Empirin visar hur vårainformanter upplever åtgärderna och vad de anser kan bli bättre. Det vi kan se är attföretagen tycker att kvinnor är viktiga för IT-branschen och att de genomför någon typ avåtgärd för att främja en jämn könsfördelning, samtidigt som de är självkritiska och anser attmer kan göras. Många av företagen utför åtgärder vid rekryteringen men det är få kvinnorsom söker sig till tjänsterna. En av anledningarna till det, enligt dem som arbetar där är attbilden av IT-branschen är felaktig. Utomstående har en bild av att IT är en bransch som inteuppskattas av kvinnor, av den anledningen bör företag rikta sina åtgärder mot att försökaförändra bilden av branschen. Det i sin tur kan leda till ett ökat intresse vilket gör att flerkvinnor söker sig till branschen som i sin tur leder till att könsfördelningen jämnas ut. / There is a shortage of women in the IT industry despite years of efforts at government andcorporate level. This shortage leads, among other things, to a lack of innovation, creativityand reduced competitiveness. There is also a worrying pattern that shows that women areleaving the industry due to, among other things, a lack of job satisfaction, lack of mentorshipand networks and a difficult balance between work and family life. The study examines howdifferent employers in the IT industry work to even out the gender distribution and howemployees in the IT industry experience different types of initiatives and what impact theyhave had in the workplace. By conducting interviews with employees of IT companies in the private sector and thenperforming a thematic analysis of the material, recurring themes have been discovered. Theempirical evidence shows how our informants experience the efforts and what they believecan be improved. What we can see is that companies think that women are important to theIT industry and that they make effort to promote an even gender distribution, while at thesame time they are self-critical and believe that more can be done. Many of the companiesmake efforts in recruitment, but few women apply for the positions. One of the reasons forthis is, according to those who work there, is that the image of the IT industry is incorrect. Byoutsiders, it is perceived as an industry that would not be appreciated by women. For thisreason, companies should focus their efforts on trying to change the image of outsiders. Thisin turn can lead to increased interest, which means that more women apply to the industryand in this way the gender distribution is evened out.

Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.

Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp. I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal.  Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner. Utifrån analysen dras slutsatsen att biologisk mångfald ses som en avvikande form av mångfald och att det normativa fokuset riktas mer mot värden av arkitektonisk, ekonomisk och social betydelse. Studien visar att mångfald främst ges en social betydelse (Malmö stad) respektive arkitektonisk betydelse (Nacka kommun) i vad mångfald är för något. Hur mångfald ska uppnås bygger mycket på den fysiska utformningen av staden, medan mångfalden i sig ska leda till något av social och ekonomisk betydelse.

This essay researches institutional diversity in the unlikely combination of institution and feminist organization, Museum Anna Nordlander (MAN), a contemporary art museum with a gender and identity focus in Skellefteå, Sweden. Using mostly theories presented in Sara Ahmed’s work, On Being Included: Racism and Diversity in Institutional Life from 2012, this essay examines the museum’s preconditions for successful diversity work, how diversity is understood and made, and, finally, how diversity is expressed in its exhibitions. The essay finds that the museum’s biggest challenges to successful diversity work lie in the insufficient diversity displayed in its exhibitions and the homogenous internal representation, and that the key might lie in the selection process.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

The purpose of the study was to investigate and to be able to contribute with knowledgeabout preschool teachers' work with integrating children with a mother tongue other thanSwedish in preschool. To investigate how the preschool teachers work in the way ofincluding all the children. In the study, a qualitative method was used by interviewingfour preschool teachers from four different preschools in the same municipality. Theyhave been able to tell their stories based on their own experiences about the integrationwork of children with a mother tongue other than Swedish. The theoretical starting pointthat inspired my study is phenomenology. In the study, an inclusion perspective has beena basis in my analysis work when I have been listening to the stories that the preschoolteachers have described. From that rspective, it was later seen in the results that all fourpreschool teachers work with inclusion in the integration work, although they do it inslightly different ways. Differences were shown when some of the preschool teachersdivide the children into integrated small groups and some did not. The results of the studyalso showed that the four preschool teachers have found, what I interpret as a commonstrategy for the integration work. They performed the work in different approaches but itturned out that they had the same starting points. The starting points resulted in fivecommon tools that the four preschool teachers considered to be of great importance.Those points were the language, guardians, body language, rhymes and rhymes as well asfairy tales. These five are all of great importance for integrating children with a mothertongue other than Swedish in preschool according to the preschool teachers. / Studiens syfte var att undersöka samt att kunna bidra med kunskap kring förskolläraresarbete med att integrera barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Att undersökahur förskollärarna arbetar i verksamheten med att inkludera alla barnen. I studien har enkvalitativ metod använts genom att intervjua fyra förskollärare från fyra olika förskolor isamma kommun. De har fått berätta utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter kringintegrationsarbetet av barn med annat modersmål än svenska. Den teoretiskautgångspunkten som inspirerat min studie är fenomenologin. I studien har ettinkluderingsperspektiv legat som en grund i mitt analysarbete att lyssna till berättelsernasom förskollärarna beskrivit. Utifrån det perspektivet sågs senare i resultatet att alla fyraförskollärare arbetar med inkludering i integrationsarbetet fast de gör det på lite olikasätt. Det visade sig att några förskollärare integrerade barnen i smågrupper medans någraförskollärare inte delade in barnen. . Studiens resultat visade också att de fyraförskollärarna har hittat en gemensam strategi för integrationsarbetet. De utförde arbetetpå olika tillvägagångssätt men det visade sig att de hade samma utgångspunkter.Utgångspunkterna resulterade i fem gemensamma verktyg som de fyra förskollärarnaansåg var av stor vikt. De punkterna var språket, vårdnadshavare, kroppsspråk, rim ochramsor samt sagor. De fem är alla av stor betydelse för att integrera barn med annatmodersmål än svenska i förskolan.