Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3 lärares förhållningssätt till kulturell mångfald som del av innehållet i SO-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat insamlad data med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. F-3 lärarna som intervjuats beskriver olika möjligheter och hinder som de upplever kan uppstå i undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna ser positivt på kulturell mångfald som en del av innehållet i SO-undervisningen, och att de samtidigt anser att undervisning om kulturell mångfald kan ge upphov till utmaningar som behöver hanteras.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares erfarenheter av hur de organiserar sin verksamhet för att bemöta barn och vårdnadshavare som är nya i det svenska språket och förskolan som verksamhet. Samt att synliggöra vilka utmaningar förskollärare ser i arbetet med att hjälpa barn att utveckla det svenska språket som sitt andraspråk. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som alla hade mångårig erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barngrupper. Därefter bearbetades data med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärarna inledningsvis fokuserar på att skapa en grundläggande trygghet hos barn och vårdnadshavare. Förskollärarna stöttar barnet i deras språkutveckling genom att använda sig av olika sorters verktyg och metoder i lek och planerade aktiviteter. För att kommunicera med barnet använder förskolläraren exempelvis kroppsspråk, bildstöd, foton, ord och begrepp på både svenska och barnets modersmål. Samarbetet med vårdnadshavare ses som viktigt eftersom det krävs goda kunskaper i modersmålet för att utveckla ett andraspråk. / The aim of the study is to gain increased knowledge about how preschool teachers can introduce newly arrived children and their guardians into the Swedish preschool. As well as visualizing the challenges preschool teachers see in in their work of helping the children develop the Swedish language as their second language. The data was collected through a survey using semi-structured interviews of five preschool teachers and their groups of children with linguistic diversity as a reference. The empirical data were analysed using a thematic analysis.  The results show that the preschool teachers initially focus on the child and their guardian’s well-being. The teachers support the child´s language development by using various tools and methods in play and planned activities. To communicate with the children the preschool teachers use the body language, visual aids, photos, words, and concepts in both Swedish and the child´s native language. The cooperation with guardians is seen as important because good knowledge of the mother tongue is required to develop a second language.

In spite of the Swedish Armed Forces endeavors to increase diversity, Officers and senior Non-commissioned officers of foreign background are underrepresented. Little is known about their own perspectives on the barriers to a more diverse officer corps. This explorative study brings out the perspectives of Swedish officers and senior NCO:s through semi-structured interviews. The results suggest that ethnicity is given less attention compared to other strands of diversity, but also that ethnicity is a sensitive topic in the Swedish context, which also might be one reason that other aspects of diversity are given more attention. As expected no previously unknown barriers were discovered, however the respondents´ views on how to tackle these barriers is an important contribution as such.

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

This study examines the complex interplay and relationships between national climate–, energy– and nature conservation policy within the framework of offshore wind power development in Sweden. Focusing on the potential conflicts and synergies between these policy areas, the research applies theories of Policy Integration (PI) and Environmental Policy Integration (EPI) to clarify the integration between the policy areas and whether environmental concerns are prioritized. The energy sector is developing rapidly in response to the challenges of climate change, with offshore wind power emerging as a central component in sustainable energy transitions. However, the expansion of offshore wind power poses a potential threat to marine biodiversity. The study uses a qualitative content analysis of selected national policy documents in the areas of climate, energy and nature conservation to identify important goals and concepts. The results reveal synergies between climate and energy goals, demonstrating a common motivation to reduce greenhouse gas emissions and transition to renewable energy sources. Nevertheless, conflicts arise in the energy policy area, highlighting tensions between economic benefits and the responsible use of marine resources. Marine biodiversity conservation policy exhibits strong environmental policy integration, which emphasizes the paramount importance of environmental considerations in decision-making. This research offers practical insights for policymakers navigating the intricate landscape of offshore wind deployment while emphasizing the need for a balanced approach that takes into account economic, climate and biodiversity objectives.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.